Jag har hittat några jobb som känns roliga och inspirerande som jag har sökt. Så jag stoppar inte huvudet i sanden.
3 gillningar
Fy fan till chef, va i helsicke har hon innanför pannbenet
På dina få ord låter det som att jag inte är ute och cyklar. Det behövde jag höra.
1 gillning
En chefs uppgift är att leda sin personal. Det gör man inte genom förtryck och härskartekniker. Du är inte ute och cyklar❣️ Bra att du söker dig därifrån. Även om din moral är stark, tänk vad är din skyldighet mot företag och chef vs din familj och dig själv.
Ibland måste man låta korthuset falla för att någon annan ska se problemet. En sjukskrivning ger dig tid att hitta nytt, och att återhämta dig.
Styrka och andas @Stark1
2 gillningar
Jag var så trött att jag inte kunde sätta ord på det hela. Förtryck och härskarteknik. Så är det ja.
Jag lyckades ta mig till träningen igår. Det var väldigt skönt att få ut en del av det som har byggts upp inombords.
Å ena stunden tänker jag att “äsch, det här är inte så illa. Bara att bita ihop” och sen dyker allt det jobbiga och ännu jobbigare upp. Jag är så hårt programmerad att man inte sjukskriver sig utan tuffa på. Det här är svårare för mig än vad jag trodde.
1 gillning
Jag är och har varit lika hårt programmerad. Jag fick erfara den bittra sanningen, efter att i åratal fått i mig från chefen att man får det man tål, en hjärtinfarkt - kom med en smäll. Det gick bra, mycket bra tack och lov! Men inte ett tack inte ens en jäkla blomma. Utan, kan din man hämta din dator så du från sjuksängen på sjukhuset kan slutföra? NEJ!
Härskartekniker och förtryck i papperskorgen. Se om ditt hus och det som på riktigt är värdefullt för dig. Att behandlas som dynga är inte värdefullt eller konstruktivt -för dig❤️ Din familj ff din dotter de är det som är viktigt . Det är inte heller värt något att få en infarkt eller att gå i väggen, för din arbetsplats kommer inte tacka dig. Aldrig❣️
Heja dig och kraft & styrka❣️
Du är viktig och värdefull för dem som betyder något för dig❤️
1 gillning
Du har helt rätt, ingen kommer att tacka mig för att jag sliter ut mig och förstör min hälsa. Jag spelar i ett lag där man förväntar sig att man ska ta en för laget men laget tar inte en för mig.
Hur din chef betedde sig när du blev sjuk är under all kritik. Så gör man inte. Bra att du valde att ta hand om dig själv där!
Jag har genom åren sett värdelösa chefer och bra chefer. Men jag har inte upplevt en sådan chef som jag har nu. Det känns så subtilt det hon gör. Nästan välplanerat. Det är så lätt att börja tvivla på sin egna magkänsla och upplevelse av det som händer. Kanske för att min åsikt är att man inte medvetet kan välja att behandla sina medarbetare så som hon gör.
Mina närmaste kollegor har jag ingen aning om heller var jag har. Vi ska vara ett team och arbeta tillsammans. Jag har sedan jag började här försökt hitta den där teamkänslan men jag vet inte var den gömmer sig. Majoriteten av beslut som gruppen ska ta väljer gruppen att fatta utan att jag vet om det. Någonstans förväntas det att jag ska hålla koll på när och var gruppen fattar dessa beslut men det görs inte på våra APT, det går inte ut något mail eller info på teams. Inget, nada! Jag har inte missat något heller. Man förväntar sig att jag ska vara tankeläsare. Jag vet att detta låter knäppt men så är det! På ett av avstämningsmötena sa chefen att jag måste vara en del av teamet. Jag undrar hur man gör när två personer i teamet går iväg på en fika själv och fattar ett beslut som de sedan delar med sig till alla utom mig. Jag har försökt att tackla det här genom att säga ifrån att jag vill vara med på samtalen och även att jag behöver infon när något bestäms. Svaret jag har fått var ordagrant ”du får hålla koll”. Mina kollegor anser på fullt allvar att jag ska veta när de får briljanta idéer och se till att lista ut vad de bestämmer kring dessa. Det kan vara allt mellan himmel och gjord. Från skitsaker som vilken fika vi ska ha på våra APT till hur vi ska hantera system som har kraschat i väntan på att it lyckas återställa dessa.
Alltså alla bäckar små har blivit en jäkla stor sjö nu. Jag inser nu att min ork verkligen är dränerad. Hela situationen på jobb har gjort att jag bokstavligen har känt mig dum och värdelös. Och jag är varken det ena eller det andra! Det är som att jag är intvingad i ett två fronts krig. Ett med mina kollegor och ett med min chef. I mitten står jag och vet inte vad sjutton jag ska göra!
1 gillning
En annan sak. Jag har funderat en del på det här med sjukskrivning. Jag kommer att prova och se hur jag mår om jag sjukskriver mig den tid jag får utan läkarintyg. Se om det gör någon skillnad. Men om det inte räcker, vad gör jag då?
När min mamma gick bort för 10 år sedan hade jag en husläkare. Han kände mig väl och när jag kom till honom 3 månader efter att min mamma hade gått bort så förstod han att jag behövde ett break. Jag hade kört på med ”duktig flicka” och fixat med allt och tagit hand om alla (pappa, släkten osv) men glömt bort mig själv. Så jag fick tre veckors andningshål där jag spenderade all tid med att gå och gå och gå och gå i skogen. Det var min terapi och min dåvarande läkare kände mig så väl att han visste att det var det jag behövde för att läka.
Nu finns inte han kvar och det har varit extremt hög omsättning utav läkare på vårdcentralen. Så vad gör jag nu? Jag har träffat nya läkare de sista tre gångerna som jag har varit i kontakt med vårdcentralen. Om jag ringer och bokar tid nu. Finns det en chans att nya läkaren förstår mitt behov av ett break och att kunna andas eller kommer jag att bli idiotförklarad?
Det känns som att min hjärna är i en melt down process. Så det jag skrev tidigare om att jobbsituationen fick mig att känna mig dum och att jag inte är det får jag nog revidera. Just nu känner jag mig ganska dum! Men jag är inte så dum att jag inte förstår varför jag är som jag är.
Din chef är icke riktigt klok.
Faktum är att hon har noll koll.
Det är arbetsgivarens ansvar att se till att medarbetarna har den kunskap och får den kompetensutveckling de behöver inom de områden de ansvarar för.
Ingår det i din arbetsbeskrivning att du ska vara dadda åt andra och ansvara för och se till att deras arbete blir gjort?
NÄ!!!
2 gillningar
Ja du… jag hade kunnat spendera nästan hela mina arabetsdagar med att vara dadda åt andra. Det tycker jag inte ingår i min arbetsbeskrivning 
1 gillning
Det du är med om på jobbet är en mobbningssituation. Dokumentera! Skriv en dagbok om alla beslut som fattas som du inte får information om, om alla kränkande förslag att det är du som ska hålla koll.
Och sök andra jobb. Stanna inte och kämpa, dra så fort det går.
1 gillning
Jag söker andra jobb!!! Letar på alla möjliga ställen varje dag.
Jag ska dokumentera.
Det är märkligt. Om jag hade fungerat fullt ut normalt så hade jag ju själv förstått vad som händer på min arbetsplats men nu behöver jag att andra påtalar det för mig för att förstå.
Bra att ha er här på forumet som kan göra det så att jag kan använda hjärnan
3 gillningar
Jag minns det som att även en kollega blivit sjukskriven/sagt upp sig el dyl pga arbetssituationen och att du är fackligt aktiv. Kan du ta kontakt med skyddsombud/företagshälsovård el liknande.
Kollegan som blev sjukskriven var på mitt förra jobb.
Jag är skyddsombud på min nuvarande arbetsplats men pga läget och hur jag mår så har jag typ glömt 80%av allt jag kan.
Jag har pratat med facklig representant. Kommer att göra det igen.
Jag ska kolla upp företsgshälsan. Jag mäktar dock inte med att ha med min chef att göra i dagsläget och om jag minns rätt ska allt med företagshälsan gå via chefen. Jag ska ta detta med facket för att se vad för alternativ som finns. Min fackliga representant har arbetat länge på vår arbetsplats och kan kanske hjälpa på ett bättre sätt.
Du ska inte behöva ta det med chefen om du inte är trygg eller lyssnade på av chefen. Då bör du kunna prata mEd någon från HR.
1 gillning
Jag har inte listat ut vem på HR jag kan lita på. Sjukt trist men sant.
1 gillning
Igår hade vi APT.
Chefen valsade in överdrivet glad och tjoade “vilken underbar arbetsplats vi har. Alltså det här är världens bästa arbetsplatsen”. Och orden dröp så falskt. Hon sa en sak men hennes kroppsspråk och ögon sa något helt annat. Jag tappade hakan när jag såg och hörde detta. Jag kunde inte förstå att jag satt i det rummet, det kändes konstigt och overkligt. Jag tappade hakan ännu mer när ett par av mina kollegor hakade på denna falska resan och instämde fullt ut och fortsatte i chefens spår. De strök chefen medhårs, höll med henne och bekräftade hennes falska uttalande. Fem min innan mötet var tonerna minst sagt annorlunda!! Chefen var hemsk, man skulle passa sig för henne, en ragata osv osv osv.
Jag satt där i det där rummet och tittade från den ena kollegan till den andra och det jag såg var olika nyanser av bajsbrunt i varje ansikte! De slickar röv tills de inte kan se något annat än just chefens röv!
Jag avskyr sånt och insåg då varför jag inte trivs i arbetsgruppen eller på min arbetsplats. Jag spelar inga spel och jag förväntar mig detsamma från min omgivning för att man ska kunna prestera på topp och bli en bra arbetsgrupp.
Jag satt där och undrade om det jag ser och hör verkligen är det jag ser och hör för jag kunde inte tro att det var sant. Tankar dök upp i huvudet “är det mig det är fel på för så här kan ju inte folk vara på en arbetsplats”. Sen iakttog jag lite till och kom fram till att det inte var fel på mig utan jag såg ett skådespel i vem som kan vara mest falsk!
Efter mötet kom en kollega till mig. Suckade lite och sa “ja man får spela chefens spel för att hålla henne nöjd”
Hörde ni hur min haka dundrade i marken?
Det där blir ju en kultur på arbetsplatsen som inte går att ändra nerifrån. Det är skönt att det inte är lika dant på alla arbetsplatser.
Det är en helt sjuk kultur. Jag har sett glimtar av den men igår var det som att någon öppnade dörren på vid gavel.
Jag antar att chefen förstår att jag inte är en person som går med på sånt falskt spel och att fjäska inte ligger i min natur. Då blir det ganska självklart att jag blir den utstötta.
Nåja. Så länge jag är kvar här sköter jag mitt och fokuserar på mitt mående.
2 gillningar
Igår överraskade min man mig med hotell övernattning, restaurangbesök och lite kultur upplevelse. Imorse efter en härlig frukost fick jag veta att jag skulle få ha egen tid medan han åkte hem till kidsen för att fixa med storkok då vi har tömt kyl och frys.
Som jag har njutit och njuter!!!
Jag ANDAS!!!
Jag känner lugn i kroppen. Så förbaskat skönt!
Jag behövde verkligen det här!
Jag har sen utcheckning på hotellet så jag ska nog gå tillbaka och vila lite efter att ha traskat på stan i 2 timmar
9 gillningar