Har levt ihop med min man i ca 2 år nu och vi sitter mitt i en separation. Jag hade ingen aning om att han hade en annan sida. Jag har två barn sen tidigare och han har inga. Relationen började bra men eskalerade snabbt till att han vill ha full kontroll på min telefon, mina sociala medier (som han sedan ville att jag skulle radera) Isolering. Bröt kontakten med flertalet vänner och till min förvåning ville han inte att jag skulle umgås/prata med min bror. Jag är i total chock och inser att denna person lider av kronisk svartsjuka (othellos syndrom) Vad har ni för erfarenheter kring detta? Och barnens pappa har vi haft problem med då han vill att jag upprättar ett avtal för att absolut inte prata eller stöta på honom under några som helst omständigheter. Allting är mitt fel och han misstänker allt. Kan inte ens gå på Affären och vara sen 5 min för då har jag träffat en annan. jag mår så dåligt. han är på sin vakt hela tiden och tror att jag är otrogen 24/7 fart jag inte är det. Och jag måste överbevisa allt. Och allting beror på hans osäkerhet. Han lever med en liten penis och hatar i princip sin kropp. Alltså han måste psykologisk hjälp och vägrar inse det själv utan lägger skulden på mig. senaste bråket handlade om att han ville att jag skulle klippa av mig mitt hår (mitt hår går ner till midjan) och Vill att jag färgar det blont från svart. Jag vill verkligen inte detta då jag älskar mitt hår, men för att han inte ska lämna mig kräver Han detta.
vill veta var jag är
-gps / hitta funktion
-läsa av telefon full kontroll På den
-alla samtal ska vara på högtalare
-om någon ringer ska jag först ringa honom och fråga om jag får svara
-spionapp
-blockera familj/vänner
-inte prata med mina föräldrar
-läser alla sms
-får inte ha lösenord på telefon
-får bara umgås med hans bekantskap
-byta mejl
-byta nummer
-köpa ny telefon
-inga fransar, läppstift eller tatueringar
-ser mina barn som en belastning
-inte använda parfym
-inte ha kontakt med barnens pappa
-inte sola solarium
-inga sociala medier
-om jag måste ta bort en app måste jag fråga honom.
-inte jobba natt
-måste svara direkt i telefon och sms från honom
Du måste ta dej därifrån så snabbt det bara går. Du hinner nog inte ens packa med dej några saker för om han misstänker något kan det gå väldigt illa.
Hur länge hade du känt denna man innan ni gifte er?
Jag hoppas du har dina föräldrar och bror nära så dom kan hjälpa dej att försöka stå upprätt när du väl tar beslutet att lämna. Du behöver all stöttning runt dej ett längre tag.
Du befinner dig i en ganska farlig situation. Och han kommer inte att lämna dig för att du inte ger tillgång till telefon eller har samtal på högtalare (och allt annat på kravlistan), han kommer tillslut att fysiskt framtvinga det.
Låter faktiskt fullkomligt sinnessjukt och helt horribelt. Skilj dig fortare än ögat innan du sitter än hårdare fast… eller vägra exakt allt och alla anpassningar och krav han har och låt honom dra dit pepparn växer (vilket sannolikt inte kommer att gå så enkelt som det låter, för han far nog ingenstans)
Japp, kvinnor som lever i misshandelsförhållanden eller med dold identitet efter flykt till kvinnojourer. Varenda en av dem kommer att säga ett ord till dig: “spring”
Nej och åter nej… och det är inget du ska vänta på. Det blir hans eget problem när du väl har lämnat honom och satt dig själv och dina barn i säkerhet.
Såklart han inte var så där initialt, ingen enda människa hade ju accepterat honom om han hade visat sig som han är direkt. Han var ju tvungen att snärja dig först och se till att ni gifte er och allt innan han kunde börja släppa fram mörkret inom sig
Många röda flaggor. Det är utmattande att leva med en sådan här person. Jag orkade bara i 6 månader, sedan bröt jag. Som tur var bodde vi inte ihop och jag kunde bryta rakt av. Jag gick över till “Grey stone”-beteende mot honom, svarade bara kortfattat på hans meddelanden.
Tyvärr tror jag inte att en sådan här person är så mottaglig för kritik. Inget är ju hans fel, han letar ju bara fel hos dig. Tror det är svårt att förändras när man beter sig så här.
Håller med de övriga - hitta ett bra sätt att lämna. Skona dig själv och barnen.
Kan du få hjälp av en vän med tillfälligt boende tills du hittar något själv? Berätta om detta för en vän, sök hjälp.
Så klart visar han upp en annan yta utåt.
Hur skulle han annars kunna få tag på något offer?
Först visar de den fina sidan.
Sedan, ju säkrare de blir på att de har sitt offer på kroken, desto mer kommer deras rätta jag fram.
Lämna.
Som du säkert själv ser så är detta ju helt sjukt och du och i värsta fall även dina barn befinner dig troligen i stor fara med denna individ. Du måste försöka ta dig (och barnen) därifrån och kapa banden så fort som möjligt. Ta hjälp! Från familjen, vänner, ditt ex, ev kvinnojour om han blir hotfull. Detta är absolut inte på en nivå där du ska försöka lösa eller hoppas på förbättring, du ska fly så fort det bara går. Om inte för dig själv så för dina barn.
När jag läste rubriken på detta inlägg så tänkte jag att jag kanske kunde bidra med tankar från andra sidan, då jag själv är ganska svartsjuk och misdtänksam. Men jag är också en människa som kan resonera, se min partners sida och kompromissa. Min svartsjuka växer där den närs, alltså i relationer där det ljugs upprepat, som med mitt ex. MEN när jag läste ditt inlägg insåg jag att min svartsjuka inte alls är att jämföra med det du blir utsatt för.
Lämna. Det har gått alldeles för långt och jag har svårt att tro att din partner alls ens vill ändra sig.
Styrka!
Det här är verkligen en stor varningsflagg i mina ögon. Det har liksom inte med svartsjuka att göra utan han vill av någon anledning skärma av dig från dina närmsta.
Flytta snarast. Prata med släkt o vänner, om inget annat fungerar, kontakta Kvinnojouren.
Detta går inte att ”bota”, eller jag skulle inte vara den som skulle våga hoppas o vänta. Du har två barn att tänka på.
Du med måste bort nu.
Hur beter han sig mot dina barn? De påminner honom ju varje dag om ditt ex så hur behandlar han dem?
Han har kallat dom förminskade begrepp och menar på att han kan göra ett bättre arbete än pappan till barnen. Han tyckte att min son gick ”feminint” och då frågade jag vad han menade , och då svarade han att han eventuellt kommer att bli homosexuell när han blir stor? Han avgudar min dotter men med min son är det något helt annat.
Ja detta verkar inte bara vara en vanlig svartsjuka utan en mer sjuklig personlighetsstörning. Tänker mest på att han vill att jag ska avbryta kontakten med min familj och antyder att min egen mor avskyr mig. Vilket absolut inte stämmer då vi har en nära och god relation.
Fundera inte så mycket på vilken diagnos han har, detta kommer bara att bli värre, om ingen annan lösning finns, flytta hem till dina föräldrar snarast. Allt måste vara bättre än att spendera en enda dag till med denne man.
Han kommer avskärma dig och bryta ner dig och ev även din son.
