Hem | Så här skiljer du dig | Skriv bodelningsavtal | Juridik | Sök advokat | Träffa psykolog | Artiklar

SMS vi inte ska skicka! Skriv dem här

Saknar dig. Sitter och kollar film i soffan helt ensam, vill ju vara med dig, sitta och skratta och prata med dig om dagen. Varför lämnade du mig, för vadå?

1 gillning

Kunde varit mina ord, fast flera år senare…

1 gillning

Om du inte ens är värd mitt hat. Vad är du då värd?

Jag vet inte varför du slutade älska mig eller bry dig om mig. Du sa alltid, även efter uppbrottet, att jag varit fantastisk mot dig. Ändå dög det inte. Kanske var jag inte snygg nog. Inte spännande nog. Inte ung nog.

Men jag fanns alltid för dig, och gjorde allt för din skull. Närhelst du behövde mig såg jag till att finnas, oavsett var jag var eller vad jag gjorde
Men när jag behövde dig, när jag var längst ner i ensamhet eller sorg kallade du mig klängig, patetisk, sa att jag fick skylla mig själv. Du ville inte släppa det du gjorde för min skull. Till och med rensa ogräs var viktigare!

Men svårast av allt är ändå att inse att alla dina ord och löften betydde så lite. Hur vi förr om åren låg tillsammans och pratade om framtiden. Du sa att du älskade mig, ville vara med mig och bygga en framtid med mig. Du berättade till och med om den kyrka du ville gifta dig i med mig.

Nevermore, nevermore…

Inget av det betydde någonting. Fast jag trodde på dig och trodde att du var annorlunda. Trodde att du var den första som inte skulle svika. Som inte skulle ändras.

Nevermore, nevermore

Nu vet jag bättre. Men kan inte förstå varför du inte avslutade direkt när dina känslor ändrades? Ville du se mig kämpa förgäves? Gå sakta sönder? Eller var det bara bekvämligheten att ha mig när det passade? Få ut det du kunde av mig när det roade dig, men annars behandla mig som en bortkastad trasa?

Jag är ensam igen. För evigt ensam. Ingen att vända mig till. Ingen som hjälper.
Och ingen som älskar.

Och jag måste åka förbi där du nu bor varje dag till jobbet. Restaurangen där vi hade en av våra första dejter och gick till vid speciella tillfällen. Konditoriet där vi iskalla vintrar myste över en kopp te efter en dag på stan. Parken som var “vår” där vi ofta avslutade kvällar ute för att titta på utsikten över stan innan vi gick hem.

Nevermore, nevermore

6 gillningar

Du har alltså aktivt valt bort dina barn…
Dina barn som du levt för i hela deras liv!
Det enda liv barnen känner till!
Herregud en sån sjuk människa du har blivit… Hur i helvete kan karljäveln vara värd mer än dina barn för dig??? jag vägrar tro det om dig, jag kan bara inte!!

Du lyssnar inte på mig, jag når dig inte längre…
Varför gör inte xxxxxx nått??
Varför gör inte xxxx nått??
Du behöver professionell hjälp!
Du behöver vård!
Varför är det ingen som hjälper dig??

Men jag har förstått det nu, du är förlorad, nu är det jag och våra fina barn själva, utan dig…
Du finns inte längre…
Den fina människan finns inte längre…
Mina barns mamma finns inte längre…

Här hemma är allt som vanligt, allt funkar bra.
Du har bleknat bort, som du aldrig funnits här med oss, som du har dött och försvunnit…
Varför kunde du inte ha gjort det istället så kunde vi iallafall ha minnet kvar av dig som den fantastiskt fina godhjärtade människa och mamma du en gång var, och inte som det sjuka monstret du förvandlats till?..

4 gillningar

Jag hatar dig så jävla mycket. Du har förstört mitt liv. Du har förstört hela mig. Du är det vidrigaste som finns. Hur fan kan världen se dig som nån jävla idol? Måste få ur mig hatet.

Det jag verkligen vill säga:

Jag gjorde allt för dig. Jag gjorde allt för vår familj. Du spottade på det.

Nu gör du allt för någon annan. Allt du vägrade förut. Tack för ingenting. Tack för absolut ingenting.

1 gillning

Du är ju ändå så fruktansvärt patetisk… Tror du någon går på din fasad? Dina tilltag och förehavanden är både skrattretande och lite sorgliga på samma gång.

Du vill förmodligen inte veta… Men jag skriver det ändå. Jag är så tacksam över att jag fick reda på ditt svek. Så tacksam över att det inte hann gå flera år till. Så tacksam att jag är så pass grundtrygg och stark att jag mår bättre nu än innan ditt svek. Jag är på väg åt rätt håll. Jag mår bra, men - sorry to break it to you - det gör inte du.

1 gillning

En sak bad jag dig om! En sak!! Bevara den goda kontakten med våra vuxna barn. Gå inte i din fars fotspår. Inte ens det klarade du. Din egen lycka går före alla andras. Din fega, patetiska skitstövel!!!

1 gillning

Helt ärligt tycker jag att du är dum i huvudet!
Kan du sluta att gapa och skrika på mig och hjälpa till istället så att vi kommer ifrån varandra fort!

Jävla idiot!

Jag saknar dig så mycket och det gör så ont…
Känns som att du inte bryr dig alls om alla dessa år vi haft tillsammans… Som om du bara kastar allt detta åt sidan och går vidare som ingenting… Betydde vårat förhållande ingenting för dig? Vi har spenderat nästan halva våra liv tillsammans och det betyder ingenting?
Är du bara glad nu att du slipper mig och du kan få leva ut dina drömmar som singelkille? Ligga med den där jävla tjejen som du säger att du inte är intresserad av… Leka runt och inte bry sig ett skit… Kasta alla dessa jävla år åt helvete bara. Fy fan…

3 gillningar

Ditt satans egoistiska svin!! Så gulligt att du lovat din nya kärlek så mycket fint…Dina löften är inte värt smutsen under mina skor. Men fine, stanna du i din bubbla, den spricker till slut o då gör det ont.

Var fan är du?

Tänk, när jag fyllde år fick jag inte ens ett sms från dig. Du valde att ignorera min födelsedag helt och hållet.
Men jag är minsann inte så barnslig att jag ger igen med samma mynt. Det vore ju lågt.

Så - grattis!

3 gillningar

raderat raderat raderat

3 gillningar

Mitt ex har skrivit till mig via messenger idag… att han tycker jag ska tagga ner o komma tillbaka. Vill bara svara följande: saknar dig oxå. Självklart kan vi börja om. Var ska vi ses.
Vet att jag aldrig kan skriva dessa ord då vår relation var destruktiv o slutade m att jag o barnen fick fly. Det har gått 4 år men saknar honom fortfarande.

4 gillningar

Vad fantastiskt stark du är :muscle: :heart:

1 gillning

Du tror inte att han kan ha ändrat sej efter 4 år?

Tack, m känner mig allt annat än stark…

Visst har han ändrat sig i många saker. Börjat jobba, sköter sina räkningar men vi var gifta i 24år, så dessvärre så tror jag inte han ä drar sig i grunden…
allt handlar om honom, aldrig om mig eller barnen…
men jag önskar från djupet av mitt hjärta att han skulle ände sig på riktigt

1 gillning

Att stå emot ÄR starkt, oavsett hur trasig man känner sig på insidan.

Jag kanske riskerar att övertolka ett meddelande från en person jag inte känner, men sättet han formulerade sig på ger indikationer att han inte verkar ta ansvar över situationen. Att säga åt dig att tagga ner låter som om han tycker att det var överspändhet från din sida snarare än något i hans beteende som gjorde att du lämnade, och därför är det du som ska ändra på dig. Men jag personligen gissar att man tar inte sina barn och flyr ifall det inte finns goda anledningar till det!!

3 gillningar