Man kan banka in det i din skalla hur många gånger som helst men du fattar inte!
Enligt svensk LAG när en kvinna känner sig TVINGAD till sex då ÄR det våldtäkt. Ts har skrivit klart och tydligt att hon känner att hon måste för att bevara husfriden.
Att det finns Andrew Tates typ av varelser beror på män som dig som inte förstår och inte vill förstå!
Nu räcker det. Det är över 100 inlägg sedan TS skrev sist. Och @Tailor du står för nästan hälften. Gör en egen tråd om detta ämne. Och då kan ni andra som svarar honom stup i kvarten göra det där.
Jag lider med ts.
Ja det är tråkigt att tråden tagit en sådan utveckling, det viktiga är ju att stötta TS. Men ändå kan jag tänka att om TS försöker se skogen för träden så är det så att vissa människor kommer aldrig att förstå. Man vill ju så gärna det, till och med om man ska skiljas, att motparten ska förstå hur man känner, vad den utsatt en för och så vidare. Det känns som att om han bara förstår, så kanske det går att lösa. Men vissa kan eller vill inte förstå, de kommer aldrig ta till sig den andres perspektiv och det är lönlöst att hoppas på och drömma om det, den dagen man kan släppa tanken på att partnern ska förstå en, det är då man kan gå vidare och släppa taget. Med tanke på TS mans inställning till dialog så verkar det mycket troligt att han är en sådan person som aldrig kommer att förstå.
Håller ni på än???
Jag tycker ändå att det är lite skönt att detta inte verkar vara en genusfrågan utan faktiskt att alla (utom @Tailor) har en sund inställning till det som sker hemma hos TS. Det inger ändå visst hopp.
Ingen har påstått att TS är felfri.
När jag läser svaren på hur ni anstränger er för att förklara för tailor och tailors svar tillbaka så påminner det mig om min, där jag gång på gång försökte och försökte förklara, men inget gick in. Det gjorde mig extremt frustrerad. Han ville inte förstå.
Japp, det var precis så det var. Mycket har jag skrivit i min tråd.
Jag känner honom mycket väl, och 9 av 10 gånger, om inte alla gånger så utövade passiv aggressivitet pga hans ilska över att jag inte ställdd upp på sex eller ville ha det. Då kunde jag bli straffad på olika sätt (inte fysiskt) utan mer att låta bli och hjälpa mig och klara mig själv.
På senare tid gjorde jag det och hans svar tillbaka var att hannvar trött. Han kunde skrika ut det i frustration. Men jag visste ju vad det rörde sig om, eftersom det var absolut inte samma beteende jag såg hos honom efter samlag. Då var han glad och överlycklig men jag nästan äcklad och mådde dåligt, som om han utnyttjade mig.
Håller inte med om eskalering där, och går ej att dra liknelsen med krig. För mig handlar der om två vuxna som bara behöver sitta, prata, reda ut och lyssna på varandra och respektera varandra också, utan hot och eskalering etc. Det kanske funkar på andra, men inte på mig. Min har hotat mig i så många år så det har tappat all verkan också faktiskt…
Nej, det skulle faktiskt inte vilja påstå, att han frös ut mig. Däremot obrydd om jag ville ha sex eller ej, då man måste ha det i en relation för det är så det ska vara. I hans hjärna och värld var det bra mellan oss och han fattade inte varför jag var tyst och avstängd. Jag minns att han frågade många gånger om jag äcklades av honom eller inte attraherades av honlm för han försökte komma nära hela tiden, för min del var lusten borta. Tillslut spelade det ingen roll för honom. Han gjorde det ändå, även fastän jag inte ville. Där var jag tydlig med honom men han tjatade. I vissa enstaka fall så var det mycket tydligt att “nu gör jag det”. Det kan jag inte glömma. Var helt maktlös där.
Det är myckrt värre att kämpa emot och inte lyckas alls, än att säga nej och han tjatar till sig det och man utsätts för påtryckningar och tillslut ger man upp för att “ställa upp”. För mig var det mildare mentalt att få känna att jag på något sätt har kunnat påverka. Det är svårt att beskriva och jag vet inte om någon här förstår…
Du valde dels att fokusera på just tvånget kring sex, vilket är bara en del i detta och dels fokusera på om förövaren är en man eller kvinna.
Det var inte det jag avsåg. Det jag menade var att det inte är så att män och kvinnor har olika ståndpunkt i denna tråd utan alla ser vad TS beskriver, utom en individ. Det är kopplat till individen.
Jag är väldigt ledsen och sorgsen över att der inte har gått att laga ihop äktenskapet och familjen. Jag ville inte att det skulle sluta, men det blev så ohållbart i slutet att jag inte kunde duscha ifred, inte kunde sova ifred osv.
Jag älskar honom väldigt mycket, och än idag gör det ont att vi inte kan laga det vi en gång hade. Jag brukar titta på barnen ocg vara ännu mer ledsen över att hon de behöver slita mellan två olika boenden osv. Deras största dröm är att vi är en familj.
Sex är väldigt, väldigt viktigt för min. Han ville gärna ha flera ggr i vdckan och gärna spännande sex. Jag hade ingen ork med det och eftersom han ständigt tjatade om det (hans första tanke på närhet var sex och kunde bli riktigt sur om det inte blec det, och kvällen kunde vara förstörd pga det).
Jag försäker förstå hur du tänker, jag känner delvis igen tankarna från min. Jag väljer att kalla honom för “min” eftersom vi är separerade men ej skilda och vet liksom inte vad jag ska kalla honom. Har känslomässigt band till honom men enligt mig är han inte fullständigt min man så har.svårt att hitta ett ord.
Men hur som, han har tidigarr också sagt att han ville att jag skulle ta initiativet så att han känner sig älskad, åtråvärd, uppskattad. Jag gjorde nästan aldrig. Och det var verkligen inte för att jag knte älskade honom, utan jag älskar honom än idag att det gör ont. Men hans sätt på det var genom sex för att.få bekräftelse, för min del så kunde det handla om kramar, pussar, mys och titta på tv tillsammans eller gå på promenad tillsammans. Det var ingenting för honom. Han ville ju gärna mysa och ha närhet men det fick inte sluta med ej fullbordat sex, annars slutade kvällen med att han blev sur.
Jag var ständigt trött och osugen i flera månader. Min man jagade upp sig och sökte hela tiden efter en sanning, ställde 100 frågor och gång på gång förklarade jag att jag inte hade någon sexlust och kunde inte ha sex. Det gick inte in. Istället trodde han att jag var otrogen och hade någon annan, att jag slutat älska honom osv. Det gjorde mig väldigt frustrerad eftersom jag inte alls hade sådana tankar eller hade gjort något sånt. På något sätt förstår jag att han sökte bekräftelse på ett sätt som inte fungerade för mig. Samtidigt slm jag blev ännu mer sluten, tillbakadragen, avstängd, tyst, passiv till följd av övergreppen (eller hans påtryckningae på fullbordade samlag om jag ska uttrycka mig annorlunda). Det blev en ond spiral av det hela. För med tiddwn såg att hans passiva aggression eskalerade, han blev mycket lätt frustrerad, osäker på sig själv, hade ilska, kort humör, och många gånger sökte svar hela, hela tiden. Han letade efter svar som jag inte hade och ville nästan tvinga ur mig svar som inte stämde bara för att få det begripligt. Jag förklarade vad min sexlust berodde på men han vägrade förstå eller ta in.
Jag flyttade som sagt ur för 1 år sen. Men vi är ej skilda ännu. Det är kämpigt för oss båda två. Han har sin verklighetsbild som inte alls går ihop med min, och den skiljer sig mycket från min. Han är lite som du i sina svar, vägrar ge med sig och håller fast vid det han säger. Jag säger inte att man måste, men han har också svårt att se annat än sin egen uppfattning. Han hade mycket svårt att tro att jag bara flyttade ut utan att ha någon annan, och var säker på att jag hade någon annan vid sidan om annars varför lämnar man?! Var hans fråga till mig.
Tillslut var det tydligt att han inte brydde sig. Han brukade säga “om jag ska vänta på dig så kommer det aldrig bli något/så kommer jag aldrig att fä något”.
Det har han också sagt faktiskt, att han gjorde det ändå för att väcka “lusten” inom mig för att vilja ha sex igen, ibland kunde han säga att man får anstränga sig att ha sex, annars blir det aldrig av och det kommer aldrig frivilligt, utan man får “skapa” lusten. Men för mig var det inte alls så, det dödade mig. Det var väldigt belastande att jag tillslut bara gjorde det för att få det överstökat, för jag visste vad som väntade annars. Det var också pressen och påtryckningarna, där jag hela tiddn kände det i luften att han ville ha sex och så kunde yan tjata i flera timmar…
I min värld tänker jag om man säger nej, jag vill inte så är det ju nej. Jag skulle inte tjata mig till det. Däremot skulle jag försöka ta reda på varför utan att bli arg. Han vägrade acceptera mina svar, och trodde att jag hade slutat älska honom.
Nja, jag kunde inte säga det varje gång och det med anledning av att han har skrämt upp mig och vi ej kunnat prata med varandra, diskutera etc.
Jag ville att vi skulle laga vår relation och fokusera på att laga den utan att ha sex eftersom det var så krävande. Han förstod inte den logiken och blec bara ännu mer frustrerad. Han ansåg inte heller att han hadd något fel i något, så det var väldigt svårt att nå honom…
Tror ändå att det är en viktig livsinsikt att det inte alltid kommer att gå att förstå varandra. Antingen för att man kommer från så väldigt olika perspektiv att det inte går att förstå motpartens tankebanor eller för att en (eller båda… men ofta en tror jag) helt enkelt inte är mottaglig för att försöka förstå sin partner.
Jag tror att rätt många kan ha en låsning kring att förstå saker som att en partner inte vill, tycker man är jobbig eller liknande, kan ha att göra med saker från barndomen till exempel, att det helt enkelt är för smärtsamt att ens ta i och att man därför stänger dörren direkt för att ens försöka sätta sig in i känslor och tankar hos någon som (på olika sätt, inte bara sex) inte vill det man själv vill med dem.
I lagens mening är han väl det. Men jag har svårt att kalla honom för våldstäktsman. Och det är för att jag har ett känslomäsdigt band till honom, jag älskar honom och har svårt att se saker utan mina färgade glasögon. Jag har också svårt att definiera mig som våldsutsatt eller våldtagen, även om det just så det var. Jag har bara svårt att acceptera det. Ärren finns kvar och jag har svårt att glömma. Små saker i vardagen kan göra sig påminda om det jaf varit med om.
Nej, jag tror absolut inte att han ville skada mig eller göra mig illa.
Jag tror på terapi om det finns motivation och insikt i det man har gjort, annars är det svårt tror jag. Jag tror inte heller på terapi om man skyller ifrån sig och ska försöka lägga all skuld på den andre. Vi är två i en relation och båda är lika ansvariga, dock kan felen vara olika allvarliga hos de olika parterna.
Instämmer.
Jag har grubblat mycket över hans beteende och “låsning” och försökt analysera utifrån barndom osv.
Jag har gjort mycket i min makt. Jobbar dagligen med att ta in och acceptera. Jag kommer inte kunna nå honom, för att ens drömma om någon förändring. Han ger inte med sig och är helt låst.
Du måste sluta se dig själv i alla svin till män som folk beskriver på forumet. Det är ingen förutom du själv som på något sätt antytt att du betett dig som mannen TS beskriver eller att du skulle ha våldtagit eller begått övergrepp mot ditt ex. TS man är inte du och TS är inte ditt ex.
Hej @Anonymt2022
.
Jag som man blir jävligt ledsen/arg/förbannad över att du fått uppleva allt denna skit för att din man skall knulla till varje pris.
.
Hört talas om att det finns två sidor till alla historier?
Det du upplevt är din sanning. Det ditt ex har upplevt är hennes. Och det spelar ingen roll vad du tycker, känner, tror eller anser. Den andra personen har rätt till sina känslor, sina åsikter och sin erfarenhet.
Det gläder mig att du läser Tolle.
Det kommer hjälpa dig att inse att du fjärmar dig allt mer från Varandet, ju mer du låser dig vid dina föreställningar om könsroller och andra idéer.
Du kommer upptäcka att den typen av bestämda uppfattningar enbart hänger ihop med formens värld - den som präglas av Egot - eftersom den formlösa världen går bortom dualiteten och att alla dina bekymmer och slutsatser om manligt och kvinnligt därmed är fullständigt oviktiga.
Tolle är en bra inspiratör inom new age enligt mig. Han är en av de som betonar att dagens maskulinitet måste förändras, för jordens och mänsklighetens skull. Ju fler män som funderar över hans värderingar, desto bättre.
Jag rekommenderar att du/ni fortsätter med A New Earth sedan.
Sorry för fortsatt bidrag till trådkapning.
Over and out.
Har du lyckats kapa en hel tråd nu igen @Tailor? Du är rätt skicklig på att få det att handla om vad du vill diskutera. Återigen, jag kan rekommendera Flashbacks relationsforum, där kan du diskutera allt du vill gällande relationer rent allmänt.