Hem | Så här skiljer du dig | Juridik | Sök advokat | Träffa psykolog | Artiklar

SMS vi inte ska skicka! Skriv dem här

Jag skulle inte skrivit till dig…
Det rev upp allt igen.
Jag hör hur du mår dåligt, dåligt över mycket, över hur du sårat och svikit mig, men det slutar ändå med att du lägger över din ångest på mig… Och nu mår jag ännu sämre igen. Jag var ju på banan.
Varför bryr jag mig fortfarande så mycket.
Varför kan jag inte bara släppa taget…
Du vill ändå inte ha mig.
Vill jag ens ha dig?
Jag ville ju bara säga grattis på födelsedagen…

3 gillningar

Du är så j**** jobbig.

1 gillning

Din fega jävul , som bara lämnade vår familj . Struntar i oss andra. För ett plastik fantastisk tant .
Saknar du din mamma så mycket eftersom du måste dra över gamla tanter ? Kass är du i sängen - inte en ända orgasm har jag fått under dessa 10 år med dig .
Skyller ditt misslyckande på mig . Så jävla feg . Riktigt misslyckad. Jävla grisatryne

Jag kan aldrig förlåta mig själv för att det blev såhär.
Du var den som man skulle bli gammal med, att skratta medan barnbarnen roade sig och krypa ner framför brasan i stugan.
Jag är så oerhörd ledsen för allt och jag hoppas innerligt att du finner en ny lycka för det förtjänar du.

:heart:️:heart:️:heart:️ :muscle:

Messa mig inte om onödiga blajfrågor är du snäll! Det gör fortfarande ont. Och när jag nu har svarat kort på din blajfråga - nöj dig då med det och ring för fasen inte upp mig för att prata vidare! Jag kan inte hantera det än. Allt blir fel för mig. Allra minst kan jag hantera att du låter som vanligt. Så låt bara bli, för allas trevnad. Tack på förhand.

1 gillning

"du matade mig med kärlek… Bara dagarna innan… Kallade mig din tjej men sen stängde du bara av… Du visste allt om mig… Hur min barndom varit… Att jag var skör. Du om någon visste… Ändå var du egoistiskt och såg bara dina egna behov. Du fick mig att känna mig speciell varje dag sen kastade du bara bort det… Hatar dig

Känns som var skrivet till mitt x

Tack som fn för allt…

1 gillning

Jag träffade dig. Du förändrade min värld. Du väckte känslor inom mig som jag aldrig känt förut. Jag kände mig viktig, vacker och levande. Jag trodde aldrig att jag skulle få uppleva den riktiga känslan av kärleken. Nu var den här, tack vare dig. Det känns som att jag svävar på moln men samtidigt att jag ska falla närsomhelst. Det är för bra för att vara sant. Vi börjar bråka mycket och ofta får jag höra ”det är slut nu”. Jag kan inte ta in det du säger för att det får inte hända, min dröm får inte fallera. Jag kämpar och kämpar för att hålla dig kvar. Du stannar. Så fortsätter det under 5 år. Vår relation till varandra går upp och ner. Bra stunder och dåliga stunder. Alla runtomkring oss ser på. En del tycker om att ösa på elden och njuter av underhållningen. Jag får höra att jag är dum, trög och en psykopat. Jag tar emot. Jag lever men samtidigt inte. Varje dag är en kamp för mig, en kamp att få leva kvar med den man jag älskar när jag egentligen vet att det är fel. Jag lever i stress, avundsjuka och besvikelse. Hur ska mitt liv se ut om 5-10-15 år? Kommer jag att vara en bra och lycklig mamma åt mina kommande barn eller kommer mina inre demoner som kokar inom mig att explodera på dem? Borde jag slutföra det här som egentligen känns så fel? Nej, jag kan inte. Han är mitt liv, utan honom är jag ingen. Han är mitt syre, utan syre för jag. Istället… istället så är det han som slutför det. Han lämnar mig, stänger av helt. Jag får ingen kontakt med honom. Han knuffar, kränker och ser ned på mig. ”Varför?” Med tårar i ansiktet. Han tar på sig sina hörlurar och kollar vidare på serien i datan. ”Kan vi prata?” Han stänger dörren framför ansiktet på mig. Och här står jag, ovärdig och förnedrad, oälskad och förkrossad, bönar och ber om en andra chans. Jag förstår inte riktigt vad det är jag har gjort förutom att ge upp allt och lite till av mig själv för hans skull, älska han, respektera han. Ändå duger det inte. Ändå är det fel.

Idag två år senare har du en ny och är förlovad. Jag trodde att du var lycklig. Kunde inte låta bli att snoka på sociala medier. Era bilder. Dessa falska bilder. Att jag aldrig lär mig att en bild är bara en bild som inte visar någon sanning. För sanningen är den att du skriver till mig. Konstant. Du har ångrat dig. Du vill ha mig tillbaka. Du säger att jag är din livs kärlek. Du tänker på mig varje dag. Jag insåg en sak att min önskan gick i uppfyllelse, att du äntligen fått din karma. Du är inte lycklig. Och det gör mig glad.

4 gillningar

Karma is a bitch​:blush::blush::yum:. Ja hoppas verkligen dom inser att deras val är för livet.
Styrkekram @Brokenhearted. Tack för att Du funnits för mig❤

@Lifechange Tack själv fina du :heart:️ Hoppas allt är bra med dig :hugs:

Åh…mina tårar rinner nu. Det kunde lika gärna varit jag som skrivit allt du skrev​:broken_heart::heart:

1 gillning

Varför behandlar du mig som luft? Var vår relation bara i min fantasi?
Du vet säkert vilken ångest jag sitter med nu när jag inte ens får ett livstecken från dig. Det smärtar. Jag förstår inte hur du så enkelt kunde radera oss. Du har sårat mig och ändå är det är jag som sitter med skuldkänslor, ångest och oro för dig.
Du sa alltid att du var så snäll men det du gör mot mig nu vill jag snarare kalla ondska. Jag är trasig.

1 gillning

Jag kan inte sova. Saknar din andning… din lena hud mot min. Jag saknar dig och dina varma fina känslor…saknar när du sa att jag är din man. Saknar att kalla dig frugan…
Jag saknar inte någon utan jag saknar min kvinna. Mitt allt. Jag saknar inte materialistiska saker de spelar ingen roll för allt jag alltid valt är dig…om vi så skulle bo i ett skjul.
Hon som gjorde mitt liv underbart. Det var vi mot värden mitt älskade allt… i nöd och lust lovade jag dig och det löftet har jag hållt. Aldrig lämna dig ensam… alltid att finnas där varje dag. Det har jag gjort… svek aldrig mitt löfte till dig…tills du sa att du inte älskar mig…

Jag hör bara att du är lycklig nu… så jag fick väl min önskan uppfylld på sätt o vis. Att göra dig lycklig men utan mig.

Min kärlek till dig är oändlig, större än universum.
Du hör till min famn och du är min hamn…

Saknar att inte få ge dig av mig, är arg att alla beslut är hos dig.
Hade de varit hos mig hade vi sovit tillsammans och älskat med varandra och gossat som bara du och jag gjorde… jag finner inga ord för hur mycket jag älskar dig…
Sov gott vart du än är… i vems säng du än befinner dig…

2 gillningar

Jag blir så sorgsen, jag älskar dig så mycket och jag är inte värd ett skit längre. Du har bara tagit bort mig från ditt liv som om jag inte var värd något.
Du säger att du nu mår bra, känner dig lugn. Inte stressad och bara mår bra för enligt dig så var det jag som fick dig att må dålig.
Fan att du säger så till mig, jag som gjorde allt för dig… Jag som gjorde mig till ingenting för din skull.
Jag är så jäkla ledsen och arg och frustrerad för fan att jag ska älska dig fortfarande

4 gillningar

Du är bara så jävla pinsam.

2 gillningar

Varför kan du inte göra något åt hur du mår? Du har ju sagt att du vill att vi ska försöka reparera det här. Men då är det fan inte bara jag som ska kämpa (som jag alltid har gjort). Du måste:

  • må bättre för dig själv och familjen
  • göra saker med familjen (med barnen utan mig, med mig utan barnen, med oss alla - häng på när vi gör saker och föreslå gärna själv vad du vill att vi ska göra)
  • ta ansvar för hemmet. Den här tiden har verkligen fått mig att inse hur lite du gör hemma. Du kommer behöva göra mycket mer och du kommer behöva ta initiativ och planera
1 gillning

Det där gör verkligen ont att läsa

Du… jag tycker inte det meddelandet skall stanna på forumet, det behöver du nog skicka eller säga… samtidigt gissar jag att du gjort detta flera gånger.

1 gillning