Jeg er så lei meg for det du opplever.
Ta vare på deg selv!
2 gillningar
Håper du beholder brukerstatus her så man kan få et livstegn fra deg etterhvert 
2 gillningar
Jag fick i fredags reda på att det var inte mitt barn som ville gå härifrån lägenheten. Min x-fru har nu medgett att det var hon som tog initiativet den 3/3 när de gick ut inte mitt barn. Under hela denna tid från den 3/3 har alltså min x-fru försökt skapa en situation med efterhandskonstruktioner. Det är ju inte konstigt då att jag inte har fått något svar från mitt barn om varför. Det är ju inte konstigt att mitt barn hamnade i en depression under denna tid eftersom barnet var så pressat. Det är ju inte konstigt att barnet inte orkade med skolan utan blev sjukskriven. Jag har meddelat socialen där min orosanmälan ligger. Jag har också meddelat mitt barns behandlare. Detta trodde jag faktiskt inte att jag skulle behöva uppleva. Jag har under mina 21 år tillsammans med mitt x aldrig trott att hon skulle ha förmåga att göra på detta viset. Socialen har skällt på mig att jag har involverat mig för mycket i mitt barns liv??! Hur kan dom säga så? Vad ska jag göra nu? Jag är helt urblåst och ledsen över att mitt x har förstört mitt liv tillsammans med mitt barn. Vem vet vad mitt x har sagt och gjort och likaså mormor och morfar. Jag är ledsen.
Så leit å høre at dette ikke tar slutt for deg 
Det høres ut som en dårlig vits når sosialen påpeker at du har involvert deg FOR MYE i ditt barns liv, er det mulig?? Kan du gå til et annet sosialkontor for deres mening, eventuelt nye saksbehandlere? Kan du få støtte og hjelp til å ta fatt i dette?
Allikevel, til tross for all dritten du opplever nå, så vet du at din datter ikke har vært del av dette. 
Styrkeklemmer
1 gillning
Tack för omtanke. Jag själv blev väldigt förvånad över detta svar och blev väldigt arg på social utredaren. Jag kunde inte hålla mig utan skällde ut henne totalt. Det är som det är och jag har inga mer vägar att gå än stämma mitt x. Det som gör allt svårt och jäkligt är att mitt x ljög om orsaken till att de försvann. Samt denna press mitt x har satt upp mot mitt barn.
Det måste rimligen gå att anmäla socialen för deras agerande.
En orosanmälan till? Det låter ju som om ditt x har verkligt allvarliga psykiska problem.
Hur fick du reda på detta?
1 gillning
Det var så här att mitt x mötte min mamma i förra veckan och de började prata. Efter en stund kom de in på den situation som nu är. Min mamma frågade då efter en stund varför allt är som det är. Då säger mitt x att det inte har blivit som hon tänkt. Då frågade min mamma hur mitt x hade tänkt. Mitt x svarade efter en stund mycket obekväm i situationen att hon fick någon form av blackout och visste inte vad hon gjorde. Tog med sig barnet till stadshotellet. Vårt barn hade inte så mycket att välja mellan eftersom barnet också inte mådde bra. Tänk vilken press barnet har varit tvungen att leva under detta år. Inte undra på att barnet inte har orkat skolan. Det var nog inte meningen att mitt x skulle försäga sig inför min mamma. Jag har nu skickat ner denna information till alla berörda parter. Men jag upplever att de redan innan detta har tagit ställning mot mig och de tittar endast på hur läget är nu utifrån barnet. Men det mitt x gjorde har och kommer påverka mig i resten av mitt liv oavsett om jag är i Thailand eller Sverige. Jag tror att stämning är det enda nu, om jag inte får några synpunkter från denna sida som jag inte har tänkt på tidigare.
Tenker på deg, og krysser fingre for at du tar den beste avgjørelsen for deg og din datter. Din x er bare å drite i, ville overhodet ikke tenkt på henne i det hele tatt!
Ta vare på deg selv.
Klemmer
1 gillning
Stämning är inte fel. Det viktigaste måste ju vara att dottern får vettig hjälp att må bra.
1 gillning
Selvsagt, og jeg tror Livsvan har datterens beste i tankene når han tar en avgjørelse.
1 gillning
Det är ju svårt med en sådan situation där barnet är så pass gammalt men med en funktionsvariation som gör att det är mer i händerna på föräldrarna. Om dessa ljuger blir det mycket svårt för barnet att fatta rätt beslut, ännu mer så om det mår dåligt och sitter hemma.
Försök om möjligt att meddela dig till barnet. Att du älskar henne och vill hennes bästa. Oavsett om hon svarar eller inte.
1 gillning
Hvordan går det med deg?
Klemmer 
1 gillning
Hej, jag kommer inte få någon hjälp från det sociala på kommunen. Jag har nu gett upp mitt barn. Detta går inte längre. Jag sa till ansvarig på kommunen att jag aldrig har blivit så dåligt bemött och kränkt någonsin tidigare som nu. Jag kommer att anmäla kommunen till Socialstyrelsen för jag anser att de inte har gjort sitt jobb. Jag har pratat med mitt barns behandlare som hade skickat in första anmälan och där sa behandlaren att hon ville bistå och bli informerad. Kommunen har inte kontaktat henne alls. Om en dryg vecka lämnar jag landet och försöker hitta tillbaka till mig själv och försöka glömma barn och x och allt vad myndigheter heter.
Så leit at det kom til at du har gitt opp datteren din. Håper virkelig det blir resultater av anmeldelsen av kommunen og ikke bare enda en henlagt sak. Har du ordentlig støtte i personer som kan hjelpe deg med dette når du nå drar utenlands?
Ta vare på deg 
Klem:hugs:
1 gillning
Hej gruppen! Det var 218 dagar jag sedan skrev här. Jag är hemma i Sverige igen för tillfället för att ordna papper som fortfarande inte är klara. Det har hänt mycket sedan sist. Jag lämnade Sverige och för jag orkade inte längre. Det har hänt mycket sedan sist. Jag har anmält kommunen till IVO samt psykatripartners Östergötland där min dotter gick. De har felbehandlat henne och gett mig en skriftlig ursäkt. Jag har gjort mig obekväm hos flera myndigheter men ingen vågar ta tag i huvudansvaret. Jag har ännu inte fått träffa min dotter vilket fortfarande sårar mig oerhört. Jag har dock rent samvete och har fortfarande stämningsansökan klar för min fd fru. Jag kommer att åka iväg igen så fort jag kan. För mig finns det INGEN framtid här när ingen myndighet eller liknande vill att jag ska bry mig om min dotter. Har fått till svar att jag bryr mig för mycket av socialkontoret här i kommunen.
Det är helt ofattbart att det kan gå till som i ditt fall. Tyvärr verkar det inte vara någon isolerad händelse, vi har ett liknande fall i familjen.
Berätta gärna mer om din stämning, vilka punkter går du på?
Så godt å få livstegn fra deg! Vondt å lese at du fortsatt ikke har fått orden på det med datteren din, jeg vet ikke hva jeg skal si eller gjøre, alt blir fåfengt.
Jeg håper virkelig du aldri slutter å bry deg om datteren din, drit i hva de sier, makan til vås!
Klemmer
Tack för era synpunkter. Visst är det ofattbart att det kan gå till så här i dagens Sverige 2019? Då vi har alla möjliga skyddsåtgärder gällande den sociala biten. Men det jag har upptäckt att ingen finns som kan koordinera alla bitar. Alla instanser gör sin grej och inget mer. Jag har kämpat i 1,5 år utan framgång. Jag har anmält min kommun och dess socialarbetare två gånger till IVO. Likaså psykiatripartners som har hanterat detta uruselt och ökat avståndet till min dotter. Min stämning blir i första hand egenmäktigt förfarande av barn då min ex-fru bara gick ut och aldrig mer kom in igen med min dotter. Jag har inte sett min dotter sedan 3 mars 2018. Jag och min kurator kämpar allt vad jag orkar att “glömma” min dotter. Jag vill helst radera allt jag har i hjärnan för att inte bli ledsen som jag fortfarande är. Jag har redan kastat alla fotografier på henne och hennes saker från lägenheten så jag inte ska minnas. Jag kommer att åka utomlands igen om en månad och vet inte om jag kommer tillbaka till Sverige. Jag menar, vad har jag här att göra?? Inget!
1 gillning
Ring UG (Uppdrag granskning) och Janne Josefsson så ska du se att det blir fart i korridorerna på kommunhuset. Detta overkliga fall är ju en “läckerbit” för journalister att riva i. Myndighetssverige på kommunnivå är en barnlek för dem, ej mediatränade politiker och tjänstemän som slår krokben på sig själva. Upprättelse för dig om inte annat.
2 gillningar
Hej Johan40, jo jag har faktiskt funderat på det.