Har under lång tid levft under hot om skilsmässa och med någon som söker fel och brister. Så fort det inte gått hens väg så har hen hotat med skilsmässa eller sprungit skrikande ut genom dörren. Vet inte om hen gjort det med flit för trycka ner mej. Har mått otroligt dåligt i flera år. Så dåligt att jag inte orkat med att ta hand om ekonomin. Så den är körd i botten. På det så flydde jag ut på spel för verksamhetsflykt. Spel gav mer skulder osv. Jag har alltid tagit hand om barnen. Men för ett par år sedan fick hen en orolighetsanmälan på sej. På hur hen var mot barnen. Vi gick på utredning osv. Allt verka bli bättre. Men det vara bara ett par månader. Sen börja allt igen med hot om skilsmässa och ännu mer skrik på barnen. För någon månad sen när jag var trött och det varit bråk som vanligt. Så tog hen tag med sitt vanliga hot om skilsmässa. Då fick det vara nog och jag sa det vill jag med. Så nu ska vi skiljas och det har tagit ännu mer hus i Helvete.
Ni har verkligen haft det jobbigt! 
Det låter helt klart som om skilsmässa är det bästa alternativet i din situation. Även om det blir en jobbig process.
Får du stöd av någon i det här? Någon vän eller släkting? Eller en samtalskontakt? Du bör ha en pålitlig person vid din sida, för både er vuxnas och för barnens skull.
Jo har vänner o familj. Men många försvann på vägen genom obefogad svartsjuka
Kära du. Man är är rädd för förändring och vet inte vad som ska komma. Men sådär kan du ju inte leva!
Herregud. Är hon på något sätt sjuk? Hennes beteende låter helt galet.
Det jag skrev var sant men tog bort det från sidan för hon är här med
Har haft tunga dagar.
Det är som jag gått och bara tagit i hon inte bryt sej. Men fan igår typ sa hon att hon hört men inte hållt med därför inte bryt dej. Blev så jävla arg hur fan kan någon man gift med i flera år säga så. Hur fan kan man skita i vad den andra känner bara för den inte tycker så. Frågade vad fan har du för rätt att skita i vad jag känner och sakt i flera år. Hon blev trött på att jag fråga och sökte förklaring. Har för fan lyssnat på henne i flera år och svaret i hennes frågor ligger i det hon själv skitigt i. Så hon har gått och gapa och skrikit i år och dagar. Sökt förklaring på spelmissbruk och annat. Det blir nästan roligt att min väg ditt går genom olycka och inte lyssnad på. Helt plötsligt så blev svaret så brutalt sant. Det jag känt som viktig har hon inte hållt med och bara skitigt i. Ni där ute gör inte samma sak. Väljer man att leva med varandra bör man ta in sådan som känns viktigt för den. För fy fan vad det ställer till det för alla i närheten om man inte gör de. Fick oss nog en bra läxa båda två av det. För det ena föder det andra. Man måste välja vad man bör föda tidigt. Kommer nu skita i att snacka med henne om det ska bara styra upp så vi kan sälja huset. Sen börjar nya livet vem vet kanske man möter någon som lyssnar i framtiden
Då menar jag att jag själv måste tänka på vad jag föder med. Inte bara hon. Som sakt liksom hon föder mitt beteende genom hennes sätt så blev min act på henne något som föder något i henne med. Så lyssna på varandra
Jag orkar fan inte mer. Nu kom idioten upp efter soterat tvätt och skriker fy fan vad perverst över hon hittat ett par av dotterns trosor som gått sönder. Inte att dom var trasiga i grenen eller något. Dom var trasiga högst upp efter kanten. Vem fan har inte någon gång dragit upp byxorna och det knakar i kalsongerna för dom åkt med. Jag bara undrar hur hon kan få det till perverst. Kanske idioten hade sönder dom själv för hitta på något nytt sätt att trycka ner mej med. Så jävla sjukt. Till o med dottern fråga vad det är för fel på henne. Undra vad som kommer imorgon. Kanske hon snubblar på vägen till jobbet och jag har våldtagit henne. Snälla hjälp mej jag orkar inte mer
Du låter lite arg! Bra så, det skall man också igenom. Har själv en skitdag. Äntligen medgav min x att han har en ny. Han har inte haft stake att säga. Visste det men fan vad det gör ont. Skrev att jag inte vill se honom på en tid. Har inte fått svar. Skitliv nu just
Ingen av oss har någon ny. Så det är inte ett problem här. Men den dagen kommer väl. Men tror jag mest skulle önska henne lycka till och lyssna. Men det kan aldrig vara lätt att man bryter upp genom den andra skaffat ny. Vet inte om hon skulle önska mej lycka till. Ibland har det vart lätt att gå rakt till någon annan för man mått dåligt. Men det skulle nog bara gjort det värre. Tänk så här även om du tror han är lycklig för han träffat någon ny. Så lovar jag han mår skit över dumpat dej. Kanske han mått dåligt. Behöver inte vara hur ni haft det. Kan vara jobb eller något annat. Men han mår nog jävligt dåligt med över det. Aldrig den bästa känslan när man blir dumpad för någon annan. Tungt som fan. Vet kompisar som gått samma väg som han. Dom känner skam långt efteråt, en börda som hänger med dom resten av livet. Liksom känslan av bli dumpad gör. Sen ska han komma med förklaringar till barn o släkt.
Vi har där i mot typ fullt på vårat dåliga månde med att inte förstå varandra. Sen har det byggs på till något större.
Du har så rätt där. Vet ju att hans nya inte vet vad han har i sin ryggsäck. Eländiga föräldrar och mycket mer. Vi är två i vårt förhållande och vi har båda mycket ivårt bagage. Jag vet allt men den nya vet inget. Lycka till. Vill ju inte ha tillbaka honom men fan vad svartsjuk jag är… min man…
Vår son fyller 30 nästa vecka och han sade idag att han inte vill att vi kommer tillsammans… han tycker det är pinsamt. Förstår honom…
Ytterligare en tung dag. När ex ett hade nämnt för barnen om egen vårdnad la jag ut några trådar. Trådarna gick längre än jag trodde. Fick reda på att det var inte bara 1 orolighetsanmälan hon hade fått på sej. Samt att de var inte från vår egen radhuslänga. Samt hade att dom vart på väg sen barnen gick på dagis då sonen var bara 2år. Jag grät så jävla mycket och blev så jävla arg. Inte på bara på henne utan dom som anmält henne. Varför sa dom inget till mej. Det är nästan som dom är medskyldiga dom med. Fy vad jag mår dåligt. När barnen kom hem krama jag dom och bad om förlåtelse. Vi hade det trevligt. Sen kom hon hem. Sucka och börja fråga om hur vi ska gå vidare. Grejen är vi snacka om det dagen innan. Så jag sa det och jag orkar inte idag med. Såg att hon inte get sej men bet sej i tungan. Sen frågade hon dottern om det var pg med föräldramöte. Då hon frågat det i helgen och dottern sak nä inget snack om det. Så blev dotterns svar lite snorkigt att nä jag sa att jag skulle säga till. Då jävlar tog det hus i helvete. Det var jag som fått barnen mot henne. Kunde inte hålla tyst skrek den attityden har du skapat själv genom hur du är och sluta skylla på mej. Hon gapa till backs jag sa jag går ner låt mej vara jag orkar inte bråka. Sluta med att jag var tvungen att ta på mej jackan och börja packa mina grejor innan hon förstod att sluta. Herr gud hon skyllde dotterns attityd på mej efter vad jag fick höra idag. Har sådan lust att trycka det jag hört upp i nyllet på henne. Är så trött på det här nu.
Jag bad henne inte titta på min sida efter hon förstod att detta var min. Hon har fortsatt titta. Slutat rota i min telefon,men fortsätter glo och lägga sej i hur jag känner. Så roligt hur hon vänder på saker. Hon tyckte det var ett bra sätt att få ut sej saker. Jag behövde med få ur mej. Hade ingen aning att hon var på denna. Jag satt och valde mellan 4 sidor. Visste att hon var på familjeliv. Så jag trodde hon var där. Vilken chock att hon var här. Får se om hon fortsätter rota bland minna tankar när hon läst förra meddelandet. Eller kan låta mej vara. Önskar det bara var över. Vakna en morgon utan ångest över hur dagen ska bli. Vad för bråk vad nytt som är mitt fel osv. Slippa trycket i bröstet som jag bärt så länge nu. Efter jag kom ut på sidan är den patetisk i hennes ögon. Det kommer bara ens sida. Jag sa ja det är två sidor på ett mynt. Jag skriver vad jag känner det jag känner kan jag inte ändra på
Jävlar. Hon jobbar hemma idag. Som inte gårdagen räcker. Får flash från när vi möttes hon jobba o bodde i Stockholm. Jobbar själv med ett yrke som gör att jag har arbetskamrater över halva Sverige och mest killar. Men tillbaks till början. Skulle ut med arbetskamrater och ta några öl. Innan jag åkte från henne så var det den första gången hon börja med säga saker som typ förstörde kvällen innan den började. Men jag gick ändå. När kvällen gick och flera sms, så dog telefonen tror det tog 1timme sen var hon där. Hon var orolig över det hänt något sa hon. Tyckte det var sött då att hon brydde sej så. Men med tiden fortsätter det med förstörda kvällar innan jag ens gått ut och en massa samtal eller sms. Tror inte hon förstår vad det gör på någon i längden. Sen hade hon en attityd som gick ut på jag skulle må dåligt över hon inte orka vissa saker osv. Bara för få mej att göra mer och mer hemma. Inte för jag inte gjorde min del redan. Jag hämnta barnen jag handlade laga mat och städade för det mesta. Det fick mej att söka mej till en sida som denna. Där jag i sin tur träffa en tjej att prata med det på gick länge och byggde upp mej. Till slut skulle vi ta en fika. Det ena lede till det andra det var nära att det gick förlångt, men det blev inget och absolut ingen sex. Sen fick jag en mobil genom jobbet och mitt gamla nummer samt telefon andvändes inte mer av mej. Min dotter som då inte kunde läsa eller skriva andvände den för att spela rita och fota med. En dag satt min fru med den och såg att jag hade massa sms om allt möjligt i den. Och kontroll behovet hon har var hon tvungen att kolla genom alla ända till över 1,1/2 år gamla. Självklart hitta hon sms vi haft hon som hjälpte mej att få självkänsla tillbaka. När vi starta prata så var det på en sida som denna och hon kunde inte se hur jag skrivit först. Om hur liten jag känt mej osv. Nä hon trodde det var en ren affär från min sida. När jag sa att jag träffa henne på en sida där man pratar om problem man har och att jag mått så dåligt över hur hon är. Förståelsen över det finns inte en. Men i hennes ögon var det då det börja att jag förstörde henne samt att hon börja med gapande efter det. Nä det började långt innan redan från start. Men sätt vilket djur som helst i en bur plygga den och tryck ner den. Jag lovar den försöker ta sej lost. Ja hon kan skylla på mej över hur hon betedde sej efter det. Men fan grannarna var på väg att ringa soss på henne år innan. Men förståelse över hon vart värre mot mej än mot barnen finns inte, och inte sambandet med att behöva prata med någon få uttrycka mej i vad jag känner. Men som i går. Jag fått barnen i mot henne. Fan hon har gapat skrikit på dom små liven så grannar som inte bott i samma hus gjort orolighetsanmälan på henne. Samt att andra vart på väg i år innan dom gjorde det. Nä den attityden barnen har mot henne har jag inte skapat. Barnen börjar bli stora nu och ser hur andra barn har det. Så deras inställning är deras egen. Inget jag tuttat i dom. Men som vanligt är allt mitt fel. Fan vi ska skiljas och hon läser vad jag skriver här men kan ändå inte förstå sin egen del i allt. Hon tror jag knullat allt som rör sej under tiden vi vart ihop. Ibland önskar jag att jag kunnat gjort det och min moral inte satt stop för det. Då hade jag i alla fall inte fått skit över vad som inte hänt och på så sett kunnat ta allt skit jag fått. När vi träffades hade jag massor av tjej kompisar och jag låg inte runt med dom. Men har hört säkert några hundra tals gånger att jag knullar med dom alla jämt och ständigt. Till och med hennes släktingar träffar jag tydligen och knullar med. När jag sak i mot om något så drar hon till med olika namn hon tycker jag borde åka att knulla med. Men lever man under bråk och känner sej nertryckt, så trycks den sexuela lusten ner. Som i sin tur gjort att hon och jag bara haft sex typ 3-4gånger om året i lugna stunder. Har förklara att när det är bråk och så, så försvinner min sexlust. Men att min sexlust försvinner är bara för jag knullar andra. Men ska sanningen fram så har jag inte vart inne i någon annan på hela tiden vi vart ihop. Men efter allt skit jag fått önskar jag att jag vart den hon alltig sakt jag vart.
Ville bara dra igår men det är alla hjärtansdag idag. Måste hålla ihop för barnen. Är så sliten och tom. Skulle behöva iväg och bara vara någon dag. Har knappt haft något sånt på snart 19år dom jag haft fick ex mej att må dåligt över. Så dom få har aldrig hjälpt. Vet inte hur jag ska kunna hålla god min ikväll. Så det gör allt ännu värre. Behöver kvick fix för min trasiga själ.
Jag förstår att du har det enormt jobbigt. Ni två är nog inte alls bra för varandra och det kan nog vara bra att ni kommer ifrån varandra. Men snälla, hur jobbigt det än är, försök att inte börja skrika på varandra framför barnen.
Jag förstår utifrån din text att det är hon som börjar, men om du kan, försök vara den större människan och säg i lugn ton att ”vi kan inte stå och skrika på varandra och därför väljer jag att avsluta den här diskussionen här. Om du vill prata om något får du gärna göra det i lugn ton eller skicka ett Mail om det känns lättare att ta det skriftligt.”
Går iväg så fort det börjar bli bråk. Orkar inte bräka. Har vart för mycket sånt genom åren. Har absolut ingen ork kvar att bråka kvar i mej. Det är som det inte finns någon adrenalin kvar i mej. Bara vilja får mej upp om dagen. Har inte kraft kvar för det men vilja. Allt är tomt bara huvudet kvar som klarar hålla mej uppe.