eh, egentligen så är ju själva skilsmässan över, jag har varken bitterhet eller kärlek eller saknad efter just barnens mamma, och DET är skönt om något.
Är på sätt och vis glad över det helvete som denna sommaren var då jag behövde samla ihop mina känslor igen över vad jag vill ha mm. skrev ju det som tack i min tråd som jag avslutat.
Nu är det mer en undran över… om man kan träffa någon igen. Jag har en person som jag skulle vilja bjuda hem, men vet inte hur…
Och sen finns det en annan person, som jag faktikskt älskar högt, älskar på det sättet att jag vill allt gott till henne, och vågar inget skriva längre för jag skäms över mitt beteende hur jag kunde vara elak och bitter och konstig när jag träffade henne tidigare under åren jag mådde som sämst.
