Ids inte gå igenom fler inlägg men kontentan är att ts tidigt meddelade att hennes partner vägrade parterapi, vägrade arbeta på att förändra relationen, vägrade dialog och som pappa73 skrev gav ts beskrivning dåliga vibbar av hur mannens uppträdande beskrevs, att det inte var en normal situation med småtjafs. Du uppmanade till förståelse för mannens beteende beroende på ts agerande och att hon borde anstränga sig mer för att nå fram. När vi blev uppmärksammade att tråden hade spårat ut bad några av oss ts om ursäkt.
Utifrån ts beskrivning tyckte de flesta som svarade att ovanstående passade in. Du tyckte hon skulle försöka förstå hobom, att hon skulle visa honom mer respekt, vara mer kätleksfull och förstå att hon hade del i hans betende när han vägrar diskutera.
I tråden förbigår du svaret från pappa73 men går i polemik med kvinnor som skriver samma sak.
Och när vi andra inser att tråden är kapad och be om ursäkt för det tycker du att det bara är för ts att scrolla och ts har gett upp.
Men han ville ju inte vilket tydligt framgick. Ts såg sin del och ville jobba på det.
De flesta av oss andra läste som sagt in en destruktiv, dysfunkyionell relation där hon fick tassa på tå med upoprepade situationer där hon pressades till sex mot sin vilja och du menade att han gjorde så gott han kunde och hon måste försöka förstå honom och hitta andra sätt att kommunicera och han vägrade.
Hon lade inte 100% på partnern men att han vägrar föra dialiog och inte vill arbeta på en förändring när hon vill är 100% hans ansvar. Det måste finnas en ömsesidig vilja. Han ville inte mötas.
Inte heller kommenterade du som sagt pappa73:s svar i tråden men gick i polemik med kvinnor som skrev samma sak som han.
Och som sagt, när några av oss andra insåg vi kapat tråden och bad om ursäkt till ts skrev du att det bara var att scrolla. Och ts gav upp. Jag har reflekrerat över och bett om ursäkt för det.
Det handlar inte om att ge sig eller ge upp. Det har aldrig handlat om det! Det här är ingen partiledardebatt!
Det jag och andra gör är att reagera när inlägg går över gränsen. Speciellt gentemot utsatta personer i sårbara situationer
Och där tror jag inte att du kan räkna med att någon ska ge sig eller lägga sig platt, bara för att låta det passera. Det vore att svika de som farit illa, och alltför många här inne har antingen farit illa själva eller kan känna såpass mycket empati för dem att deras väl och ve blir en prioritet.
Om du tänker dig att folk reagerar för att de vill ts väl eller känner att de saker som skrivs är för grova (antingen mot en enskild person, ett enskilt kön eller enskild fråga) så handlar det ju inte ens om dig som person.
Jag är inte ute efter dig. Det är ingen av oss.
Men det är inte okej att skriva precis vad som helst och sedan betacka sig svar, ifall folk inte håller med dig.
Jag reagerade också på den ytterst konstiga formuleringen.
Som att man ska ge sig av princip då och då. Bara för att diskussionen ska ta slut nån gång, eller för att man inte ska framstå som svår.
Förväntas man ändra åsikt själv då, och tänka att ens egna övertygelser om exempelvis jämställdhet var fel? Eller ska man bara ge upp och låta folk fortsätta sprida fördomar oemotsagda?
För de här diskussionerna som aldrig tar slut handlar liksom inte om vilket fabrikat man ska välja på falukorven, utan det handlar ytterst om de mänskliga rättigheterna. Men numera ses ju begrepp som jämställdhet, ickerasism, ekologi och annat som politiserade frågor som man kan vifta bort som “woke”.
Just av den anledningen går det verkligen inte att ge sig i den sortens diskussioner.
Men snälla någon!
Jag är så klart inte ute efter någon på detta forum. Det tror jag inte att någon är.
Varför tror du att det handlar om dig? Det är ju frågor kring utsatta personer, människor som behöver stöd och grundläggande rättigheter mellan könen som har diskuterats.
Det jag reagerade på - som jag antar är vad du syftar till - är det faktum att det du ser som påhopp på din person är samma sak som du också gjort mot andra. Det är dubbelmoralen jag reagerar på. Sen är det så klart bäst om vi alla undviker sådant som kan ses som personangrepp, men även där måste det få gälla samma regler för alla. Inte ett set med regler för dig och sedan andra regler för resten av oss
Men låt oss fokusera på sakfrågor istället. Och om du upplever att allt du säger vrids och vänds beror det helt enkelt på att det kan vara väldigt svårt att förstå vad du menar. Du kan skriva en sak, och sedan ta tillbaka det i nästa inlägg. Du kan påtala en grej, och sedan blir arg om någon svarar på det. Du ändrar dina inlägg flera gånger, vilket gör att det man först svarar på kan plötsligt har raderats eller formulerats om ordentligt.
Allt det gör det så klart svårt att kunna föra en tydlig, vettig dialog
Det är det här som gör det så otroligt svårt att diskutera konstruktivt med dig. Du skriver ofta att “Det har jag aldrig sagt!”
Men du kan samtidigt aldrig svara på varför du i så fall i massor av inlägg har skrivit saker som tydligt visar att du ändå anser det.
Jämställdhet är bara ett av de områdena. Du har sagt åtskilliga gånger att män och kvinnor är så pass olika att man inte kan förvänta sig samma saker av dem t ex kommunikationsmässigt eller gällande sex eller vad som helst.
Du försvarar och bagatelliserar även åsikter som är mycket tätt kopplade till uttalat misogyna sammanhang. Många av dina åsikter är rakt av copypasteade från den s k manosfären som är rena tankesmedjan för sjukt kvinnohatiska åsikter.
Och det är att vara emot jämställdhet, oavsett hur många gånger du tvår dina händer med meningen “Jag har aldrig sagt X eller Y!”.