Hej läst din tråd, har gjort din resa men relationen varade bara ett år.
Men övriga ingredienser fanns med ,allt.
Håller som bäst på med detox av traumatisk bindning.
Ser fram emot att kunna se tillbaka på det här som en erfarenhet.
Nu är det mest ångest o smärta o sömnlöshet,
1 gillning
Jag har läst din historia och tänker att kanske är det mindre gynnsamt att betrakta henne som något psykologiskt avvikande. Efter att jag har försökt sätta mig in i de olika psykologiska och psykiatriska fundamenten för diagnoser som “narcissism” och “psykopat” så känner jag att det är rätt ovanliga företeelse där uttrycken är extrema. Jag tror inte det finns något extremt i det du skriver. Snarare är hon en privilegierad människa som har lätt att få nya förbindelser pga sitt utseende samtidigt som hon förefaller vara väldigt svag och osäker på sig själv.
Det du uppfattar som en uppmaning sprunget ur narcissism kan ju lika gärna tolkas som en fråga “Berätta varför du älskar mig så mycket?” Hon kanske hatar sig själv - speciellt för det hon gör mot dig - och uppriktigt undrar varför du älskar henne?
Istället för att se dig själv som offret för ett rovdjur tror jag att du snarare ska se det som att du är den starke mannen med ryggrad som hon sökte sig till just för att hon var svag och osäker. Hon låter inte som ett hot - om ett par år är hennes karriär över och utseendet förbrukat. Det helvete som väntar henne kommer vara brutalt. De värden du har sökt är sunda och syftar till en mer hållbar världsbild. Känn trygghet i det! Är hon verkligen också en narcissist så är det du som har ett övertag. Hon är sjuk. Du är inte sjuk. Jag är övertygad om att när du ser dig själv som den karl du är i den här situationen så kommer du också att må bättre själv.
Finns det vidare en möjlighet att du misstolkar hennes beteende? Tänk om hon bara har ett mycket stort sexuellt behov som hon inte får utlopp för men älskar dig innerligt? Sex och kärlek behöver inte vara samma sak och sex-problem kan hanteras på olika sätt.
Sedan tror jag det var @Noomi som skrev väldigt vettigt tidigt i tråden också: Varför känner du dig så okontrollerat och okritiskt attraherad? Det måste finnas tusentals kvinnor som är bättre för dig och det förefaller ju inte som ni byggt något jättekomplicerat tillsammans som inte går att bygga med någon annan. I jämförelse finns det många i det här forumet som har många barn tillsammans, insnärjd ekonomi och dubbelt så lång tid bakom sig.
Du får ju något ut av att vara med henne, eller hur? Är det inte bara en fråga om att balansera vågen?
Till skillnad från Noomi så tror jag inte att det finns enbart en sorts ekvivalens för att balansera ett förhållande. Vi vill alla olika saker och vi har alla olika värderingar. Det som du kämpar med verkar att handla om hur du väger det positiva med det negativa. För visst är det så att hon har ju inte lämnat dig, eller hur?