Otrohet och känslor

Fritt forum (nästan)
23

Syster.
Frågan är vilket alternativ som är minst fel.
Tänk på att du ska leva med dig själv, dina barn och dina arbetskamrater.

Allt är möjligt. Du kan visst lämna din man för att du vill ha ett bättre sexliv. Det är hemskt att vara sexuellt och emotionellt frustrerad. Emotionellt frustrerad blir man när ens partner inte är lyhörd för och villig att möta sin partners behov. Älskar din man dig eller har han dig som en bekvämlighetsinrättning?

Hur stora delar?

Frågan är om man sedan kan nöja sig med pasta och tomatsås?
Och den kryddigare maten kan ge problem med mage, gaser och illamående man inte hade förutsett. Är man utsvulten kan man sukta efter sådant som inte är bra för en och sedan är man fast.

Inte heller kan du veta vad din kollega kommer att säga mellan skål och vägg eller hur dynamiken er emellan kommer att påverkas.

Gör inget som du inte kan stå för inför dina arbetskamrater, din chef, släktingar och vänner och i synnerhet inför dina barn och dig själv.

Det går inte att äta kakan och ha den kvar. Ibland måste man bara välja.

Syster.
Jag hade mina principer.
*Inte ha ihop det med en gift person
*Inte gå bakom ryggen på min partner
*Inte ha en affär med en kollega
*Inte ljuga för andra och i synnerhet inte för mig själv.

Genom empiriska fältstudier har jag insett att jag hade rätt,
Det är inte en bra idé att bryta mot dem.

Säg, syster, om du nu testar, finner det himmelskt njutbart och sedan tar det slut mellan er, han bryr sig inte om dig men du suktar efter honom eller om han skiljer sig och vill att du skiljer dig, vart hamnar du då?

Min väg ur relationen var när jag låg brevid min fru och drömde om min chef och funderade på om jag kunde få ihop det med henne och om det skulle vara lättare om jag skilde mig eller om jag stannade i mitt äktenskap och vi båda använde våra respektive äktenskap som kamouflage. Då såg jag mig själv utifrån och ställde mig frågan vilken äcklig varelse jag blivit. Det hindrade mig dock inte från att strax efter att jag offentligt meddelat skilsmässan inledde en relation med en gift kollega som kastade sig om halsen på mig. Då låg jag i skilsmässa. Men den relationen var också ett misstag.

Var ärlig mot dig själv, din man, dina kollegor i det du gör och gör som sagt bara det som du kan stå för offentligt och inför dina närmaste.

Om du verkligen känner att du måste få ge efter för köttets lustar rekommenderar jag någon som du inte behöver träffa sedan.

5 gillningar
24

Uppenbarligen tänder inte din man på dig.
Har ni pratat om det?

2 gillningar
25

@Tailor
Det hade varit det bästa, men tyvärr kan jag inte lämna honom.
Varför tror du att så många är otrogna om det hade varit så lätt att lämna?
Därför bad jag om att inte få moralpredikan.

1 gillning
26

Du och din man är helt enkelt inte kompatibla på det sexuella planet… att det får konsekvenser är ju ingen direkt ovanlighet.

Att du sedan “förstår dig själv” varför du eventuellt skulle välja att agera på ett sätt som du troligen inom dig känner inte alls är okej är ju en sak…men att sedan ändå gå från tanke till handling och göra det för att du intalar dig att du till varje pris vill behålla en i övrig “god” relation till din man känns ju som ett tveksamt drag.

Du komprometterar isf både din egen och din mans integritet och följderna av det är inte så lätta att förutse, oavsett om det kommer fram eller inte. Allt det goda med relationen som du absolut vill behålla kan vara över fortare än du anar, även om han aldrig får reda på nåt men troligen kan ana sig till att något hänt.

2 gillningar
28

@rulle
Tack för att du delar dina tankar.
Jag hade nöjt mig med pasta och tomatsås om jag kunde krydda det någon gång i livet. Eller om när jag bad om lite krydda så kunde min man göra det för min skull. Han säger att han älskar mig och tänder på mig. Han säger att han tycker om att ha sex med mig. MEN han kysser inte mig. Jag får pussar och kanske nån gång en liten tungspets. Han dissar mina kyssar och väder bort huvudet. Han pussar inte mig på nacken, eller smeker mig fast jag har bett honom eller t.o.m. visst honom. Han kan göra det om jag håller kvar hans hand eller leder honom. Jag känner mig så billig och desperat i såna situationer och det har jag sagt till honom och han säger att han blir ledsen när han hör mig säga så och lovar förbättring och det har nu gått drygt 22år. Och här är jag nu. I den här situationen och jag har aldrig sett mig som en kvinna som ska drömma om andra män, men jag gör det nu och det gör ont i mig. Samtidigt som det känns bra att få leva ut.
Ett stort svek mot min man och mina barn och alla runtomkring om jag går bakom hans rygg, men jag är för feg för att göra det på annat sätt. Jag kan inte lämna honom efter så många år. Det känns också som ett stort svek mot min man, mina barn och släkt och vänner.
Jag är fast och när man är fast så är det inte så lätt att vara modig.

1 gillning
29

Tack @Tailor
Ja av skäl att vi har byggt ett helt liv tillsammans. Vi har barn, familj, hus, bilar, stuga, vi har släkt och vänner, minnen och framtida resor och projekt. Så mycket trygghet. Han är dessutom en underbar man och pappa. Alla runt omkring tycker om honom och även jag. Jag har spenderat hela min unga vuxna liv med honom. Ett helt liv!
Så det är klart att när man har allt det här i ena vågen så väger inte sex och intimitet så mycket i den andra skålen.

1 gillning
31

Syster.
Been there, done that.
Har han alltid varit sådan?

Vissa av oss är väldigt keliga och det är inget vi vill tjata oss till. Du vill ha kyssar, smek och hångel och det verkar han vara oförmögen till.

Tar du steget rubbar du dels dynamiken mellan dig och din man dels dynamiken pä jobbet och börjar leva i en lögn. Ta det från hästens egen mun.

Dock.
Eftersom din man är oförmögen att ge dig den närhet du behöver tror jag det finns en risk att du känner dig oattraktiv, förlorar attraktionen till din man och så sitter ni som två ruggugglor och glor på varandra.

Frågan är om han älskar dig eller om han stannar av bekvämlighet. Det måste finnas ett ömsesidigt flöde. Det hjälper inte vad du känner om du inte får för lite tillbaka, då tömmer du dig själv.

5 gillningar
32

Fast jag tror att du mycket väl förstår att du inte alls är “fast”, om du inte håller dig själv fast av anledningar som troligen har mest att göra med vad du vill och vad du anser dig vilja behålla utan att du ska tvingas riskera något.

Du vill ha det som din man inte kan ge dig av en annan man, men du vill samtidigt behålla det som din man kan ge dig. Det är att äta kakan och ha den kvar i sin prydno och det tror jag du är väl medveten om.

Men man kan aldrig få exakt allt som man vill i livet och på det sätt som är enklast för en själv. Så vad du än tar dig för så kommer det med ett pris.

Och det där med att du är “för feg” för att göra på något annat sätt som därmed skulle medföra att du riskerar ngt du själv vill behålla, iaf till dess du inte vill behålla det längre, det är ju inte direkt synonymt med varken mod eller feghet. Snarare beräkning.

2 gillningar
34

Jag tackar och bugar.
Tror min erfarenhet jag helst hade varit utan kommer till sin rätt här.

1 gillning
36

Tack @Rulle
Jag vet att mina tankar om att vara otrogen är destruktiva för min relation. Jag vet att jag inte kan behålla kakan och äta den och att jag förr eller senare måste välja.
Och @Noomi jag vet att jag vill mest av allt behålla min man pga att den bakgrund och familj som vi har emotionellt investerat i. Det är inte bara för min skull utan för hans skull, barnens skull, släktens skull, vännernas skull osv.

2 gillningar
37

I långa loppet väger det mer.

I långliga tider drömde jag om en relation. Snäll, artig och välbelevad gick mig alla jag intresserade mig för mig förbi till bråkstakar.

När jag efter mitt äktenskap tänkte att nu var det min tur att ta för mig av livet upptäckte jag att det hade en bitter eftersmak så det hade varit bättre om jag hade följt min inre kompass.

2 gillningar
38

@Rulle Han har alltid varit så här men jag har inte förstått att det är det jag saknar förrän nyligen. Jag har varit en bra mamma, fru, vän osv och drivit vårt äktenskap som ett AB med mycket kärlek får jag tillägga men sex och beröring har han inte haft så stor lust till och än mindre ju äldre han har blivit.
Jag drömmer om ett annat liv men jag är tyvärr inte kapabel att let go of him.
Det är en stor apparat att dra igång skilsmässa nu när barnen är ganska stora osv…

39

@Rulle vad menar du att din inre kompass var? Osäker om jag förstår dig rätt.

40

Nja ju större barnen är, desto lätrare är det.

Jo, min inre kompass sa att det är dumt att inleda relationer med gifta fruntimmer.

I samband med min skilsmässa fanns det en annan ensamstående kollega som jag kunde tänka mig uppvakta men jag kände mer för den gifta som lade an på mig. Jag tvekade men satsade på den gifta. Övriga kollegor började misstänka ett och annat och när det väl tog slut kunde jag för skams skull inte börja uppvakta den andra.

Jag borde följt mina principer.

2 gillningar
41

Jag undrar vilken värld du lever i, du vill inte ha det du kallar för moralpredikan och om du tror att det är lättare att knulla bakom ryggen på den man du säger dig älska än att ta lite vuxet ansvar för den relationen du faktiskt har så gör det då. Sen kan du jämföra om det ena är lättare än det andra, om det var värt det.
Tror inte det finns någon som vart med om en skilsmässa eller separation som tycker det vart lätt, men det ingår liksom i vuxenlivet att ta hand om och ansvara för sin del i relationen.
Hade du tyckt det vart ok att din man var otrogen med samma argument som du har?

3 gillningar
42

Selvsagt kan hun be om å ikke få en moralpreken. Det må være mulig å svare på trådstarters spørsmål uten å fyre seg opp og slenge ut at jaja, men, hun har bare å godta at moralpreken blir det, enten hun vil eller ei.
Det går an å være rolig og saklig, @Rulle, @Noomi og @Fri er eksempler på det.

3 gillningar
43

Tack @Atrax

2 gillningar
45

Jag lämnade mitt äktenskap och är singel. Jag ville då ha en relation med min kollega och vi fortsatte ses till och från under något år tills jag fick nog och bröt. Han hör fortfarande av sig ibland men jag har beslutat att ingen kontakt alls är det bästa för mig. Ids inte längre med någon som känns som gjord för mig och som verkar känna likadant tillbaka men ändå står och stampar. Det är också detta jag menar när jag råder dig att verkligen innan du gör något bestämma dig för att du är öppen för alla olika scenario detta kan leda till.

3 gillningar
46

Kan inte låta bli att få ett par funderingar här.

@Anna1972 är den här känslan en orsak eller ett symptom? Dvs. är det just sex med den här mannen som är den huvudsakliga orsaken till dina otrohetstankar, eller är det mer ett symptom på något du saknar i övrigt?

Under mitt liv har jag haft bra sex och dåligt sex och inget sex i omgångar. Och ju fler erfarenheter jag fått, ju mindre roll spelar sex i mitt liv.
För sex står ju ofta för så mycket annat än just sex. Det kan stå för spänning, bekräftelse, närhet och en mängd andra saker som inte just är kopplad till fysisk njutning (som man ju rent krasst kan fixa själv).

Så vad skulle du säga att det mestadels handlar om för dig?

För precis som andra har skrivit blir ofta drömmar om otrohet antiklimax. Antingen kan denna elektriska laddning bli tlll en ren besvikelse om ni väl hamnar i säng. Eller så blir det för komplicerat för en eller båda, och det kravlösa sexet blir plötsligt kvävande problematiskt. Eller så blir ni påkomna, och en stund av passion leder till åratal av sorg, ilska, förakt och besvikelse i ögonen på både din man och dina barn - kanske med permanenta skador som följd.

Vad är det egentligen du saknar som får dig att längta efter detta, och på vilka andra sätt än otrohet skulle du kunna nå det?

3 gillningar
47

Tack @onedaymore for dina tankar.
Jag vet inte riktigt. Jag vill ha närhet, intimitet, jag vill hålla hand när vi är ute, jag vill kyssas, jag vill att han flörtar med mig även om det bara är så lite som en gest eller ord. Jag vill ha bekräftelse och att han får mig att njuta. Jag vill att han ska visa att han njuter när han har sex med mig ( han säger att han gör det). Jag vill att han ska kyssa mig på brösten, halsen, ta på mig. men jag känner inget. Jag är alltid redo för att ha sex med honom och känner en stor attraktion till honom. Jag vill att han ska ge mig orgasm ( jag vet att jag kan få, men han lyckas inte). Han är så tråkig i sängen och det har alltid varit så. Jag vill att vi ska busa, skratta, kanske växla några ord, ha flera olika ställningar, jag vill att han ska vara lekfull och lyhörd. Jag vill att han ska visa att han vill ha mig.
Det är vad jag saknar.
Jag hoppas att jag får allt det där med en annan man genom otrohet, med förhoppning om att det aldrig kommer fram till min man för jag vill inte såra honom. Tanken på det gör mig så oerhört ledsen.
Jag hoppas att en otrohet hur för jävligt det än är kan bli min utväg eller en wake up call och att jag antingen kommer fram till ett beslut i om det är värt att fortsätta denna relation eller skiljas eller om mina behov har stillats och jag kan gå tillbaka till mitt liv med honom och vara ok över ett tråkigt ”sexliv”.
Jag menar jag är ju 50år. Hur länge till orkar man ha sex? Jag vill inte bli 60+år och utan lust och känna mig bitter. Just nu har jag en stor sexlust vilket jag har haft i många år och jag har önskat och uttryckt det till honom.