Jag tänker mer att man i början ska vara diskret av hänsyn till alla inblandade särskilt i en ganska ny relation där man inte vet om det kommer hålla eller inte. Då är det onödigt att vifta detta i ansiktet på sitt ex, enligt min åsikt.
3 gillningar
Fast frågan är väl lite vad man lägger i att mörka eller ljuga här?
Efter att jag flyttade isär med mitt ex så har vi ju inte direkt hållit förhör med varandra om vad man gjort på sin barnfria helg eller diskuterat vårt kärleksliv med varandra. Nu väntade jag över ett år innan jag började dejta men vi har liksom inte haft samtal om dessa frågor sen vi gick isär så det har inte funnits anledning att ljuga för att han inte ska veta ngt om mitt nya sex eller kärleksliv.
Samma med barnen på många sätt, barnen har än så länge inte ställt frågor om mitt kärleksliv (eller sexliv), inte frågar de särskilt ofta vad jag gjort när jag inte varit med dem heller och om de ändå frågar finns det ju massor att svar att ge som inte är en lögn men inte heller är att berätta om sin senaste dejt.
Menar ni verkligen att man ska ringa upp sitt ex för att tala ut om vad man gör på barnfria helgen eller att man oombedd ska börja berätta för barnen om sin senaste dejt? Varför?
Jag tänker att den dagen jag kommer så långt i en ny relation att jag vill introducera honom för barnen kommer jag såklart att behöva tala med både exet och barnen om saken först. Men tills dess fattar jag faktiskt inte riktigt varför de ska blandas in i det?
3 gillningar
Nej det är ingen som menar det eller har föreslagit det. Vi diskuterade att visa lite respekt under 6 månaders betänketid då man fortfarande legalt är gifta.
3 gillningar
Men vad menar du konkret med det då? För det du skrivit uppfattar jag som att du tycker TS ska kontakta sitt ex för att meddela honom att hon ligger med någon ny nu?
3 gillningar
Ja, det var väl bara 3 mån in i betänketiden det började. Jag tycker man kan vara ärlig med sånt, att man tjänar på det i längden och att det är respektfullt mot någon man åtminstone ngn gång älskat och som man har barn med. Jag vet hur motsatsen känns.
Man gör som man vill så klart. Men vill man inte ha svar (även obekväma) bör man inte fråga 
2 gillningar
Jag menar absolut inte att du inte får ge svar från ditt perspektiv, det är väl jättebra med flera perspektiv på frågan.
Själv skulle jag tycka att det vore både konstigt och obekvämt om mitt ex oombedd hörde av sig för att berätta saker om sitt kärleksliv för mig efter att vi gått isär. Självklart hade det varit bra om hon skulle ha/få en roll i barnens liv att informeras av honom och inte via barnen. Men att exet ringer för att tala om att han knullar som en kanin och har det så härligt och fint på helgerna när barnen är hos mig har jag verkligen svårt att se hur det skulle angå mig eller hur jag skulle vara betjänt av informationen. Formuleringen att man ska vara “ärlig” med sådant implicerar liksom att de är oärligt att inte berätta för sitt ex om sitt privatliv i mina ögon.
2 gillningar
Det är väl när man anser att de “gått isär/skilt sig” som skiljer oss åt. Jag tycker inte det är respektfullt och faktiskt rätt oärligt att starta en hemlig relation under betänketiden och man fortfarande är gifta . Den tiden är avsedd för annat. Att ge en delad familj med barn, en chans att finna sig tillrätta i en helt ny tillvaro.
Något säger mig att TS känner lite så med - hennes samvete gnager och hon påpekar mycket riktigt att de träffats medans de var gifta med andra.
Jag tror bara hon har mycket att vinna på att va ärlig med honom om detta. Istället för att han få reda på detta senare och känner sig sviken i sak under en period som väl är rätt omtumlande och krisig för de flesta.
Men vill inte kapa tråden mer
3 gillningar
Ja det har vi olika åsikter om, jag tänker att från det att man meddelat att man vill avsluta relationen och inte vara med varandra längre så är det inte otrohet att träffa andra och en relation är inte “hemlig” för att man väljer att inte berätta om den. Sen om man faktiskt har pratat om saken och t.ex kommit överens om att inte träffa andra eller att berätta om man träffar någon ny kommer saken i ett annat ljus såklart.
Självklart kan man tycka att det vore bättre att fokusera på att landa och ordna bra för barnen osv istället för att fokusera på en ny partner, det kan jag hålla med om, men det är dock en annan fråga än om man bör eller har en skyldighet att informera sitt ex om sina romantiska eller sexuella eskapader efter uppbrottet.
2 gillningar
Kände ni varandra innan ni båda separerade?
Hur lång tid är det kvar av betänketiden?
Funderar mer på tidsperspektivet då ni redan är så pass seriösa och tror det kommer hålla. Vilket de flesta nog tror/känner under förälskelsefasen…
Om det är så pass seriöst så bör du nog berätta. Dels för att oavsett hur diskreta ni tycker att ni är så är det alltid någon som vet.
Jag antar att du inte vill att det kommer fram till dina barn via någon annan?
Var din nya och hans fru överens? Även om känner er klara och har bearbetat länge så är barnen inte på samma ruta.
2 gillningar
Håller helt med dig här.
Nej vi träffades 3 månader efter tingsrätten beslutade om skilsmässa för mig och mitt ex. Hade aldrig träffats innan. Otrohet i ett äktenskap ligger inte för mig det är det värsta jag vet, men nu hade vi ju ändå ett beslut om äktenskapsskillnad innan.
Vi stöttade varandra under våra respektive processer från början eftersom vi var med om samma saker under samma tid liksom. På den vägen kom vi varann nära.
Nja, det är en definitionsfråga.
Om det inte finns barn under 16 år och bägge går med på det går skilsmässan igenom med omedelbar verkan. Ska det i ett sådant fall också väntas i 6 månader?
Jag tycker personligen att när papperna är påskrivna och inskickade är bandet löst och mitt x har sedan inget med mitt privatliv att göra, vem jag träffar eller vad vi gör även om det är betänketid, inte när minst en part vet att den är färdig med och emotionellt checkat ut från relationen.
Då får den lämnade parten acceptera och respektera att den andra har gått vidare och kan inte ställa några krav på att få veta något om sitt x privatliv.
1 gillning
Nej, det är ingen definitionsfråga. Antingen har man betänketid pga av barn under 16 år - eller så har man det inte.
2 gillningar
Nu frågade jag inte om du var otrogen eller inte. Man kan ju förhoppningsvis känna varandra sedan innan utan att vara otrogen. Ni kan ju varit kollegor eller vänner sedan innan.
Jag menar hur lång tid kan ni egentligen ha kvar av betänketiden om ni inte kände varandra alls på något sätt fören 3 månader efter ni skrev på papprerna. Och ni ff har betänketid kvar?
Personligen så kan jag ju tycka att du och den nya isf inte känner varandra alls på riktigt efter så pass kort tid 
Eller är har din skilsmässa gått igen då du skriver att tingsrätten beslutat om skilsmässa?
Är båda era betänketider över och skilsmässor gått igenom men du är bara orolig över hur det ser ut utåt sett?
Om man redan har bestämt sig är betänketiden endast en formsak.
Finns det barn under 16 och paret bott isär i två år kan skilsmässa beviljas utan betänketid. Om den ena parten motsätter sig skilsmässa blir det betänketid under 6 månader även om det inte finns barn. Ska den som lämnar fortfarande vänta i 6 månader innan den får träffa någon ny och ska den i så fall behöva informera sitt x om det?
Du träffar en man 3mån in i betänketiden, det är seriöst. Hur lång tid har gått när du konstaterar det? 1 månad? Två månader? Hur lång tid är då kvar av betänketiden? Det kan ju knappast vara så lång tid kvar eller?
Jag förstår inte riktigt vad du vill höra. Jag tycker det vore bra för ens egen skull med minst 6 mån i karantän 
från relationer och kanske speciellt en seriös relation oavsett om kärleken till expartner tog slut för länge sedan. Jag tror det är bra för en själv. Hitta sitt nya liv osv. Det handlar väl också om att skapa bra förutsättningar för ev kommande relation.
Varför håller man en relation hemlig? Är inte det bara för att man själv tycker att det är för tidigt? Tycker man det, så tycker jag man ska vänta. Tycker man inte det, så kan man väl vara öppen med det?
5 gillningar
Syster.
Det är två bollar i luften här.
Den ena är frågan om när det är ok att börja dejta igen när en relation är över. Vissa bryr sig inte ens om att de är i en relation innan de börjar dejta nya. Det är väl övermaga. Först bör man meddela sin nuvarande partner att det är över och avsluta sin befintliga relation. Är man gift och har bestämt sig är det ok från och med att papperna är påskrivna och inskickade.
Den andra frågan är när det är lämpligt att inleda en ny relation efter en separation. Där är vi eniga att det är nog klokt att först göra klart med det praktiska och formella - inom rimliga gränser - från sin förra relation och hinna landa ordentligt som ensamstående.
Ett uppbrott är turbulent, känslorna kan spela spratt och man kan vara mindre redo för en ny än vad man själv tror. Och som du så klokt påpekar, hur seriöst kan det vara efter så kort tid?
1 gillning
Jag personligen ser “betänketiden” mer som juridisk formalia och inget som eg på något sätt kräver något av respektive part och jag ger mig inte in i någon diskussion om vad som är otrohet, lämpligt eller inte, respektlöshet, karens etc. Beslutet är taget som jag ser det och relationen är över, men rent juridiskt tar det 6 månader innan beslutet vinner laga kraft.
Så jag tycker att det formellt sett inte finns något hinder att varken dejta eller inleda relation under det halvåret om man nu vill, har så bråttom och tycker att det är lämpligt. Papperna är ju påskrivna av båda parter och inlämnade/registrerade så eg är man ju skild som jag ser det.
Den betänketid med chans till förändring som skulle kunna betyda nåt i ordets (och relationens) rätta bemärkelse är ju redan passerad när beslutet väl är taget och ansökan inlämnad.
Däremot tycker jag det känns shady att hemlighålla det hela, det är väl isf vad som direkt skulle inge misstankar hos iaf mig/andra ex om när detta förhållande egentligen har uppstått.
För absolut ingen snubblar ju över en ny partner som kom ramlandes från skyn och blir seriös med den med omedelbar verkan, och allt det på samma dag eller dagen efter som beslutet vunnit laga kraft… bara de som har otur när de tänker försöker väl ens inbilla sina ex sånt trams
10 gillningar
Yep.
Amen på det, syster.
1 gillning
Nu är det ju du själv som använder ordet “hemlig” för att beskriva relationen, vore intressant att veta vad du menar med det?
Jag har ju haft en relation om man nu ska kalla det eller kanske mest en dejtingperiod med en kille i ca 4 månader som nu är över. Under tiden vi träffades så berättade jag aldrig om honom för exet eller barnen. Men de har heller inte ställt några frågor som skulle innebära att jag behövde berätta om honom för att inte hemlighålla. Exet pratar inte med mig om något alls förutom praktiska detaljer om barnen, barnen frågar inte särskilt utförligt efter vad jag gör när jag inte är med dem. Hade endera faktiskt frågat om jag träffade någon eller så hade jag svarat ärligt på det. Jag kan inte se riktigt se det som att relationen var hemlig eller något som hemlighölls, men det kanske andra tycker?
Eller är det något mer konkret hemlighållande som försegått?
1 gillning