Det vore supertrevligt!
Jag följer tråden, flyttar till Uppsala i oktober!
1 gillning
Välkommen!
Hej, bor utanför Uppsala, singel sen 1 1/2 år tillbaka, känner mig fortfarande “nysinglad” 
1 gillning
Utanför Uppsala jag med.
Björklinge.
kul då kanske vi kan ses
1 gillning
Lever den här tråden? Är ni några som ses.
Jag är nyseparerad bor en bit utanför uppsala, skulle vara trevligt att träffa några likasinnade att diskutera med och få/ge lite pepp-talk.
Hej, nja, tråden verkar vara ganska seg. Jag tycker själv att det skulle vara skönt att möta andra i samma sits…Det är trots allt rätt lätt att bli lite ensam i sina försök att orientera sig i allt det nya. Att möta andra med kaffe och bulle i handen är ju rätt kravlöst då alla vet läget liksom…tänker jag…Nå, vi får väl se om det snart blir nåt eller så bestämmer vi bara nåt helt enkelt?
2 gillningar
kan vi gärna göra då jag själv precis skiljt mig
Hej!
Jag har precis skiljt mig efter att ha bott i Dubai i 11 år och var tillsammans med min ex man 10år.
Det känns så fruktansvärt jobbigt för det är enorm omställning för mig. Är det någon som kan ge tips på hur ni kommit vidare efter skilsmässa och vad som funkade bäst för er.
Känns som man skall drunkna och aldrig gå vidare,
kram
hur har det gått för dig?
Hej @amii , det är nog ganska olika hur man hanterar sin skilsmässa och det beror ju också på bakgrunden till densamma. Vänner att prata och umgås med är bra att organisera upp, sen är det bra att skriva om sina tankar och sin oro…Jag skrev här, en egen tråd ett tag men jag skrev också en egen dagbok för mig själv. Att promenera och röra på sig är bra, att fokusera på att organisera sitt boende, arbete mm är också en del i detta. Jag pratade också med en psykolog, men det var jag det och jag tyckte det var skönt att ha en oberoende person att vräka ur sig hos…Säg till om du vill ta en fika på stan nån dag så gör vi det, kanske fler här skulle haka på då också !! Man behöver både gamla och nya vänner så man inser att livet inte är så tokigt i alla fall. Och du, det kommer bli bättre, det tar lite tid bara…
hej .
tack vad gullig du är.
Tar gärna en fika på stan säg till när du kan? Uppsala?
Hej alla kring Uppsala!
Nu är det Corona tider och inte så bra läge att ses.
När det ebbat ut, ser jag fram mot att ses på något sätt. Jag gillar att träffa nya människor och saknar skilda/singel vänner att t ex få med mig ut på musik, dans eller pub på fredag o lördagar.
Jag har ett långt och fint förhållande bakom mig där känslorna tillslut svalnade helt. Vi har brutit i samförstånd och ingen tredje part har funnits. Har två boenden o turas om att bo med tonårsbarnen.
Så jag är inte så tyngd…utan har mer fokus framåt på att få möta nya människor och göra roliga saker. Jag önskar mer musik på alla sätt i mitt liv. Tänker t o m att jag borde lära mig spela bas…så kanske jag kan va med i nåt band 
.
Men hoppas på att träffa er alla framöver.
Kanske i sommar?
Café Victoria är lite av en favorit på sommaren.
Vad finns det mer för lämpliga ställen?
från mig!
Hej, Hade ni någon träff i Uppsala? Själv är jag nyinflyttad till Uppsala efter skilsmässa efter en långdragen bodelning med bostadsförsäljning under 2020 som sista moment.
Oavsett så skulle det vara skoj om vi kunde nu i augusti äta och ta någon öl vi som finns i Uppsala. (Andra utanför Uppsala förstås också välkomna!) Vad sägs om det?
Hej samtliga! (Inte så många just nu…?). Hakar på till Uppsala om det blir av, bor inte där men passerar där frekvent 
Är precis i början av min sorgeresa - är inte mig själv ens men behöver förstöelse, måhända människor som genomlevt ett helvete med relationsuppbrott, förnekelse, chock, tårar, självförebråelse, extrem ilska, bottenlös sorg, förhoppningar, ångest, en helt skruvad tillvaro som inträder helt oförhappandes. Och dessa frågor som jag ältat. Tar aldrig slut 
/
Att orka. Har läst i princip varenda tråd här på forumet… så förlösande (dessvärre att många upplevt/upplever liknande känslolägen) att ta del av allt det skrivna:heart_eyes:. Ett avbräck är såååå välkommet för denna kvinna. Så, Uppsala - någon som vill något? 
Hej! Jag bor i Uppsala och träffas också gärna!
Hej,
Då är vi ju trots allt minst tre stycken som det ser ut nu såvida inte någon mer visar sig!
Jag kan i princip när som helst då jag inte har barn och inte har någon annan att ta hänsyn till numera.
Hur funkar det för er t ex en fredag eller en lördag? Nu har jag ingen aning om någon av er har barn varannan vecka och behöver anpassa för sådant?
Vi alla är eller har varit där som är här och personligen känner jag att om jag kan få hjälpa till och lyssna, komma med råd över det lilla jag tycker mig ha lärt mig på denna resa så är jag bara glad att kunna hjälpa till om det är möjligt. Känns som en trygghet att träffa människor som sitter i samma båt. Folk har haft sådant stort tålamod på att lyssna på mig i det här forumet så man vill gärna bidra så mycket man kan tillbaka så mycket som det går. Känns som en stor familj här inne.
Oavsett så superskoj att kunna ses några stycken.
Hej Vilsen_man74, nastaandetag (och alla andra givetvis, syftade närmast på oss som har uttryckt intresse aktivt för att träffas)! Vilsen_man74 tackar oerhört mycket för att du i skriven form sträcker ut handen direkt. 
Jag, som du (som oss andra) har plöjt igenom samtligas historier. Har inte själv lagt ut min historia, kan konstatera att en dels berättelser och öden är mycket “värre” än min. Dock en klen tröst i detta pendlande självömkande mående. Har noterat stöttandet, oerhört tröstande och upplyftande med liknande känslolägen, (tillvägagångssätt och beteenden av de som har varit otrogna 
), känns mindre ensamt i upplevelsen Och visst har jag praaaatat (läs=ältat) med vänner, jobbkompisar men kan inte återupprepa allt heller , behovet av att återberätta samma saker om och om igen blir upprepande, inte så konstruktivt till slut. Jaha, i går mådde jag rätt så bra och nu ikväll not so much. Eller mår jag bättre? Vad är ett bättre mående i detta sammanhang, kanske inte har koll just nu 
Vilken känslokarusell. Blev varken särskilt mycket mat eller sömn denna sommar I mitt fall har det ej funnits otrohet från exet men en tredje part som närde intresse för honom. Slungas tillbaka emotionellt till FÖRRA relationsuppbrottet med otrohet. Finns alltid kvar. Tror inte jag någonsin själv skulle kunna vara så feg att jag tog steget ut från ett förhållande till ett annat med/via otrohet. Bekräftelsenördar och ynkryggar 
Angående att träffas Bor ju inte i Uppsala men ska dit för att hämta dottern som har vistats hos sin pappa nu 17/8 alt 18/8. “Tråkiga” dagar att träffas (mån eller tis) men det kanske är av mindre betydelse? 