Hej. Jag undrar vad ni andra har för uppfattning om att träffa ny partner under de 6 månaders betänketid som man får om man har barn. Är man otrogen eller inte?
Jag träffade en ny man 3 månader efter vi skickat in ansökan om skilsmässa till tingsrätten. Han är några år äldre och är i samma situation som jag dvs han är separerad men är också fortfarande på pappret gift.
Vi håller vår relation hemlig förstås av hänsyn till alla inblandade. Men hur länge ska man göra det? Kan man sen berätta att vi träffades när båda var gifta med andra?
Det är seriöst och vi är jättekära så känns det nu att det kommer hålla. Båda har barn i tonåren.
Jag känner mig omoralisk och samvetet gnager hela tiden men han säger att betänketid bara är en formalitet och att han redan är skiljd i hjärtat.
Jag har väldigt lite förståelse för att ha så bråttom in i en ny relation, men det beror ju helt på hur förloppet har varit, dvs när skickades papper in i förhållande till när beslut togs, när man separerade osv. Finns många parametrar.
Det håller jag med om att man inte ska ha för bråttom. I mitt fall var jag färdig med äktenskapet redan flera år innan vi gjorde slag i saken och skickade in papper. Sorgeprocess redan avklarad så att säga. I hans fall likaså. Vi stöttade varandra under varandras processer och känslorna kom till oss på något sätt i den samhörigheten som det innebar.
Det ör just därför jag undrar över andras syn på detta. Är det fel eller omoraliskt och är det otrohet?
Syster.
Beror på vem du frågar.
Enligt vissa ska inte den som lämnar få ha någon ny innan den som blivit lämnad accepterar det.
Enligt andra är det ok att ligga runt i befintlig relation.
Dock tycker jag att det som regel är en dum idé att inleda ett nytt förhållande innan man är helt klar med nuvarande relation. Jag anser att man först bör landa i separationen och vara ensam minst 6 månader, kanske helst ett år, innan man ger sig in i något nytt.
Som lämnare följde jag tyvärr inte den regeln utan hamnade omedelbart och oplanerat i en relation med en gift kvinna, när det var slut gick jag in på en dejtingsida för att komma över henne, träffade en ny men avståndet knäckte oss. Nu, 4 år efter sepsrationen gick igenom börjar jag vara där jag borde ha varit för tre år sedan.
Ta cv från hans ex, risken är att du får ta över hennes problem. Många män har svårt att vara ensamma. Det är som en manlig fetisch att vara i ett förhållande.
Tack rulle för ditt svar. Ja det är nog vanligt att personer (både män och kvinnor) går in snabbt i ny relation bara för de inte vill vara ensamma. Ha ha ja kanske särskilt en manlig fetisch vem vet😀
För många även en ekonomisk nödvändighet. Tufft som tusan att vara ensamstående redan innan inflationen rusade. Nu - en minusaffär
Edit: men i sakfrågan kan jag tycka att man bör visa den lilla respekten mot den man lämnar att man väntar denna korta tid. Och att hålla det hemligt av hänsyn? Please det kommer komma fram som det alltid gör och göra mer skada än nytta - för din och X framtida relation. Avsluta sen påbörja är väl inte så svårt.
Jag tycker det är du och ditt X som ska ha tydlighet och respekt mot varandra här, eller? Vad ni vill ska gälla. Vad tycker ni är rimligt?
Kan vara bra att prata om, om ni kan prata om sådant….
Ni har ju uppenbarligen barn eftersom ni har betänketid och då ska stor hänsyn tas till dem.
Det handlar ju inte bara om när kärleken tog slut utan även om när ni upphörde som enhetlig familj osv. dvs flyttade isär till exempel.
Man skulle i princip kunna ha bott isär i flera år innan man tar tag i pappersexercisen och då är det annorlunda än om man nyss flyttat isär.
Jo men om papperna redan är inskickat innan man träffat den nya så har man ju på ett sätt redan satt punkt för sitt äktenskap. Det är betänketiden jag undrar över.
Nej men Johan svarade som om vi träffats innan vi ansökte om skilsmässa. Tingsrätten har beslutat om skilsmässa 3 månader innan jag träffade min pojkvän liksom. Dvs under betänketiden.
Otrohet är det väl inte. Ni har ju gjort slut, jag tycker inte det är otrohet att ha sex med andra med partnerns vetskap och godkännande inom en relation heller, otrohet för mig handlar om att man bedrar dvs har en överenskommelse om monogamitet man inte håller sig till.
Sen kan det väl vara lämpligt att hålla det för er själva ett tag till ändå. Man behöver ju inte gnugga det i exets ansikte att man träffat någon ny så snabbt inpå.
Nej förstås ska man vara diskret. Vi ska hålla vår relation hemlig minst ett år för alla inblandade paters skull ,exen samt barn. Men förr elle senare frågar ju folk hur och när man träffades.
Fast nu var det ju i o f sig både jag och min exman som ville skiljas. Har jag skrivit nånstans att det var mitt initiativ. Det var det inte. Det var gemensamt, fast jag anser inte det spelar någon roll för det kan vara känsligt ändå att den andre träffar en ny fast man själv var den som ville skiljas.
Det är individuella förutsättningar i alla separationer.
Allas historier ser olika ut.
För mig blir oavsett val ärlighet viktig. Jag skulle inte välja att smyga varken mot ex eller mot barnen. Det riskerar att slå tillbaka ordentligt senare.
Säkert individuellt här med men mina barn kommer ha betydligt lättare att acceptera någon ny om de känner att jag/vi inte ljugit eller undanhållit något för dem utan att de känner sig delaktiga i processen.
Finns så mycket sorg och slitningar i en separation. I mitt fall var inte lämnaren ärlig och hon har nu en enorm uppförsbacke för att vinna tillbaka barnens förtroende och få dem att acceptera hennes nya.
Jag hade inte inlett något innan betänketiden var slut. Men i och med att du redan gjort det hade jag stämt i bäcken och berättat om det för min x man. Och sen hade jag lagt nya relationen på is 3-9 månader. Gett alla inblandade parter (inte minst barnen) chans att landa i en ny tillvaro med delad familj och boende
Edit: yes ärlighet är allt. Att mitt x ljög och dolde saker under just den perioden har förpestat vår relation senaste 6 åren. Jag kan helt enkelt inte lita på henne nu.
