Nu kanske jag inte dricke och beter mig lika illa när jag är hemma som de veckor jag ligger borta på jobb. Men visst har jag blivit berusad hwmma också. Men inte alls betett mig lika illa som kag gör när jag ligger på jobb.
Som sagt jag är inte stolt över mitt beteende på något vis och jag försöker verkligen rycka upp mig ur detta dåliga beteende. Skulle inte klassa mig som alkoholist. Men ett jävulskt dåligt förhållande till alkohol har jag och vill som sagt få kontroll på det hela innan det helt spårar ur. Du tror inte det finns andra människor som effeltivt dolt sitt spritmissbruk och lurat sin omgivning.
Sen dricker jag mig väl inte bortom sans och vett varenda gång jag dricker när jsg är borts. Men det har iaf hänt att jsg vaknat på golvet utan att ha en aning om hur jag kom dit och vad jag har gjort. Så ett problem har jag och jag behöver bryta mönstret för många gånger gör jag saker på fyllan som jag inte är stolt över.
Vad skulle du då klassa dig själv som? Periodare? Om du inte anser dig vara alkoholist (eller periodare), så varför dricker du då egentligen på det sätt som du uppenbart gör?
Men kanske mest av allt, hur tänker du dig att du ska gå till väga för att få kontroll över dig själv och ditt drickande?
Möjligt att jag är periodare. Eller bara jävligt kass på att dricka när det ges tillfälle. Skit samma vad det kallas. Vet bara att jag inte vill dricka som jag gör och hade jag haft en superlösning på detta hade jag inte hållit på och druckit och mått så jävla dåligt som jag gör.
Måste hitta en väg ut och vill verkligen inte fortsätta så här. Men hoppas du ksnske kan vara till någon hjälp. Eller vill du bsra få mig att må ännu sämre?
Jag är helt övertygad om att människor iaf delvis kan lyckas dölja omfattningen på sitt missbruk och därmed delvis lurar sin omgivning. Jag är lika övertygad om att människor minst lika framgångsrikt, eller mer, lyckas dölja graden på sitt eget “missbruk” för sig själva. Exempelvis genom att inför sig själv undvika att använda vissa benämningar och istället hemfalla till mindre laddade beskrivningar och förklaringar på det som de som de själva håller på med.
Man kan nog iaf delvis lyckas lura andra och det är väl som det är med det, men lyckas man framgångsrikt lura sig själv då är det värre… och ffa. så är det mycket längre till någon effektiv hjälp och förändring. För just nu har du det som sist hände i färskt minne och du har ågren, men även den känslan kommer att blekna när du fått mer kontroll/kunnat skadebegränsa och det är ju egentligen först då som själva grovjobbet börjar. Om du då är redo för det…
Det är bara därför som jag ställer frågorna till dig och du behöver verkligen inte svara mig. Men var snäll och svara dig själv. För det är det enda som till syvende och sist kommer att innebära någon varaktig och märkbar skillnad för dig själv
Nja tror inte min fru sett och begriper hur illa det är. Som sagt jag har onga problem att hålla mig från alkohol den veckan jag är hemma. Lsn även hålla mig till ett par glas vin till maten en lördag. Men det blir mr jekyll and dr hyde när jag är borta på jobb. Naturligtvis inte alls dagar och inte carje vecka. Men de gångerna jag och en till kollega dricker blir det som sagt allt som oftast för mycket. Allt detta resulterar i minnesluckor, ångest och slösade pengar. Pengar jag hellre hade gjort något kul med familjen för. Så vad jag verkligen måste göra är att berätta för kollegan att jag inte klarar detta drickandet. Sluta dricka mig till apstadiet och se till att bli en bättre människa som jag vill vara. Ja jag är social pch utåtriktad som nykter. Faktum är att jag är fanska kul som berusad också ända tills gränsen passerats. Inte så att jag blir aggresiv eller något. Jag blir bara en typ som är odräglig och egoistisk och skiter i alla andra. Hmm ja det lät ju som en stor idiot. Ja så blir jag. Så nä spola kröken är det som gäller imnan det blir frittfall ner i avgrunden. Misstänker att självförakt kan göra en ännu mer benägen att dricka.
Jag har problem att förstå vad du och @Noomi ens argumenterar om här ovan.
Du fattar ju själv att ditt drickande orsakar enorma problem o är på god väg att fullständigt förstöra ditt liv, så vad är problemet?
Du fattar ju själv att dina alkoholvanor förstör ditt liv, men du käftar emot o vägrar godta att du är alkoholist?
Jag orkar inte linda in det: Sök hjälp för faan!
Gör en så enkel insats som att söka fram ett telefonnummer till någon anonym stödlinje o RING. Jag garanterar dig att den som svarar har hört en version av din historia minst 1000 gånger tidigare, från folk som inte heller tyckte att de var alkoholister egentligen, men…
Hur går det för dig?
Du får göra som jag och söka hjälp.
Att leva ett liv ensam utan den man älskar är inget bra allternativ.
Nästa besök jag har hos min psykolog så ska jag be om antabus.
Skulle välja familjen alla lägen framför flaskan nu när man är lite efterklokare…
jag har själv insett att jag har problem och att jag måste ta tag i det. Det sorgliga är att jag förlorade allt för att inse. Så låt det inte gå så långt för dig.
Tack… ja jag har väl kommit till nån form av insikt att det inte kan fortsätta så här. Nu har jag iofs hållt mig väldigt lugn sen skilsmässan med drickat. Men ska kämpa för mitt liv att aldrig mer dricka i närheten av några barn eller partner… usch saknar min fru så det gör ont…
För mig går det väl så bra det kan. Hemma en vecka nu och inte en droppe alkohol. Så naturligtvis har jag hållit mig borta från nya problem. Imorgon bitti bär det dock iväg på jobb borta och det är då det gäller. Ser völ egentligen inga större problem med det eftersom det som gäller är att vara nykter och inte dricka sig så full att man gör något dumt som orsakar mera ångest. Så dom sagt ingen dricka nu när jag är borta så är jag en bra bit på väg. Har lite andra saker jag också ska ta tag i och kolla upp så ska nog allt bli bra så småningom. Även om den sista fyllan gav mig en ordentlig tankeställare och jsg verkligen mådde skit och kände mig som en idiot. Men som sagt målet nu är att undvika alkohol och problem och så får vi ta det en dag i taget. Ångest finns fortfarande. Men måste låta bli att göra fler dummheter nu.
Fan vad bra jobbat!
Själv har jag blivit inlagd då jag söp mig as full i fredags och försökte ta livet av mig…
Mår så dåligt över att ha förlorat den enda person jag vill vara med… ingen verkar förstå hur ont det gör i mig… jo de som är på samma avdelning som jag verkar förstå.
Men ska försöka komma in på ett behandlingshem och vill aldrig mer ta till flaskan…
Har insett nu i helgen hur jäkla dåligt man mår.
Stor medkänsla till dig @Andreasnoord!
Själv var jagigår inne på slutenpsykiatrisk avdelning och hälsade på min x-svärmor som också försökt ta livet av sig. Som utomstående ärman så maktlös fastän man vill hjälpa!
Hoppas verkligen du får den hjälp du behöver. Själv har jag inte druckit en droppe på 2 veckor och tänker fortsätta så hoppas jag. Dessutom håller jag på att städa efter min senaste fylla än och ķan väl säga att de närmaste dagarna kommer qtt ha stor betydelse för framtiden. Men nu är jag på jobb och nykter som sagt. Inget sug eftet alkohol utan känner avsky för den person jag blev sist jag drack. Gör saker som jag aldrog skulle göra nykter. Har mått dåligt med skuldkänslor i 2 veckor. Men visst ibland finns det lite ljusare stunder i tillvaron också. Men balanserar på kanten till avgrunden. Hoppas på lite positiva besked imorgon så kommer dagarna att könnas lättare. Vill inte svika min fru. Me inte lätt när man förvandlas till en ifiot nör man får i sig alkohol. Men som sagt. Jag siktar frammåt och försöker undvika nya problem och får försöka lära mig att leva med det jag gjort tidigare. Lite svårt att få allt ogjort.
tack för det.
