Separation - ångest

Tack för kloka ord!
Jag släpper inte garden.
Har tillochmed meddelat mäklaren att jag inte ska vara själv med eller behöva kontakta exet pga omständigheter han utsatt mig för. Så de inte ber mig fixa nåt med exet.
Jag har även bett dem om juridisk rådgivning (som de sa att de erbjuder) gällande skriva avtal om min kompensation. Hoppas de kan hjälpa mig.

2 gillningar

Det har inte hänt något med din partner. Han har alltid varit så här, mer eller mindre. Dina barn intygar det.
Det är bara du som inte har sett det förrän du fick lite distans när han lämnade.

Jag förstår faktiskt inte riktigt vilka svar du söker. Vad skulle det göra för skillnad? Ovanstående citat visar på en person med stora problem. Det är inget som kommit/hänt nyligen. Det är år av problem. Räcker inte det?
Blicka framåt och lyssna på din barn hur de tycker att livet har varit, inte bara efter att pappa lämnade.

Nu är det mindre än två månader kvar tills ni flyttar. Blicka framåt.
Ta inte detta för elakhet, det var inte min intention.
:heart:

1 gillning

Jag tar inte svaren som elakhet. Jag förstår att du och ni ser det här klarare utifrån. Det är därför jag skriver av mig här,
Det är just det jag själv undrar, varför räcker det inte att konstatera att han är en jäkla idiot som alltid varit störd och det har eskalerat.
Jag ser det tydligare nuförtiden, han har alltid orsakat kaos i vår relation och familj, som jag sen fått bearbeta och smälta. Kaoset har bara eskalerat.
Varför vill jag veta vilken diagnos han har?
Försöker själv förstå.
Men jag mår mycket bättre utan honom. Barnen mår bättre.
Livet blir bättre utan honom.
Önskar han trillar ned i ett svart oändligt hål och försvinner. Men då hade jag väl undrat hur långt han fallit. Om han kommer tillbaka eller är död eller… :laughing:

2 gillningar

Du har all rätt att skriva här o skriva vad du vill. Lätt för mig att se allt logiskt när man inte är en del av detta.
Ta kraft i att du vill ge dina barn ett bättre liv.
:heart:

2 gillningar

Nu kom ”jag tänker på dig”

Guess what? Jag har äntligen lärt mig. Jag svarar inte.

5 gillningar

Fortsättning på min dagbok. (tanken är att jag ska kunna se tillbaka, se hela mönstret, förstå nåt jag inte förstått)

Idag kom han till huset för att spackla o fixa på en vägg. Barnen var med mig. Han fixade med väggen, kallade då o då efter hjälp med nåt verktyg. Försökte kramas, bad om en kram, om en puss. Nej nej nej.
När han var klar och jag dammsög efter honom började han att gråta. Han grät så han hulkade och tårarna trillade ned på golvet. Han sa ”du är hela mitt liv. Jag vill hoppa framför ett tåg utan dig.”
Jag blev som ett frågetecken. Empati. ”Vad är det som hänt?” frågade jag.
Han grät fram ”jag vet inte”.
Han fortsatte gråta och kramade mig. Jag stod stel som en pinne. Min tröja blev alldeles blöt på axeln. Han torkade tårarna, sa hejdå och åkte därifrån. Gör klart imorgon sa han. (jag är inte hemma då)

Jag fattar INGET.

1 gillning

Igen. Han manipulerar dig.
Han gråter för att han inte upplever att han har kontroll på det sätt han vill. Tårarna han fäller skapar reaktion hos dig och han känner kontroll. Inte kärlek. Kontroll.

I nästa sms kan det stå att du är en j-la gud vet vad för att du såg ut si eller så när han tittade på dig via kamerorna på huset. Kontroll. Inte kärlek. Kontroll.

Sen skriver han förlåt och att han inte kan leva utan dig. Kontroll. Inte kärlek. Kontroll.

Sen tafsar han på dig och frågar vad du har för underkläder. Kontroll. Inte kärlek. Kontroll.

Så ber han om ursäkt och undrar om ni verkligen ska sälja. Kontroll. Inte kärlek. Kontroll.

Han manipulerar dig.

4 gillningar

Det här är EXAKT vad han vill uppnå, om du kan genomskåda det så har du allt att vinna! :muscle:

Precis som @Skottaren skriver så testar han nu alla olika instrument som han har i sin låda för att få dig att reagera. För att han ska återfå kontrollen. Att du blir förvirrad är ett framsteg för honom och ett steg tillbaka för dig. Återgå till DIN plan. Nollkontakt, grey stone. Fokusera på din framtid, den fantastiska utan honom. Där du bestämmer över ditt liv och inte är en nickedocka i hans.

All kärlek och styrka till dig :heart:

1 gillning

Så kloka svar!:purple_heart:

Jag faller inte tillbaka. Jag HAR bestämt mig. Det finns ingen återvändo. Allt är slut. Jag skulle aldrig kunna vara med honom igen efter hans ”umgänge” med en swingers, efter allt han utsatt mig och barnen för. Jag har vaknat. Jag har signerat lägenheten. Vi ska sälja huset. Har fått uppgifter till advokat via mäklaren. Ska ringa henne idag för råd.

Exet ville att jag ska vara hemma idag då han kommer för att göra klart. Det ska jag INTE!

Jag har stödsamtal hos kvinnojouren. Hon kommer säkert säga samma som ni. Hans olika strategier till kontroll.

Jag har så svårt att förstå varför man ens vill ha kontroll över en annan person. Måste vara något djupt trauma från barndomen som han omedvetet projicerar på aktuella situationer.
Han är onåbar. Omöjlig att reparera.

3 gillningar

Ja. Hur som så har du ägnat tillräckligt stor del av ditt liv och din hälsa till att försöka. Och oavsett så är det bara han själv som kan göra den resan på riktigt. Men då krävs insikt och verklig sådan. Tvekar på att han kommer göra den resan, för den gör ont. Så antagligen förblir han något du behöver förhålla dig till och hantera, en vacker fjäril kommer aldrig kräla ur den fula puppan.

Kämpa på, varje steg bort räknas💪🏻

2 gillningar

Talande metafor! :pensive:

Ångest. Varför? Vet inte. Så jäkla jobbigt allt plötsligt.

En man har visat stort intresse för mig senaste tiden. Men jag kan ju inte ens dejta någon (vilket jag tror skulle ge mig lite glitter i allt det tunga, även om jag inte vill in i en relation)

Jag inser bara att separationen från exet är en så onödigt tung sak. Andra får leva som de vill och jag ska se mig om över axeln?

2 gillningar

Vet han vilken dag du flyttar? Egentligen skulle du försöka komma därifrån tidigare, alternativt kommunicera att flytten är senare än 1 april, för om din känsla redan nu är att du behöver titta dig över axeln, så är det så! Vem vet vad han hittar på när han blir desperat och det närmar sig.

Åh, var rädd om dig! :heart: Jag tycker visserligen att det är fel att han ska begränsa dig, du ska kunna göra precis som du vill, men bortsett från det, är du verkligen sugen på att börja dejta redan? Jag kan varmt rekommendera att landa i ett singelliv först, leva sitt eget liv i sitt eget hem utan en dåre till man som styr och ställer. Ett mycket enklare liv! Hitta dig själv. Läk ditt hjärta. Inga kompromisser med en man.

Fyra år efter Kraschen för mig, jag har en särbo nu, men lever mitt liv i eget hem med målet att om/när vi någon gång flyttar ihop så ska jag nästan sakna mitt ensamboende. Iallafall minnas det som en riktigt fin period i mitt liv. Det är jag rätt säker på att jag kommer göra!

2 gillningar

Han vet när jag flyttar. Får hjälp av pappa o brorsor så han kan ju våga kräla hit då.

Jag är inte så redo för nåt seriöst men den här människan är en reko person.
Väldigt mycket motsats till exet. Och pushar inte alls. Jag känner att jag bara vill testa… testa livet.

:purple_heart:

3 gillningar

Sorry om jag regnar på paraden… men mtp hur extremt rädd du varit (och hur avrådd du skrivit att du blivit av kvinnojouren etc) för ditt ex eventuella reaktioner när det gäller alla former av agerande, restriktioner/markeringar mot exet’s alla tidigare och pågående övergrepp…

Då undrar jag ju hur klokt/tryggt/säkert för dig det egentligen kan vara att i nuläget inleda något nytt som förmodligen måste trigga detta ex enormt :thinking:

2 gillningar

Jag instämmer med @Noomi
Testa INTE just den delen av livet. Inte än. Fattar att det är lockande men på riktigt inte värt risken. Och ja orättvist då ditt X säkerligen är ute och härjar fritt, men du är inte våldsam. Han är det.
Nu är det eyes on the prize som gäller och det är eget boende, en dörr han inte kan låsa upp och en lugn plats för dig och dina barn. Det är så SÅ nära nu.
Ingen man oavsett hur ”reko” är värd att riskera det för. Ingen. Snarare ska du be denna man att hålla sig så jävla ur vägen just för tillfället. Och är han reko, så gör han det. Reko killar vet hur man väntar.

3 gillningar

Jag skulle aldrig dejta offentligt.
Men man måste få lov att prata med andra människor.
Sen om jag är redo för just dejting. Nej, jag är för rädd för närhet just nu.
Men att få så snälla blickar och kommentarer känns så himla bra.

1 gillning

Jag får lov att erkänna att jag inte riktigt fattar vad/hur du menar och tänker…

Du har ett ex som bevakar dig med kameror till och med i ditt eget hem och du ville inte agera på något sätt för att ta bort dem… så hur tänker du att du ska kunna dejta innan skilsmässa/flytt osv är helt avklarade utan att det ska bli “offentligt”? :thinking:

1 gillning

Klart du egentligen ska kunna både prata med och dejta vem du vill. Och jag förstår att få uppskattning känns så fruktansvärt bra.

Men ditt X är inget vanligt X. Fattar att det är sjukt tröttsamt att tänka på det och begränsa livet utefter det hela tiden. Men just nu är inte tiden. Samtal ja. Flört nej. Det kommer komplicera saker och utsätta dig och även denna man för onödig risk.

1 gillning

Jag menar. Jag åker ofta iväg med vänner. Där finns en trevlig person som råkar vara man.

Jag skulle inte sitta med honom ensam offentligt (tex på ett café i stan).

1 gillning