Det har varit fullt upp sen sist så har haft dåligt med tid för att uppdatera. Ser att det var den 2 december jag skrev senast. Sedan dess har det varit packande, körande, semester, julfirande,
Var på semester den 7-14 december och sedan bortrest med dottern för en konsert den 15-16 december. Det var sedan tänkt vi skulle flyttat helgen där den 17-18 december, men då exmaken inte gjort ett skit i huset trots att vi kom överens om att han skulle rensat i garaget och kört grejer till tippen/återvinningscentralen medans jag var borta, hade han inte gjort det eller nånting annat; inte packat mer, inte satt ut diverse möbler till försäljning eller liknande som vi kom överens om att han skulle göra. Han hade bara varit i sin lgh och fixat. Fick tala om för honom flera ggr därefter att vi måste ju koncentrera oss på huset först och komma ut från huset innan vi kan börja fixa en massa i lgh, vi har ju ett datum att passa för att komma ut ur huset! Till slut gick det in. På måndag den 16 januari sker överlåtelsen och vi har endast lite städning kvar att göra, så vi hinner bli klara utan problem.
Vi firade jul tillsammans med barnen i huset, även om det mesta var nerpackat och en hel del grejer kört till våra lgh, men vi alla ville ha en sista jul i huset, framförallt barnen. Så skönt att slippa vara den som varit tvungen att köpa alla julklappar för att barnen ens skulle få några, nu köpte jag endast det som var från mig.
Den 29 december gick flyttlasset på riktigt och jag har sovit i lgh sedan dess. Jag njuter av mitt nya liv och min frihet att kunna göra vad jag vill utan att exmaken blir sur för jag inte gör som han vill eller som han tänkt det bli.
I fredags den 6 januari hjälpte han mig sätta ihop min soffa. Tidigare (när vi var gifta) har han i princip alltid blivit irriterad och sur alltid när vi satt ihop IKEA-möbler, inte för att jag inte kunnat för det är jag bra på och det har alltid slutat med att jag låtit honom bygga ihop det själv trots att jag tyckt det varit kul att bygga möbler, för att slippa det sura och negativa utan att jag gjort nåt fel. Jag har aldrig fått nån riktig förklaring på varför han betett sig så. Iaf så när vi satt ihop soffan tackade jag för hjälpen och för att han inte blev sur och då svarade han: ‘ja det finns ju ingen anledning längre.’ LÄNGRE?! vaddå inte ‘längre’, frågade jag, fanns det anledning för att vi var gifta tidigare då? Fick aldrig svar på det. Vi gick sedan ut och tog några glas öl och vin och snackade en hel del. Vi kom bl a in på hans irritation och surhet och varför han blivit irriterad. Då kröp det fram att han ofta blivit sur för jag inte gjort som han tyckt eller som han velat. Han måste ju haft ett kontrollbehov över mig och när jag då inte gjort som han velat eller tyckt har han blivit irriterad och sur. Den irritationen har ökat de senaste 1-2 åren, så här i efterhand inser jag att det är då jag blivit mer självständig då barnen blivit större och jag fått mer fritid och velat göra mer saker på egen hand, men det blev nästan aldrig av eftersom han alltid blev sur och irriterad och ville vi skulle göra saker tillsammans alltid. Dock så kunde jag sticka iväg och träna men sen var han nästan sur för att jag skulle duscha och göra mig i ordning innan vi kunde se nån serie eller film tillsammans, för han tog sig aldrig för att göra nåt själv utan kände sig ensam om jag inte var med honom. Han blev ju även sur när jag reste med min mamma och syster en vecka två gånger per år.
Han går fortfarande i KBT iaf, så det är ju bra, hoppas han fortsätter med det.
Han har ingen koll som vanligt på hur barnen har det med skolan; vilka tider de börjar, när det är gympa och gympakläder ska med, utan sonen ringde till mig i måndagskväll när han var hos sin pappa, innan skolan skulle börja på tisdag och frågade mig om när han skulle gå upp… Exmaken hade heller ingen koll på att det skulle tas med gympakläder och har ingen koll på hur många eller vilka dagar i veckan det är erkände han igår när vi var och städade i huset. ‘jag får kolla upp det’ sa han, men om det är som det brukar kommer han glömma det. Men jag ska släppa logistiken med barnen när de är hos honom, det är hans ansvar då, så då får väl barnen få avvikelser från skolan för att de missar en del grejer så kanske min exman kommer lära sig ta ansvar nån gång. Han bad mig även köpa kläder till barnen som de kan ha hos honom och sen betala mig för det, men nej, nu är det slut med det, han måste lära sig ta ansvar nån gång!
Som vanligt jag som fick ansvara för att ta med städgrejer till huset nu i veckan när vi städat och sedan la exmaken beslag på allt jag tagit med till mig för att kunna städa, tog som vanligt för givet att jag skulle fixa med allt som alltid annars, han köpte sällan nåt vi behövde utöver mat, så samma nu. Det slutade med att
VI hade aldrig kunnat fortsätta leva tillsammans och jag är så glad att jag tog beslutet att skiljas. Önskar bara att jag kommit till insikt tidigare!
Nu behöver jag inte längre rätta in mig i ledet och foga mig efter hans vilja för att behålla husfriden och det är så skönt!