Jag försöker hela tiden få kontakt med exet via sms eftersom det ger mig lite bekräftelse, att jag är värd att skriva svar till åtminstone… Inte den bästa situationen.
Så, jag tänker skriva mina sms här istället för till honom, gör gärna samma sak du med!
Mitt första:
[I]Det är så tomt idag, önskar du var här. Jag har så svårt att förstå varför du gick utan mer än meningen - det är väl lika bra att vi separerar? Hur ska det hjälpa mig att gå vidare? Vad gjorde jag som var så hemskt? Jag saknar dig![/I]
Våren 2011 hade jag kunnat fylla några sidor här. När man är mitt uppe i ångesten och inte lyckas få någon rätsida på tillvaron är det lätt att det blir fel (man är ju på “områden där gps:en saknar täckning” som någon uttryckte det då).
Mycket bra initiativ. Både att få skriva av sig och få en respons.
Känner igen dina tankar Anneli. Mina var likadana.
/PB
Tack PB, dina inlägg betyder mycket för mig efter att jag läst det du skrivit tidigare, vet att du vet så att säga…
Just nu vill jag skicka:
[I]Vad konstigt det är att man kan hänga upp tillvaron på sms från en person. Ser jag att det är från dig mår jag bra men är det från ngn annan blir jag irriterad. Varför gör jag så här mot mig själv?[/I]
Nej, han behöver inte mer bekräftelse egentligen, du har så rätt AII!
Det värsta är att han är så snäll och förstående, han vill hjälpa mig att ta mig vidare och lyssnar faktiskt på vad jag säger (till skillnad mot mångas ex här) och det är alldeles för lätt att prata av sig hos honom. Men mer blir det ju inte, han vill inte tillbaka och oavsett vad jag säger kommer han inte att ändra sig. Vad ont det gör, att han finns där, lyssnar, men vill ändå inte ha mig… Ibland önskar jag att han var kall och oåtkomlig bara så jag kunde gå vidare, men egentligen ska jag väl vara glad antar jag, det kunde vara värrre. Det är bara så svårt att låta bli att sms-bomba honom emellanåt, finns så mycket jag vill säga…
Då kanske du ska mailbomba oss istället och när det gått en tid och du landat i dig själv kan ni kanske återknyta vänskapen ni ändå har emellan er?
Jag vet faktiskt inte vad som är [I]värst[/I]; att de är kalla och oåtkomliga eller att de är snälla och förstående? Kanske är det så att det är lika illa vilket som? “Vi” måste vidare till visshet om att saker och ting har ändrats och aldrig mer blir detsamma. Att det aldrig mer blir detsamma är kanske i det långa loppet inte heller sämre?
"och du din satans mask, din ynkliga patetiska skitstövel! Jag ska med nöje skära tasken av dig, med en slö jävla brödkniv. Jag har lämnat en fet råtta i avloppsbrunnen nere i källaren - orkade inte plocka upp den då när jag flyttade. Tyckte du kunde ha det, din jävel. Hörde av våra fd grannar att något luktar illa i huset. Det är den som stinker som fan - HAH där fick du din pissråtta!"
Å nej detta kan jag INTE skicka åt honom, men attans så skönt att verkligen skriva ner skiten!
KRAM
från en ilsk Ingela
[B]Ingela[/B]: Hahaha! Älskar när du är ilsk!
Tvivlar dock på att det är den stackars [I]råttan [/I]som stinker i det huset… det bor väl en skitig mus där numera?
Grejen är att jag fick rensa avloppsbrunnen från en död råtta förra sommaren och jag vet verkligen hur äckligt det är! Önskar att ditt ex fick prova på samma sak!
Jag tror också att det är bättre att skicka mejl och sms här, för det kan nog vara att binda ris till egen rygg att inte bryta vanan att anförtro sig åt den som man anförtrott sig åt hela det förhållande som inte längre finns. Kan man komma vidare om man inte bryter de känslomässiga banden?
Sms jag vill skicka till exet efter hans drag att redan låta mina barn träffa min ersättare:
Fy fan din stora, egoistiska jävla skit! Har du ingen hjärna eller hjärta kvar alls?
Hur i helvete kan du bara klampa på med ditt utan att ta minsta hänsyn till vare sig mig eller barnen, din familj?
Att låta de tre små träffa kvinnan du bedrog mig med och lämnade mig för (som du bytte ut deras mor mot) så här snart, bara 2,5 månad efter det att du flyttat, det är så förbannat korkat så jag finner inte ord! Kunde du inte hållt fingarna i styr där åtminstone din jubelidiot! Tänker du inte på ngn annan än dig själv och din ha längre? Vi som alltid satt barnens bästa framför allt. Vad hände när du stoppade k*n (censur) i en annan? All rim och reson måste försvunnit där och då.
Jag hatar dig! För det du utsätter mig och barnen för, för ditt egoistiska och för oss förgörande livsval. För att du tvingar din familj in i ett liv vi inte vill ha. För att du tagit vår trygghet ifrån oss och för att du forcerar allt utifrån dig själv.
Vi då?
Usch, jag skulle nog kunna förgöra dig men låter bli. Jag vill åtminstone gå ur det här med huvudet högt och äran i behåll.
Men jag hoppas du faller du med snart - rätt ner i helvetet - i rasande fart. Då ska jag stå där på kolgruvans kant och vinka leendes åt dig när du far förbi. När jag hört dunsen där nerifrån helvetesbottnen så tar jag våra barn i händerna och går därifrån och vi kommer aldrig mer se oss om.
Det där meddelandet hade jag också kunnat skriva när han tog med våra barn till den nya. Förutom att från den dagen han gick, så lämnade han också familjen. Från den dagen är barnen min familj, han har inte tillträde till den.
[QUOTE=Utbytt;37970]Fy fan din stora, egoistiska jävla skit! Har du ingen hjärna eller hjärta kvar alls?
Hur i helvete kan du bara klampa på med ditt utan att ta minsta hänsyn till vare sig mig eller barnen, din familj?
Att låta de tre små träffa kvinnan du bedrog mig med och lämnade mig för (som du bytte ut deras mor mot) så här snart, bara 2,5 månad efter det att du flyttat, det är så förbannat korkat så jag finner inte ord! Kunde du inte hållt fingarna i styr där åtminstone din jubelidiot! Tänker du inte på ngn annan än dig själv och din ha längre? Vi som alltid satt barnens bästa framför allt. Vad hände när du stoppade k*n (censur) i en annan? All rim och reson måste försvunnit där och då.
Jag hatar dig! För det du utsätter mig och barnen för, för ditt egoistiska och för oss förgörande livsval. För att du tvingar din familj in i ett liv vi inte vill ha. För att du tagit vår trygghet ifrån oss och för att du forcerar allt utifrån dig själv.
Vi då?.[/QUOTE]
“Hur kan du låta bli att engagera dig i barnen, varför sitter du hemma (bakfull?) och såsar med dem när det är din vecka. Ut och gå i skogen, gå på museum, bio, simhall, bibliotek whatever!!! Du har ett ansvar för deras liv, se till att göra något av det! Den äldsta bad mig skaffa dem en ny bättre pappa häromdagen, bara så att du vet. Stolle.”
Det skulle jag kunna skicka men kommer inte att göra det (idag iaf ;)) så bra tråd Annelie!!
Utbytt…det kunde ha varit jag som skrev det där…1 månad efter att jag hade flyttat för att han ville leva själv…så satt där plötsligt en annan kvinna vid köksbordet…fy !!! Jag kommer aldrig varken förlåta eller klara mig ur det här…
[QUOTE=Brittis;38016]“Hur kan du låta bli att engagera dig i barnen, varför sitter du hemma (bakfull?) och såsar med dem när det är din vecka. Ut och gå i skogen, gå på museum, bio, simhall, bibliotek whatever!!! Du har ett ansvar för deras liv, se till att göra något av det! Den äldsta bad mig skaffa dem en ny bättre pappa häromdagen, bara så att du vet. Stolle.”
Det skulle jag kunna skicka men kommer inte att göra det (idag iaf ;)) så bra tråd Annelie!![/QUOTE]
Skaffa ny pappa? Ha ha, känns som du med gott samvete kan träffa någon ny så småningom ;)… Ord och inga visor där inte, barn säger vad de tycker!
Själv har jag inga sms jag vill skicka just nu, här är det vapenvila för tillfället och jag njuter av lugnet. Vi skrattade faktiskt ihop i går, det var länge sen!
ditt finska blod lyser igenom, härligt! Skriver under på allting, skära tasken av honom, japp så rätt!!