Det var ganska hårda anklagelser. Jag har aldrig sett personen ifråga uttrycka sig så.
Varför tycker du synd om denne?
1 gillning
Men vad är det för nivå? Är det någon form av hot?
Det går en röd tråd i dina svar och reflektioner och det är att du verkar ha problem när inte du får medhåll, då sätter du dig på dina höga hästar och inläggen osar kränkthet och tillrättavisning.
Vi behöver verkligen inte tycka eller hålla med varandra om allt men kanske inte glömma varför vi håller till här.
Tycker du passerade en gräns här och var oförskämd mot @Noomi
3 gillningar
Han tycker såklart inte alls synd om mig och än mindre den minsta gnutta empati/sympati. Däremot känner han sig uppenbart kränkt och trampad på tårna av någon anledning och använder en härskarteknik som förväntas framstå som oklanderlig och omöjlig att kritisera 
Som i Mallan-tråden där talesättet “att tala med lärde på latin och med bönder på bönders vis” står skrivet i (dialektal) eldskrift…
4 gillningar
Det var ganska hårda anklagelser. Jag har aldrig sett personen ifråga uttrycka sig så.
Varför tycker du synd om denne?
Det var inte en anklagelse så mycket som ett försök att sammanfatta det jag tror jag uppfattat. Jag frågade om jag missat något och fick, vad jag upplever, en bekräftelse på att jag inte missat något.
Vad grundar jag min slutledning på? På följande text:
Kanske behöver man inte se behovet av genmanipulerade kvinnor (och män)… utan mitt vad det är så kan både evolution och sociala konstruktioner göra kvinnor lämpade att styra världen
Varför tycker jag synd om henne? Jag tror jag redan har klargjort det.
Den här tråden - som jag skapade - var ämnad för att var och en skulle få presentera sina personliga åsikter om manlig och kvinnlig kommunikation. Är det för mycket begärt om vi håller oss till ämnet? Hittills har vi pratat om hjärnans uppbyggnad, definitionen av krig och om mina personliga åsikter. Jag älskar förvisso att prata om mina åsikter, men jag vill ännu hellre höra dina. Det är förvisso fritt fram för dig att skriva i vilken tråd som helst och jag är glad att du väljer just min. Jag tar det som ett tecken på att vi pratar om viktiga saker som berör dig djupt.
Han tycker såklart inte alls synd om mig och än mindre den minsta gnutta empati/sympati.
Låt mig klargöra igen eftersom det tydligen inte framgick tillräckligt bra:
- Jag tycker synd om dig.
- Jag känner empati för dig.
- Jag känner inte sympati.
Att upprepa mig är tydligen min signatur. Liksom att bli ifrågasatt som om du kunde läsa mina tankar och den egenskapen på något sätt trumfar min chans att sätta ord på hur jag känner.
Däremot känner han sig uppenbart kränkt och trampad på tårna av någon anledning och använder en härskarteknik som förväntas framstå som oklanderlig och omöjlig att kritisera
Jag känner mig inte kränkt, men jag känner absolut en tydlig fientlighet och aggressivitet vilken jag tror är grundad i att du känner dig provocerad av mina åsikter. Jag upplever mig inte “trampad på tårna” dock.
Det är oklart för mig vad det är för “härskarteknik” du menar att jag använder. Jag är tyvärr oskolad i sådant så du får undervisa mig. Du verkar väldigt påläst om just härskartekniker så jag litar på att du vet vad du talar om.
“att tala med lärde på latin och med bönder på bönders vis”
Vem är den lärde och vem är bonden i din analogi? Är alla du åsyftar med på den liknelsen?
Men hur fick du detta 
Till detta ?
2 gillningar
En rimlig fråga, och ärligt talat kan jag ha blandat ihop två trådar när jag gick igenom konversationen.
Här är det jag sammanfattade:
“ våld ”, som i aggressiv fysisk maktutövning, kan förmodligen i högre grad tillskrivas vissa män och deras “testosteron” (eller what ever det nu är)
Tolkning: Eftersom män har manligt könshormon helt naturligt och att vålds kan tillskrivas mäns könshormoner så är man mer aggressiv och använder fysisk maktutövning i högre grad om man är manlig ur biologisk bemärkelse.
[…]
Både världens och mänsklighetens överlevnad, fortlevnad och vällevnad är (enligt mig iaf) faktiskt I N T E avhängig det manliga könet enbart.
I synnerhet inte män/manligt kön i den tappning som du beskriver er
Tolkning: Det jag, i egenskap av man, beskriver som manligt är inte önskvärt alls eller betydelsefullt för någon.
[…]
Motfråga: Varför blev just det här så intressant för dig?
Därför att inte sällan så luftas tankar, både här och där, om att det är kvinnor som direkt eller indirekt “tvingar” män att vara si eller så, av diverse olika anledningar.
Är det inte att pojkar blir avmaskuliniserat kompismaterial redan på dagis så är det att unga män antingen tvingas bli våldsverkare eller macho-alfahannar för att det är vad kvinnor huvudsakligen premierar. Och de män som inte kan/klarar det mandomsprovet och därmed passerar det kvinnliga nålsögat blir incels och får aldrig ta del av sin upplevda män -skliga rättighet att få ligga
Tolkning: Är du en konspirationsteoretiker som tror att män är slavar under kvinnors våld och tror du att det är en mänsklig rättighet att få ligga?
Möjligen fick incel- associationen mig att bli förvirrad över vad jag läste och vad det betydde och det var därför jag gjorde ett försök att sammanfatta (den stundvis negativt understödda) dialogen med min punktlista. Då jag inte mötte någon protest på innehållet i sig så var det inte så stort steg att göra det antagandet jag gjorde.
Det är ju förvisso inte mer komplicerat än att @Noomi helt enkelt skriver “nej, så ska du inte tolka mig. Tolka mig så här: Jag hatar inte män och jag tycker inte kvinnor är mer lämpade att styra världen. Män och kvinnor kan styra tillsammans.”
Då måste jag ju ändra min åsikt så klart. Det är ju inte som den är cementerad och att död o liv hänger på att jag har 100% rätt i frågor rörande en tillfällig anonym bekantskap i det här forumet. 
Jag har läst ganska mycket av vad Noomi skrivit i andra trådar och jag tycker att din beskrivning av henne inte stämmer.
Men diskussionen var mycket intressant att följa och det är synd att den urartade.
3 gillningar
Är den här tråden rentav ett exempel på skillnaderna i kommunikation mellan män och kvinnor?
3 gillningar
Tänkte försöka liva upp tråden lite. Ämnet är ju ganska intressant.
En av mina favoritkomiker är Chris Rock. Tycker särskilt att hans skämt om relationen mellan män och kvinnor är roliga. Det som komiker brukar skämta om är ju just roligt för att det ligger ett korn av sanning i det.
Den här artikeln i tre delar, skriven av en evolutionärpsykolog är rätt kul. Där går han igenom Chris Rocks skämt och knyter dem till forskning om just hur det sociala samspelet mellan män och kvinnor fungerar.
1 gillning
Du fabricerar först ett rent falsarium rörande mig som person, hur hela mitt liv har gestaltat sig. Du framför därefter ditt eget falsarium i en förminskande kontext där du på ett nedlåtande sätt ömsom ömkar mig genom att tycka synd om mig och känna ”empati” för mig, medan du samtidigt slår mig på fingrarna.
Därefter har du mage att försöka förenkla och kanske till och med lösa det som uppstått genom att avkräva mig en dementi på ditt påhittade personangrepp. Dementerar jag inte, då ger du dig själv vetorätt att utgå från att du hade rätt i linje med att ”den som tiger samtycker”…
Men din variant av omvänd bevisbörda får du testa på någon annan än mig.
Jag hade förvisso kunnat plocka upp din handske, genom att för det första fabricera ihop ett illasinnat påhitt om dig som individ och för det andra spinna vidare på det genom påstå mig ”förstå” hur du är, vad du tycker och känner och tom. hur hela ditt liv har sett ut baserat på mitt eget påhitt och sedan leverera det angreppet på samma passiv aggressiva förminskande sätt…
Men den sortens debattnivå får stå för dig enbart, jag plockar inte upp din handske. Avslutar med den här intressanta funderingen från @ensamistan…
.
Tycker du att det som uppkom här ett allmängiltigt exempel på generella könsskillnader i manlig och kvinnlig kommunikation?
2 gillningar
Intressant hans teorier om gemensam historia/kunskap/erfarenheter som grund till gemensam humor, att en fattar skämtet så att säga.
Eftersom jag inte alls fattar skämtet utan bara tänker att Chris Rock vill jag överhuvudtaget inte alls träffa om han är en sån man som han beskriver och tror att jag är en sån kvinna som han beskriver.
Är det bara jag som blir deprimerad av hans skämt?
Jag undrar om alla män tänker så som det beskrivs särskilt eftersom jag är en kvinna som är 50+ att jag då inte kan ha så många krav eftersom mitt sex appeal är mycket lägre, att jag alltid kan betala med min “pussy” osv?
Om jag skulle tro på att den synen var sann skulle jag aldrig våga träffa en man igen. 
Fast om teorierna stämmer kan jag ju lätt sålla bort såna män genom att fråga om de tycker han är rolig… 
Det är ju tur vi har olika humor iaf - det skulle ju vara tråkigt om vi alla tyckte likadant för då skulle det nog inte vara så roligt.
3 gillningar
Jag är kvinna och skrattar så jag gråter av hans skämt. Jag är iofs medveten om att jag har en rå och skitig humor. Faktiskt så dejtade jag en man förra året där vi inte alls hade samma humor. Han dissade min favoritserie, den norska Exit, också en serie som jag älskar för att det är underbar nordisk kolsvart humor. Han tog väldigt illa vid dig för att personerna i serien “var så elaka” 
Så kanske är det så att min humor är mer “manlig” 
Jag är också väldigt självironisk och tar inte mig själv på så stort allvar. Vi är ju i grund och botten biologiska varelser, djur, och har inte alltid 100% koll på varför vi agerar irrationellt i alla lägen. Man måste kunna garva åt sig själv också.
1 gillning
Ja, din sex appeal är lägre, ja, du är mindre eftertraktad på dejtingmarknaden än yngre kvinnor. Det märker man ju när man är ute på stan. Jag fick många fler blickar och många fler män som tog kontakt när jag var yngre. Det bara är så, det är ingen katastrof.
Att detta är deprimerande för dig är för att du inte riktigt accepterat detta.
Jag vet att detta är ett faktum. Jag är realistisk när jag reggar mig på en dejtingsida. Därför är jag också immun mot lurendrejare på nätet.
2 gillningar
Ja, givetvis är jag inte lika eftertraktad som en 20-30-åring men behöver det verkligen innebära att jag ska nöja mig med att han har en k*k och ett jobb? Jag vill ha ut något liiite mer av ett förhållande än sex och att bli försörjd… men det kanske bara är jag, vad vet jag.
Sen skämtet om att ragga vid abortkliniker (eller var det nu var) faller platt för min del - jag tror det snarare är den amerikanska synen på kvinnor som gör abort, att de är lättfotade, ligger runt osv. Jag tror det är svårt att ta det beslutet och inte något som en använder istället för preventivmedel och för att kunna ligga med många - om det är en allmän sanning att män tänker så blir jag faktiskt ledsen.
Artikeln handlar ju inte om Rocks humor per se utan om humors koppling till det mänskliga psyket och varför vi anser skämten roliga (oavsett komiker), att skämten vi anser roliga är kopplade till evolutionen och våra erfarenheter, att vi genom skämten ser vilka vi har gemensam historia/kunskap/erfarenhet med.
Då blir min slutsats att de män som tycker såna skämt är roliga inte delar min erfarenhet och kunskap och då går de bort. Om det då är huvuddelen av de män som finns känner jag mig deprimerad.
Jag känner mig alltså inte ledsen över min falnade sex appeal utan av tanken på att de män jag möter på gatan tänker på det sättet om mig.
3 gillningar
Ja, din sex appeal är lägre, ja, du är mindre eftertraktad på dejtingmarknaden än yngre kvinnor. Det märker man ju när man är ute på stan. Jag fick många fler blickar och många fler män som tog kontakt när jag var yngre. Det bara är så, det är ingen katastrof.
Att detta är deprimerande för dig är för att du inte riktigt accepterat detta.
Jag vet att detta är ett faktum. Jag är realistisk när jag reggar mig på en dejtingsida. Därför är jag också immun mot lurendrejare på nätet.
Så du tar vad du får nu? Tar du jämngamla män som inte lyckats ragga upp en 20-30 åring och nu får nöja sig med dig?
Frågan låter kanske hård, men jag menar den uppriktigt. Jag orkar bara inte linda in.
Tar inte alla vad de får i någon mening?
Jag har varit på FB dating nu ett par dagar. Har chattat med ett par trevliga män, men jag tror inte att det blir något. Jag skiter nog i det och fortsätter att vara singel. Det är segt att dejta som 50-årig kvinna. Men det visste jag redan.
Du behöver inte linda in det, jag bryr mig inte om vad en okänd människa på internet tycker om mitt privatliv.
4 gillningar
Personligen tar jag nog inte vad jag får. Får jag inte vad jag vill ha så lever jag hellre singel, trivs ensam, har alltid gjort.
Jag tycker det är segt att dejta vilken ålder man än är i. Och tar också kortare/längre pauser då och då.
Jag ber om ursäkt. Jag menade inte att vara påträngande. Jag kan vara så jävla osmidig emellanåt.
Fridens liljor.
2 gillningar
@Largo En del föredrar konfrontation framför krypande insinuationer så din raka kommunikation är uppskattad!
3 gillningar
Men nej, du har inget att be om ursäkt för.
Jag trivs inte alls ensam. Men jag måste nog lägga mer tid på att hitta nya vänner istället för att dejta.
Relationer har alltid inneburit en stress för mig, att jag måste visa mig bättre än jag är. Skulle vilja släppa på det och vara mig själv fullt ut.
3 gillningar