Otrohet eller inte?

När du skriver att du sörjer det som har varit så känner jag att du inte har kommit så långt i din bearbetning. Så även om det känns nu som att du inte vet vad ni kan göra mer så finns det mer att göra.

Han har sagt att han gör vad som krävs, har han gjort något mer än att avsluta konton och “göra slut” med kvinnan som han chattade? Har ni pratat om dina känslor? Har han tagit upp otroheten någon gång eller är det bara du? Har något ändrats på hemmaplan (jag tänker på allt möjligt från vem som tvättar, byter blöjor på barnen, tar nattpassen, lagar mat osv osv). Har han skämt bort dig något?
Eller nöter ni runt i ett nytt ekorrhjul?

Jag gick ner mig totalt mentalt och de första veckorna klarade jag knappt av att fixa frukost till mig själv. Min man sa också att han skulle göra allt för att rädda oss och han tog tag i saker som är vardagliga men som betyder oerhört mycket i längden. När jag går upp för att duscha på morgonen så fixar han frukost. Den står klar på bordet när jag kommer ut. Innan gick han upp när jag kom ut i köket och jag började med frukosten. Han kommer till mitt jobb ibland och kollar läget, tar med lunch, tar med mig ut på friskvårdspromenad (det kan vi tacka pandemin för eftersom han jobbar hemifrån och har närmare till mitt jobb nu). Hör jag av mig att jag mår dåligt är första frågan om han ska komma in till mitt jobb. När jag fick min blodpropp och fick en akut tid till läkare på vårdcentralen var det inte snack om saken att jag skulle ta det besöket själv. Så trots restriktioner och en sjuksköterska vid ytterdörren som skulle försöka stoppa onödiga besökare var han vid min sida hela vägen in.

Vad gör din man när han säger att han gör vad som krävs?
Vilka egna initiativ tar han?

“Dimmiga nätter ledde till.dåliga beslut”
Jag mådde dåligt, gjorde saker jag visste var fel och som jag önskar varit ogjorda. Nu slutade det på mitt initiativ med skilsmässa men under resans gång gjorde jag en massa fel och dumheter som jag ångrar.

Ett par jag känner separerade för att hon funnit en ny men när det sket sig tog han tillbaks henne, de fick en oplanerad sladdis och har nu barnbarn.

Jag tror inte du kommer att få tillbaka tilliten till honom som den var innan utan ni får bygga något nytt. Men älskar ni båda varandra och är villiga att arbeta tillsammans på relationen tror jag ni har förutsättningar att lyckas.

Nej, det är mycket som jag önskade att han gjort annorlunda under detta året.
Jag brukar själv tänka på hur jag skulle ha agerat i liknande situationer, där känner jag att han ofta ja misslyckat,
Jag har följt din resa och jag har ofta önskat att min man varit mera lik din man som satt ditt välbefinnande framför sitt eget.
När jag mår dåligt och behöver prata om mina känslor, så bryter han ihop för att han orsakat det. Det slutar ofta med att jag får trösta honom. Det är inte så lätt att stå och skrika på någon, som själv tycker att han är den sämsta människan på jorden.
Enligt honom och psykologen så har sexchattandet och porren varit någon slags ”pys” för honom när han mått dåligt och haft dåligt självkänsla.
Så han har inte vetat hur han ska ”pysa” nu när han mår dåligt, när hans ”snuttefilt” är borta.
Jag känner att det oftast handlar om hur ”synd” det är om honom.
Jag känner behov av att mina känslor är i centrum. Vilket säkert är lite mitt eget fel också, som alltid blir omhändertagande och börjar trösta honom när han mår dåligt.

Hemma har han tagit ett stort ansvar för matlagning, barnen, städning m.m.

Ja, det är nog bara att vänta och se om tillit och känslor kommer med tiden.

Vad skulle han ha gjort annorlunda?

Har du sagt det till honom?

Det är dags att sätta ner foten där. Han får ta sig i kragen, bli vuxen och ta ansvar för sina handlingar. Det är inte ett dugg synd om honom som har gjort fel!

Du ska inte sitta och vänta på vad som händer med tiden. GÖR NÅGOT för dig själv!!
Tänk efter vad DU behöver för att må bra (bättre) och gör det!
Behöver du åka till affären själv, utan några barn så säg ifrån om det så får han ta kidsen och du kommer iväg. Vill du träna? Säg ifrån om det. Ni har små barn så du kan inte bara boka och göra, någon måste ta hand om barnen. Men ställ inte frågor om det är ok utan tala om att denna vecka åker jag och tränar (eller vad du vill göra) onsdag och fredag. Börja prioritera dig själv!

Ja, hans snuttefilt är borta men hur gammal är han egentligen?
Beteendet känns nämligen inte särskilt vuxet.

Jag har tröstat och stöttat min man när han har brutit ihop, för det har han gjort flera gånger. Det är klart att man stöttar sin partner när det är tufft. Men det finns gränser.

1 gillning

Tack.
Du har helt rätt. Jag ska läsa igenom det du skrivit ett par gånger så att det verkligen fastnar.

Jag ska börja prioritera mig själv mera.