Nej, det har jag inte påstått.
Allt jag säger är att vad jag än väljer att göra kan det komma att få oanade konsekvenser, kanske också för dem som är indirekt berörda.
Nu har jag skrivit vad jag har att säga i den här tråden, d v s att vad jag väljer att göra respektive inte göra kommer att få konsekvenser jag inte kan överblicka.
Det handlar inte bara om a och b, c och d. Det kan i slutändan på olika sätt beröra e, f, g h o s v.
Vilka följdverkningar det kan få har jag ingen aning om. “Säll är den som har som rättesnöre att man bör tänka efter - före” skaldar Tage Danielsson Det gäller både otrohet och att berätta om otrohet.
Ja, den som är otrogen gör fel och skadar andra.
Är det mer rätt att jag oombedd berättar det för någon jag inte känner, vars mentala tillstånd och förutsättningar jag inte har en blekaste aning om? Det kan vara som att ge tändstickor till en pyroman eller hälla en hink vatten över en drunknande.
Naturligtvis ska man inte vara otrogen men hjälper eller stjälper jag genom att berätta?
Allt jag påstår - och det är min högst personliga uppfatning - är att det inte finns ett enkelt ja eller nej på den frågan utan det beror på omständigheterna.
Det är möjligt att jag har fel. Jag utgår endast från mig själv och min föreställning om att vi alla är olika och det jag vill och det som känns rätt för mig inte nödvändigtvis är det för en annan. Om jag vill veta om och är tacksam för att få veta om min partner är otrogen kanske det finns andra som inte alls vill veta eller som gör något dumt - eller någon närstående som gör något dumt men jag har väl ärkefel.
Förlåt om jag tränger mig på då du redan har sagt allt du har att säga i tråden.
Men för mig är det ännu helt obegripligt varför du skulle skälla ut din älskarinnas man ifall han tog kontakt, varför du skulle känna dig överlägsen honom och betrakta honom som en loser.
Jag upplever att du undviker den frågan - och att det perspektivet faktiskt är viktigt här.
Som jag skrev tidigare:
[quote=“Rulle, post:49, topic:17645”]
Om min älskarinnas man hört av sig till mig skulle jag skällt ut honom efter noter för som han behandlat sin donna - enligt henne - gör man inte.
Och en sådan utskällning kan väl oxå ge lika stora konsekvenser gällande dödsfall och drickande, särskilt med barn inblandade. Men där är du ändå mera säker på din sak.
Får känslan av manlig revir-instinkt. Lite tuppfight. Där ”konsekvenser” sällan än är av högsta prioritet. (Till skillnad från dina övriga argument där konsekvenserna i princip varit allt.)
Låt oss säga att jag genom andra kände till en del om personen i fråga, hur han var som person, hur han hade behandlat sin tidigare partner, hur han han behandlar sin nuvarande och dennes barn samt hur han uppsökt och skällt ut fruns tidigare älskare så jag inbillar mig han hade klarat det men så klart att jag kan ha fel. Han var dock inte en helt okänd och obekant faktor i sammanhanget.
1 gillning
Inte för att jag vet om det hör hit eller hjälper men jag bifogar det ändå och sätter därmed slutlig punkt för mitt deltagande i diskussionen.
Checklista (barnkonsekvensanalys.se)
"Det fjärde momentet i arbetsprocessen handlar om själva syftet med en barnkonsekvensanalys, nämligen att pröva och besluta. Prövningen av barnets bästa, som ska ligga till grund för beslutet, måste utgå ifrån den kunskap som har inhämtats. Prövningen innebär att man gör en sammantagen helhetsbedömning av alla relevanta faktorer utifrån kartläggningen, beskrivningen och analysen. Här är det viktigt att man tar hänsyn till allt som rör barnets eller barnens fysiska och psykiska välbefinnande och utveckling i bedömningen, till exempel rätten till skydd och omvårdnad och rätten till lek och fritid. Så långt som möjligt ska man också ta hänsyn till både kortsiktiga och långsiktiga effekter för barnet eller barnen.
Allmänna kunskaper om barns behov och utveckling är nödvändiga ingredienser i en barnkonsekvensanalys, men det som är bäst för barn och unga generellt kan inte alltid överföras på ett enskilt barn eller en specifik grupp barn. Barnets bästa måste därför tolkas som den bästa tänkbara lösningen för varje enskilt barn eller grupp med barn. I detta moment är det viktigt att vi verkligen vågar ta ställning när vi hamnar i intressekonflikter och att vi motiverar våra ställningstaganden."
1 gillning
Angående utskällningen till din älskarinnas make tänkte jag att du menade ditt exempel som mera principiellt. I enskilda fall agerar vi som sagt alla olika.
Absolut inte generellt.
Det varierar från person till person.
Men att konfrontera älskaren/ älskarinnan ska man bara göra om man själv känner att det är bra för en själv.
Man kan inte räkna med att personen i fråga blir ångerfull och lär sig veta hut.
Att göra det för att lätta på sitt eget tryck så ok men den man riktar det mot kan se det som ytterligare en seger och ge syn för sägen om varför den otrogne var otrogen för vem skulle väl stå ut att vara gift med ett sådant rivjärn/ ragata/ surgöbb - inte undra på de behövde lite rajtan tajtan på sidan om - obs! Inte jag som säger/ menar så men så kan älskaren/ älskarinnan tänka vid en konfrontation. De kan fröjdas över att den bedragne gör dem den äran.
Men nu har vi lämnat ts fråga.
Som sagt, många parametrar att tänka in.
Vilket blir bäst för de allra flesta? Vilket åstadkommer minst skada för de direkt och indirekt inblandade? Leva och låta leva, låta nåd gå före rätt eller blind rättvisa? Ibland svåra och icke alls så enkla frågor som inte alltid kan låta sig besvaras med ett klart ja eller nej.
Missar ett led konsekvensanalysen måste nästa led göra den instället.
Det ligger stora krafter i Sanningen, där orden korrelerar med verkligheten, hur hårda de än är.
Lögnen är underjordisk och använder orden för manipulation och skräddarsydd egenvinning.
Det gäller både otroheter och andra fenomen i världen - som till och med krig.
Det krävs stort mod att våga vara det naiva barnet som säger det rakt ut det som på riktigt händer, men som alla andra bara blundar för av stolthet eller andra orsaker.
Medlöperi kallas det i andra sammanhang då omvärlden väljer att tiga och bara följa med för att inte ställa till allmän oreda.
När det gäller mobbning och krig är de flesta överens om att medlöparna är det fegaste folket som låter det onda ske utan att ingripa.
Att så många här försvarar just medlöperiet i det privata förklarar ju roten till att det även sker i just skolor och krig.
2 gillningar
I Studsbollens fall är det dessutom inte frågan om nån engångsföreteelse, utan en ordentlig affär som pågått i ett år. Det är patologiskt ljugande.
Hade det varit en liten engångsgrej hade jag oxå avstått från att berätta.
Som jag skrev
Möjligt att det är medlöperi.
Eller angiveri.
Under andra världskriget ville Theodore Roosevelt, USA:s president, ockupera den norra delen av Tyskland för att ha tillgång till hamnarna. Under framryckningen mot Tyskland befann sig britterna i norra Tyskland, amerikanerna i den södra, Hans militära rådgivare insåg vilket enormt och riskfyllt företag det skulle vara att låta de tungt beväpnade och motoriserade angloamerikanska styrkorna byta plats och vilken irritation det skulle skapa hos engelsmännen så någon “glömde” presidentens önskemål i en skrivbordslåda tills det var fullbordat faktum.
Verkligheten och de faktiska förutsättningarna fick gå före presidentens personliga önskemål.
Frågan är som sagt vad det gäller, vilka konsekvenserna blir och vilket som är bäst för det stora flertalet. “The need of the many outweighs the need of the few” eller?
För vem/ vilka är det bäst att tala/ tiga?
Möjligt är det själviskt och onödigt att tänka på barn och andra som kan bli drabbade men det kanske inte gör något? Det viktigaste är kanske att sanningen alltid kommer fram oavsett vilka som kommer i kläm. Om någon gör mig illa ska väl det inte hindra mig från att göra andra illa, även om det drabbar barn, arbetskamrater och andra. Det borde väl de som valt att vara otrogna tänkt på?
Nu gjorde de inte det så då ska väl inte jag behöva tänka på och ta ansvar på deras vägnar. Ut med det bara oavsett vilka följder det får för andra - eller? .
Det är bara det att du även måste tänka på hur andra kan bli drabbade om du INTE säger något. Det kan bli ännu värre om du tiger än om du berättar. Det vet du inte. Det finns inget alternativ där man tar det säkra före det osäkra i ett sånt här läge.
Tystnaden kan av många upplevas som ett enormt svek. Värre än själva händelsen. Orsaka mycket värre skador. Vågar du ta ansvar för det? Du vet ju faktiskt inte. Ingen vet konsekvenserna i förväg.
3 gillningar
Som jag skrev.
Jag skrev
När det gäller medlöperi tänkte jag inte på krigsherrar och presidenter, utan på det tysta folket runt omkring.
Roosevelt var säkert oxå otrogen. Och Adolf. Är rätt ointresserad av om vi borde ha angivit deras otrohetsaffärer.
Tänkte det hela på en lite… närmare nivå.
Som jag skrev:
Har läst allt du skrev då du skrev det @Rulle - och reagerat på det. Det blir en lavin av ord som sätts i rullning nu.