Det låter ju som att du är tänd på din man och vill uppleva allt det du beskriver i ditt senaste inlägg med just honom. Han på jobbet kanske bara är ett substitut. Alltså är väl det självklara att försök lösa din mans knut. Men det kan ju bara gå om han vill det.
Har han/ni prövat med ”sexterapi”? Har han gått i djuplodande terapi för att förstå sin häng-up?
@Tailor Vad har du för belägg när du säger att det i princip alltid kommer fram att ens partner är otrogen? Jag tänker tvärtom.
Jag har just nu så stark lust till den andre mannen, vilket är skrämmande då jag absolut inte vill se min man ledsen och sårad. Men det är som att någon annan har tagit över mig och mina känslor och jag har tappat kontrollen. Jag kan inte tänka på något annat än den andre. Samtidigt som jag fylls med eufori och en lättnadskänsla när jag tänker på att det finns en utväg ur mitt liv så mår jag dåligt över tanken att såra min man och mina barn.
Hjärnan säger delvis avstå, men känslorna och driften trycker på.
@Downunder Previs så är det. Jag gifte mig med honom för att vara med honom för resten av mitt liv och uppleva allt med honom.
Vi har provat med terapi. Jag har gjort allt som står i min makt och hjälpt honom att släppa på sina hämningar.
Visst har han blivit bättre. Han kan sträcka fram sin hand och hålla om mig numera eller krama mig när vi sitter tillsammans. Han kan pussas nu och ibland en liten tungspets får jag som förspel, men det finns ingen passion, inte mycket till förspel.
Jag kan dock inte begära mer från honom därför att han gör sitt bästa nu.
Mycket att fundera över.
Men varför har jag gett upp nu när han äntligen efter 20+år försöker? Ska jag aldrig mer uppleva att älska passionerad?
Väntar jag på att någon annan ska rädda mig?
Ska jag fördärva hela mitt liv innan jag vet vad som är bäst och vilket beslut jag måste ta?
Jag har berättat det för min man. Jag grät och sa till honom att jag älskar honom och vill att han ska älska med mig, smeka mig, ta på mig, flörta med mig, visa att han blir tänd på mig, jag sa att jag mår så dåligt över att drömma om andra män. Jag sa att jag inte kan garantera att jag inte kommer falla för någon annan mans smicker eftersom jag känner mig så törstig på det.
Han blev förstås väldigt ledsen och det var första gången som han förstod allvaret. Han gör nu sitt bästa för att jag ska vara nöjd. Han har skärpt sig och anstränger sig så gott som han förmår men det är så långt från vad jag önskar. Som att inte vilja kyssas och automatiskt vända bort ansiktet när jag närmar mig honom och sen när han hör mitt suck så får jag en liten kyss under det mest passionerade stunden. Det är ett exempel i mängden!
Ska jag nöja mig med det för att vara snäll mot honom? Ska jag ha det så här? Jag har gjort avkall på mina behov i så många år för att matcha hans. Men jag vet inte om jag orkar mer att ha det så, men jag orkar inte heller dra igång en skilsmässa eftersom han är nöjd och inte ser att det här är ett problem för mig.
Det du beskriver, dvs att du vill uppleva närhet och ömsesidig attraktion till din partner låter inte rör mycket begärt.
Frågan är bara på vilket sätt?
Skulle du vara nöjd med närhet, kyssar, blickar, beröring, bekräftelse etc men utan sex? Eller åtminstone inte sex så ofta?
För låg sexlust från hans sida kan bero på olika saker.
Dels har alla olika lust, och då kan man inte göra så mycket annat än att acceptera det.
Men det kan också bero på att han helt enkelt blir låst av det som han upplever som krav? Att känna sig otillräcklig sexuellt är förödande för lusten. Likaså om det blir förknippat med press och påtryckning. Det kan nog vara svårt att känna sig lekfull och nyfiken om man samtidigt upplever att den andre inte är nöjd.
Så om jag vore du skulle jag nog först försöka utröna om han helt enkelt är nöjd som det är, dvs att han inte har lust tlll mer sex än så, eller om han känner sig hämmad eller låst av situationen.
Kanske även se om ni kan hitta sätt som ni båda är bekväma med, dvs kanske lite mer flirt och beröring utan att han känner att det måste leda till sex varje gång
Det låter som att det är hög tid för dig att berätta att NU har det hänt, att du fallit för en annan man, plötsligt händer det kanske att han DÅ verkligen inser att det är nu, eller aldrig 
Det där du då sa om vad du inte kan garantera skulle kunna hända i en diffus framtid, det är ju ljusår från vad som faktiskt händer i nuet…
Ärligt talat så skulle jag bli delvis smickrad och hoppfull att det finns liv och passion i honom. Men det är uteslutet.
Jag har inget krav på sex utan det är intimitet jag söker efter och om det blir sex så är jag glad. Han är för hämmad och har även en låg sexlust.
Frågan är om det någonsin blir bra som jag vill ha det. Högst troligt så är svaret nej.
Nästa fråga är hur ska jag motstå den andre mannen när lusten har väckts till liv till honom?
Svaret som jag ger mig själv är det ät omöjligt att motstå. Men jag ska förhala det så länge som jag kan (5, 10, 20 dagar eller kanske lite mer) för att se om min lust svalnar en aning.
Har din man alltid varit som han är nu eller har det kommit över tid? Har han alltid varit sån är han kanske asexuell. Har det kommit över tid är det kanske så att hans känslor svalnat. Vad säger han när du tar upp detta? Vad är ursäkten? Så du beskriver honom och ert intima liv låter inte som en kärleksfull relation i mina öron. Hade aldrig kunnat leva på det viset. Vi har ett liv.
@Fri
Ja alltid! Han har låg sexualdrift och inte så mycket för fysisk kontakt. Jag har inte förstått att det har varit ett problem förrän nu och sen jag har börjat fantisera om andra män det senaste åren.
Han är fantastiskt fin man på alla sätt och jag önskar nästan att jag inte hade det här starka behovet av närhet för att jag vill inte förlora honom eller förstöra mitt liv med honom. Men jag har det och varje gång jag ser kärlekspar så hugger det i mitt hjärta.
Efter sextio mer eller mindre likadana svar så finns det väl inte mycket mer att säga tänker iaf jag. Du är liksom inte mottaglig för några andra alternativa lösningar än att börja sexa med denna fantastiska man på ditt arbetsplats dessutom (behöver jag ens säga hur olämpligt det valet är) och leva dubbelliv, trots att du skriver samma hyllningsepos till din fantastiska man om och om igen, men beskriver honom däremellan som en man som saknar allt det som du prioriterar högst just nu.
Då finns det väl bara ett sätt att stilla klådan på, när inga alternativ till att förbättra relationen till din man verkar slå rot hos dig och det är väl att köra igång och testa om gräset är grönare på andra sidan staketet och se vad som händer.
Men ett tämligen logiskt “tips” är iaf att om du verkligen menar allvar med det du skriver om din pågående relation samt hur mkt du vill att den ska bestå och att du endast vill ha tillfälligt passionerat sex. Så välj då åtminstone en man som du inte delar något annat what so ever än sexet med, inte en som du redan fattat tycke för och dessutom delar arbetsplats med. Känns ju som jordens sämsta val mtp hur frenetiskt du påstår dig vilja fortsätta med din man och hoppas att han ska förbli ovetande…
.
[EDIT] Snabbläste din förra tråd och där framgår det ju att du redan gjort den här otrohetsresan för 3 år sedan… på vilket sätt skulle nu den här gångens utvalda man skilja sig från den du var med för 3 år sedan? Du är ju fortfarande kvar i samma äktenskap och lika missnöjd. Givet den historiken så blir ju egentligen allt det du skriver här ganska märkligt 
Jag tycker du ska ligga med den andra mannen. Varför inte.
Din man slickar dig inte, tar inte på dig, osv. Helt passionslöst. Går rakt på sak i sovrummet - hur kul är det i längden.
Ni har olika drift. Ni trivs i ert äktenskap i övrigt. Ingen annan kvinna eller man hade stått ut med din mans intimitetssvårigheter i längden.
Din man verkar avstängd och traumatiserad gällande sånt här. Han borde söka hjälp innan ni slår er till ro med att han är asexuell. Men han verkar inte vilja det - så ligg med den andra mannen.
Cyniskt sett så kommer din man inte lämna dig för han vet att ingen annan kommer vilja ha honom. Hur bra han än är i övrigt.
Blir provocerad när du berättar att han vänder bort sitt ansikte när du försöker kyssa honom. Fyfan. Varför har du stannat så länge undrar jag.
@Largo har inte lämnat honom pga feghet, av traditionella skäl, för barnens skull, för att jag trodde att det inte var viktigt för mig, för moralens skull, för att han har många bra sidor, för vår kärlek, osv.
Igen en tråd som får massa svar och bara trampar på stället… konstigt…
@Noomi jag vet inte. Jag kanske
väntar på att någon annan ska rädda mig från mig själv och mitt äktenskap eftersom jag är för feg.
Bara en massa undanflykter.
Ligg med andra, knappast som att det kan bli värre än det är.
Jag tycker att det med all önskvärdhet att ts älskar sin man, vill ha passionerat sex med just honom, bönat och bett att han ska ge det hon behöver men får noll respons.
Jag undrar om ts man antingen är emotionellt traumatiserad, puritan eller har mer dragning åt samma kön, något som han kanske inte ens vill erkänna för sig själv.
Hur som, det är en dum idé att ge sig hän åt en person utanför äktenskapet och i synnerhet en kollega. Det kan vara att öppna Pandoras ask och krafter som tar sig oväntade turer.
Visst kan du @Anna1972 få uppleva passion igen men gör du det under nuvarande omständigheter kan det komma så surt efter att boten blir värre än soten.
Så blev det för mig så ta det från hästens egen mun.
Tror du är inne på träffsäkra analyser här @Tailor.
Sexuellt är ts och hennes man körda. De håller ihop av bekvämlighet och en massa annat blah blah blah.
Troligen är mannen porrmissbrukare eller får utlopp på annat sätt.
Ts har levt i sexuell öken i 20 år och nu går det inte längre.