Idag verkar det som om att den bottendjupa sorgen får vila. Känner bara en enorm ilska idag och funderar på om jag ska spöa skiten ur ”den nya” bara för att det skulle vara skönt. Japp, det var dagens känsla mina vänner.
3 gillningar
Ilska kan vara väldigt bra om du kanaliserar det rätt!! Ta dig till gymet och kör hårt pass, lovar att det känns gott efteråt 
Skönt att få en paus från sorgen ändå. Håller med @Buenita om att försöka ta vara på ilskan på ett konstruktivt sätt. Den kan vara en användbar drivkraft på olika sätt.
1 gillning
Säger som de andra: adrenalinet är perfekt att utnyttja till en svinhård träningsrunda. Rena raketbränslet.
Det är INTE ok. Min man ville separera så att vi båda kunde testa oss fram. Hans mål var den gången att vi skulle bli ihop igen. Jag inledde skilsmässan för att jag inte stod ut med att leva med otrohet. Han var dock aldrig förälskad tror jag.
Vi berättade aldrig det för barnen, de var kring 3 och 5 år då. De vet fortfarande inte vad som hände då. Då var de för små och nu, 16 och 18 år gamla, varför ska de behöva hantera något som hände för över 10 år sedan? Jag vill inte förändra deras syn på deras pappa. Oavsett vad som hände mellan deras föräldrar så vill jag att de har en bra relation med oss båda. Man vill ju skrika ut allt ont den otrogna har gjort mot en. Men på vilket sätt hjälper det barnen? Vi slutade som skilda i alla fall.
Hur gamla är era barn @Average_Joe?
Vi gick på parterapi samtidigt som han träffade en annan. Ändå valde jag senare att bli ihop med honom igen senare. Usch, all denna skam för mig själv. Att jag inte spg att jag var viktigare än så. Det gör mig ledsen i efterhand. Jag hade behövt det hör forumet då.
9 gillningar
Mina barn är från mitt i tonåren till strax efter. Jag tror att ärlighet, utan att vara onödigt elak, är bäst för min relation till barnen. Jag vägrar ljuga. Jag har bankat in min syn på familjen till barnen hela livet och det handlar i grund och botten om att familjen kommer först. Jag vet att jag aldrig hade svikit. Sätter man sina egna behov över familjens trots att det skadar och sårar övriga så får man stå sitt kast. Och för att inte någon ska missförstå mig så gäller det såklart inte om relationen är sjuk med elakheter i någon form.
2 gillningar
Idag är det tungt. Varför är det så svårt att släppa taget när jag vet att det är kört? Varför förnedrar man sig själv med att läsa in hopp i minsta sms? Jag skäms för mina egna tankar och får kämpa hårt för att hålla fasaden uppe. För att vända det till något positivt så försöker jag tänka att jag iallafall var gift med en kvinna jag älskade på riktigt. Lucky me!
Tid min vän tid… sen kommer acceptansen mer och mer. Det är fullt normalt att tolka in massor i sms och att traggla tankar om och om igen. Tänk om jag/vi gjorde så, om jag inte hade… osv osv. Men sen när man börjar tröttna på att älta sina gamla tankar, man blir trött på att höra sig själv älta i huvudet. Då tar man steget framåt, och sen igen och igen upprepa. Till sist har tid gått och man har andra tankar. Förhoppningsvis en annan acceptans och då kan man sakta släppa taget. Det är en låååång process för dom flesta, så låt det ta tid! Kämpa på
6 gillningar
Så tänker även jag, jag vet att jag älskat min man, från hela mitt hjärta och han är mitt livs kärlek.
Jag komme aldrig att behöva fundera på just delen, även om tankarna snurrar på typ allt annat.
2 gillningar
Ja, det är ju ingen vidare tröst egentligen men i brist på annat så🙂
Jag tror att det finns något gott i detta också, även om det är jäkligt jobbigt. När du tittar tillbaka, när du själv i framtiden kanske granskar vad som egentligen hände, ja då vet du att du inte gav upp för lätt. Även när det egentligen var kört så försökte du att inte släppa taget. Familjen, relationen… du slarvade inte bort det för att du inte gav allt. men till sist så kommer du att veta med hela dig, både känsla och logik att du gjort allt. Ge det tid.
För min del var det så att till sist gjorde det för ont att hoppas, och då lovade jag mig själv att det fick vara nog. Halkade tillbaka en gång, en fruktansvärt jobbig eftermiddag som jag aldrig kommer att glömma för att det gjorde så jäkla ont. Men det har hjälpt mig med att komma vidare. Och du kommer att komma vidare. Är det cirka en månad sedan er krasch? Förstår om varje dag är jobbig men du har nog behövt varenda dag.
2 gillningar
Du har nog rätt i allt du skriver. Det är mindre än två månader sedan allt var som vanligt och nu ser hela livet väldigt annorlunda ut. Förr eller senare lär jag väl släppa taget ordentligt men just nu vill jag uppenbarligen vältra mig i misär och självömkan😏
Det där är väl bara illa om det inte finns någon grund för självömkan. Och tyvärr så är nog självömkan högst relevant. Låt dig själv ha lite självömkan, kommer att bli självrespekt, självinsikt och en massa annat också, i sinom tid.
2 gillningar
Jag behöver hjälp från er. Hur hittar man en bäst jurist/advokat i Stockholm att hantera skilsmässan? Vi har det rätt komplicerat och jag vill se till att göra det klokt. Några tips?
Kolla vilka möjligheter du har i dina försäkringar. Jag hade tydligen en juristförsäkring via mitt fackförbund, det var bara att ringa så fick jag en jurist tilldelad. En superhjälp med både att tänka och att upprätta ett rättvist bodelningsavtal. Mitt främsta motiv till att använda jurist var att själv slippa åtminstone en arbetsuppgift - bodelningsavtalet - men det var tydligt att om det blir en tvist, så är hon på min sida hela vägen.
På banken tipsade de också om någon firma (som de antagligen samarbetar med på något sätt). Minns inte namnet nu, men din bank har antagligen också något tips…
1 gillning
Om man är tillräckligt överens för att ha en gemensam jurist så är det ju bra. Om inte så kan man ha varsin, men varje gång de ska ringa varandra så drar det ju iväg i kostnad.
Inte så värst överens 
Men det beror väl lite på vad ni är oeniga om? Oenighet om hur huset ska värderas eller snarare omöjligt att prata med varandra? Eller vem som ska ha vad?
Vi var ändå överens om att vi skulle genomföra bodelningen, att husen skulle säljas och sen har vi inga dyrbara saker att kriga om. X har två värdelösa företag som han pumpat in sparpengar i, DET blev det tjafs om. Som slutade till min fördel. Jag hade aldrig klarat att driva det i mål på egen hand.
Nu var det jag som var snabbast att få tag på en jurist, det var en fördel. Sålde som sagt in det med att vi skulle slippa skriva bodelningsavtalet själva. Hade han vetat hur mycket pengar han skulle förlora på det hade han nog skaffat en egen. 
3 gillningar