Vad blev det av allting?

@Andreasnoord Känner med dig. Saknaden kryper på en när man är ensam och inte kan hålla sig upptagen med något. Det där med att dricka låter ju inte bra, kan tänka mig att det ytterligare förvärrar ångesten efteråt.
Själv har jag i princip slutat dricka överhuvudtaget, dels på grund av de mediciner jag måste ta mot kronisk smärta, men jag har under de senaste 4 åren aldrig känt mig sugen på något alkoholhaltigt. Visst, en whisky eller något men aldrig så jag blivit påverkad.

Ja det är ju det att man är tvingad att vara hemma. Har lyckats hålla mig bra sysselsatt annars. Åka till kompisar och sånt. Jag har hållt mig bra nykter sen vi skiljde oss men igår föll jag. Har varit så ledsen för allt och ibland känns det som att inget spelar nån roll längre.
Blir snart frisk och då får det bli nya tag igen.
Duktig du är som inte dricker.! Heja dig!

Duktigt vet jag inte, mest bara blivit så. Man blir ju äldre och det känns inte värt att må skit dagen efter både fysiskt och psykiskt. Har du kollat om du kan få något ångestdämpande som du kan ta när det är som värst? Naturligtvis i samråd med en psykolog eller terapeut. Själv fick jag hjälp med sömnen vilket jag tror har hjälpt mig oerhört mycket då jag tidigare, innan det tog slut, hade det lite sisådär med den (sov typ max 5 timmar per natt). Sedan får jag antidepressiva, sedan innan det tog slut också, mot höstdepression. En depression som blev värre än tidigare höstar på grund av problemen vi haft och hade.

En sak som mitt ex lärde mig, att ta hjälp av vården. Tidigare var det nästan så att huvudet skulle hänga löst innan jag gick til en läkare.

Haha ja jag har allt jag behöver i medicinsk väg.
Bara att man är låst där man egentligen inte vill vara… flydde till min lägenhet mer eller mindre och har kämpat med att inte vara här…
nu har man inget val så det suger ganska mycket.
Har med lidit av höstdepression men på senare år med mitt ex vid min sida så har jag lärt mig älska hösten.
Nä jag är bara fast i mina tankar på att det inte borde vara som det är nu.
Och har lite saker som är praktiska att försöka lösa. Tömma huset kvar. Fasar som fasen för det och mår riktigt dåligt mentalt. Stress sälja bilen så hon kan få halva pengarna för den och då måste jag hitta en ny bil. Blä… allt ska gå så fort och stressas. Jag försöker bara ta hand om mina känslor så jag kan överleva typ.

Kan förstå det. Jag tömde ut mina saker som jag ville ha på några dagar, bilen är ‘min’ via jobbet. I övrigt var det inte mycket att bråka om, hon fick behålla lägenheten då jag ändå inte ville bo kvar i det samhället (hennes hemort). Fixade alla papper så hon bara behövde skriva under, så allt det praktiska är över för min del. Om hon hittar några paper som verkar viktiga kan hon skicka dem.
Själv börjar jag på ny kula med nya möbler (bara en säng och skrivbordet som jag behöll), nya köksgrejer, nya tavlor…det mesta blir nytt. Bara någon prydnad och ett par lampor som jag ville ha i övrigt, som jag fick utan något bråk.

Ja jag tog sängen och några fåtöljer. Satsar med på att skaffa nya saker sen. Men vet inte hur länge jag bor kvar i min flyktlya? Är mest ledsen och gråter just nu i stunden. Det går upp och ner.
Allt ska stressas jag skulle bort så fort som möjligt…
tar ingen medicin för vill verkligen sörja alla mina fina känslor.
En kvinnlig kollega hörde av sig igår. Lite smickrande mitt i all misär. Hon har varit lite flirtig förr men när jag var gift så var jag väldigt avvisande. Nu är ju ett annat läge. Men känner mest saknaden efter mitt ex och önskar hon var här och gossade… är verkligen riktigt låg just nu. Hoppas man blir frisk snart!

@Andreasnoord Ja, fick ett mail från henne nyss, bara en bild på bekräftelsen att jag var borttagen från familjeabonnemanget för telefonerna. Stack till lite, men sen gjorde jag som jag brukar när jag börjar tänka på henne; fokusera på det bra i framtiden och det som var mindre bra med just henne. Som sagt, hjälper mog med det värsta. En vacker dag kan jag nog se tillbaka på det som var bra utan att gå ner mig totalt, men det tar jag då. Ska fokusera på mig själv, mina barn och hur jäkla bra framtiden ändå kommer att bli.

@annandagen ja jag tycker jag varit på bra spår. Mått ganska bra med mestadels men nu är jag i en dal.
Snart är allt över och hon slipper mig.
Ja man ska ju tydligen bort så fort som möjligt ur deras liv.
Jag vet verkligen inte vem människan är längre.
Satt o kollade på en film nyss och garvade men sen i slutet kom det en låt som jag tänker på mitt ex när jag hör och jag började gråta.
Det som ändå är bra i allt detta är att jag är ensam. Jag klarar mig själv och kommer bli starkare av allt tillslut.
Men det är som du skriver… det hugger till vissa saker.

Vaknade i morse och var arg! Arg över att mitt ex tog beslutet, hurvida jag ville ta hand om henne i framtiden när hennes sjukdomar blir för svåra, ifrån mig. Det var MITT beslut och jag hade redan tagit det. Att jag skulle stanna med henne oavsett, att det var värt att försaka de drömmar vi haft för att stanna vid hennes sida. Det var det vi sa när vi gifte oss.

Men, det passerade snabbt. Återigen med hjälp av att fokusera på min egen framtid och hur mycket som faktiskt blir bättre.

Tycker dock inte om att vakna arg, kan potentiellt förstöra hela dagen.

Raderad.

Men du @Andreasnoord?

Det där är inte ok tankar.
Skulder växer inte utan anledning.
Det där får du också ta tag i.
OMG!

Hur är din relation till dina tidigare barn btw?
De bör väl vara i en ålder där du kan förväntas behöva vara rimligt närvarande för dem?

Jag förstår att du är upprörd, ledsen, känner dig sviken etc, men gör det inte till en orsak att inte ta hand om dig och dina åtaganden som vuxen och god medborgare.

Upp och hoppa, logga ut från skilmässa.se och iväg på jobbet med dig! :muscle::muscle::muscle:

1 gillning

Raderad

@Andreasnoord
Klart du ska vila när du är sjuk=)
Det är lätt att fly genom att jobba annars, för att distrahera sig och tänka på annat. För mig har jobbet varit både en välsignelse och förbannelse. Jag har varit tvungen att jobba för att fungera och inte bara sitta hemma och tänka, samtidigt som jag ibland har haft svårt att hålla ihop det på jobbet ibland. Och det har påverkat min ork och mitt minne etc.

Tror kanske att det är lätt ibland att bli orolig när någon pratar om skulder, eftersom det kan bli en slippery slope när man redan mår dåligt. Men skulder kan bero på många olika anledningar och se ut på många olika sätt, och efter en separation blir livet ofta dyrare. Det viktiga är att du känner att du har kontroll och vet var du kan vända dig om du skulle behöva det.

2 gillningar

Raderad.

1 gillning

@Andreasnoord Ingen här vill dig illa och ingen känner dig heller för den delen. Men en kommentar som ”skulder som växer” kan få människor att bokstavligen se rött. Det finns människor som varit utsatta för partners som lånat pengar bakom deras rygg, för spelande eller konsumtion. Skulder som kommit fram först vid bodelningen. Sånt kan sätta djupa spår. Så om du fäller en sån kommentar helt utan förklaring så får du räkna med negativa reaktioner på det.

Hur får jag mitt konto raderat här?

Jag har för mig att det ska gå bra att radera sitt konto, men att man först måste klicka på ”radera alla inlägg” eller något liknande.
Har dock aldrig provat men detta med att radera inlägg och konto måste ju ligga någonstans under inställningar/profilen?

Hittade inget men tack för hjälpen :slight_smile:

1 gillning

Jag ser att min tråd blev ‘kidnappad’.

Personligen tycker jag att man kanske ska vara lite finkänsligare i hur man bemöter andra, speciellt här där en del är djupt deprimerade och har mycket känslor som rör sig inombords.

@Skipper Att uppmana folk att logga ut från forumet när de har kommit hit för att få ventilera lite och kanske få stöd är lite okänsligt, speciellt då du inte har bakgrunden eller är insatt i hans situation. Jag förstår att det förmodligen var välmenat, men det kanske inte kom ut på det sättet.

@50-taggare Jag är en av dem där mitt ex har tagit en del lån bakom min rygg, där jag tydligen står som medsökande, inga gigantiska summor som jag inte klarar av. Men inte tusan ser jag rött på grund av någon annans kommentarer om att de har skulder som växer och fäller negativa kommentarer. Igen, i just det här sammanhanget, på det här forumet så kanske det behövs lite ‘högt till tak’ när det gäller andras situation och känslor. Man kanske får ta det lite försiktigt och tänka på hur man bemöter någon i en extremt känslig fas i deras liv.

@Andreasnoord Jag tycker inte att du ska radera ditt konto och logga ut härifrån. Om du känner att du får stöd och hjälp av att ventilera här tycker jag att du ska fortsätta med det. Att inte ha någonstans att ventilera leder en bara djupare i den känslomässiga avgrund som det innebär att bli lämnad av någon man fortfarande älskar. Jag vet, jag är i samma situation, även om vi kanske tacklar och tar det på olika sätt.

Klart att man ska ge andra goda råd och stötta dem, som jag antar att de flestas intention är, men en viss portion av försiktighet och finkänslighet kan vara på sin plats. Det är ganska laddade ämnen och situationer som vi ventilerar här.

4 gillningar

Nja, man kanske kan fråga först och attackera sen?
Skulder kan ha många olika förklaringar, och det är lite man vet om andras situation ibland