Har läst en hel del inlägg i forumet och en sak ser jag att det är mest kvinnor som skriver.
En sak som vi kvinnor har missat i våran relation i äktenskapet är att män och kvinnor värdesätter livet och äktenskapet tillsammans helt olika. Kvinnor värderar äktenskapet på ett helt annat sätt än män. Vi samlar våra glimt i livet som om det vare diamanter, medan män gör inte det. En livskris händer inte plötsligt, när män går igenom kriser syns inte det eftersom män hanterar inte det som vi kvinnor, vi kan prata om det, det är vår sätt att hantera det, medan män bearbetar det och fattar beslut och även om de älskar sin fru och försöker ha de känslorna för henne inser de att deras känslor väger mera.
Det är väldig orättvis att det verkar som om män har så lätt att lämna, men tror att det är en lång process av bearbetning innan de har kommit fram till sitt beslut.
Det känns väldig orättvist när vi ser män kunna gå vidare utan problem. Lämna en 25 års äktenskap utan att se sig om. Vi kvinnor värdesätter nästan varenda sak i våran äktenskap medan män gör inte det. Ja, det finns män som är “samlare” men, de är få.
Vi kan ha samma minne av en vis händelse som var vacker eller rolig men vi värdesätter det helt olika.
Vi kvinnor har den typ av svaghet, vet ite om det är rätt uttryxk kanske egenskap är bättre och det är därför vi blir sårade mest vid en skilsmässa än vad de flesta män gör.
He he… Du har ett väldigt cyniskt sätt att se på saken. Nästan hånfullt faktiskt mot alla förkrossade män härinne som söker tröst och få nån form av förståelse när deras fruar lämnat dem.
Jag tycker du ska läsa vidare på detta forum och ta del av deras historier så kommer du att se att ni kvinnor kan vara minst lika känslokalla och grymma.
Som taget ur en 80-tals roman av Sidney Sheldon… Männen är dumma, falska och egoistiska mot den godtrogna stackars kvinnan.
Vi män och kvinnor är nog lika goda kålsupare. Jag kan hålla med om att män till viss del har en förmåga att vara mer impulsiv än kvinnor. Dom tar smällen senare. Kvinnor är mer beräknande (falska) och kan manipulera mycket mycket bättre än vad män klarar av.
En man kan komma hem efter jobbet och inte märka att frun har bytt gardiner i hela huset medans en kvinna märker direkt om hennes man har samma strumpor i två dagar eller nåt.
Slutsatsen är att kvinnor har bättre luktsinne än män.
Ha ha. Ja det också!
Enig med deg, Sorgsen_man, kvinner er mer utspekulerte. Og trådstarter har nok ikke lest mange nok innlegg her.
Enannan; artig kommentar 
Ønsker dere begge en riktig fin dag 
Jag tror du har rätt i att det är mest kvinnor som skriver.
Hur äktenskapet värderas är nog rätt individuellt.
I boken “Kvinnor är från Venus, män är från Mars” diskuteras mäns respektive kvinnors olika sätt att hantera kriser. Minns jag rätt förfäktar boken tesen att kvinnor vill ha närkontakt och ventilera problemen utan att för den skull lösa dem medan män helst drar sig undan, vill hålla sig för sig själva och är lösningsorienterade. Kvinnan förstår inte varför mannen drar sig undan och inte vill prata om problemen, mannen förstår inte att kvinnan när hon är ledsen vill ha en kram och ett lyssnande öra. Han försöker komma med lösningar och hon blir irriterad då hon vara vill ha någon som lyssnar.
Vidare skriver författaren att säger kvinnan: “sopkorgen är full” eller “där ligger det ett café som ser mysigt ut” betyder det i rak översättning: “vill du vara så snäll och ta ut soporna?” och “Kan vi inte stanna och fika där” vilket mannen inte kopplar och så blir hon sur.
Sedan är du inne på en viktig aspekt. Två individer som lever tätt tillsammans kan ha olika bilder av händelser och av verkligheten. Jag var på en personalresa som övriga i arbetslaget lovsjunger och talar om hur mer sammansvetsat arbetslaget vart. För min personliga del var det en prövning som fjärmade mig från mina kollegor. Nu låter jag dem leva i den villfarelsen att det var en fantastisk, underbar resa för att inte torpedera den goda stämningen hos de andra . Det kan vara samma sak i ett äktenskap. Den ena är lyrisk och lovsjunger relationens lov och den andra går omkring och vantrivs men vågar inte säga något för den vill inte förstöra stämningen. Om den säger något kanske den andra inte kan/vill ta in det - selektiv perception - för “vi har det ju så bra”.
Det kan vara olika personlighetstyper också. Den ena vill ha trygghet, känner att nu är den hemma med halmen, det räcker gott med vänskap. Den andra vill ha passion, äventyr, omväxling, bekräftelse. Kanske att båda vill ha det från början men med tiden stadgar sig den ene, får andra värderingar, vill ha ut andra saker från relationen än i början medan den andre antingen är kvar i den första fasen eller utvecklas åt ett annat håll.
Sedan skulle jag tro att det är betydligt fler män som lämnar sin partner för en yngre upplaga än vice versa. Naturligtvis kan det finnas undantag men jag tror att många män som känner årens tyngd blir smickrade om kan väcka intresse hos en betydligt yngre kvinna. Hur många män lämnar sin partner för en kvinna som är ung nog att kunna vara deras dotter och hur många kvinnor lämnar sina män för en betydligt yngre man?
En pedagog jag känner säger att kvinnan vid ägglossning vill ha en stark, framfusig man som befruktar henne men en trygg, snäll karl att ta hand om henne och barnen. Och män vill väl biologiskt sprida sina gener medan kvinnan vill att barnen ska få starka gener.
Skönt att höra att män hör av sig. Ni missade något. Jag sa inte alla män.
Ja, ni har rätt, det finns kvinnor som lämnar sina män för någon annan och de blir helt förkrossade.
Men däremot är det majoriteten män som lämnar. Av alla de nära och kära som har skild sig som jag känner är det män som har lämnat på sådan sätt som kvinnor beskriver i denna forum och bara 1 kvinna har lämnat sin man för någon annan.
12 st skilsmässor - 11 män har lämnat och bara en kvinna lämnade för någon annan.
Ledsen att ni har gått igenom en sådan smärtsam erfarenhet i livet.
Nog dags för dig att röra dig utanför din lilla bubbla.
En studie som verkar vara utförd i USA. Vidare framgår det inte i vilken utsträckning skilsmässan initieras av kvinnan för att mannen har en eller flera älskarinnor vid sidan om.
Har ju mycket med ekonomi att göra som allt annat.
Kvinnor i sverige är idag mer välutbildade och inte lika beroende av männen som tidigare.
Idag finns det väl knappast några hemmafruar som är hemma och tar hand om barnen medan mannen står för inkomsten?
Kvinnorna tar för sig idag… De har större krav… Männen ska vara välutbildade, snygga, vältränade kroppar, stort hus och stor k*k och helst en Jagga i garaget. Det är bara att välja och vraka för männen står i rad. Här sorteras medelålders män med begynnande flint tveklöst bort i första gallringen!
Sen ska dom ha kontakt med sina känslor också. Städa och ta hand om barnen lika mycket och vara en stöttepelare för kvinnan i hennes karriär… Sen ska han vara charmig och ha humor och älska hennes familj och syskon lika mycket som hon gör… Hans familj kommer i andra hand… Kvinnans väl och ve skola alltid komma i första hand… Så ska ett äktenskap vara idag…
ha ha!!
Nu var jag lika cynisk som du @Flash
Tråkig karaktär du har.
Vet du, trots att du är cynisk i detta, så är det så samhället har blivit och det är precis vad många kvinnor vill ha!
I stället för att slösa bort din tid på mig och håna mig, borde du läsa de artiklar som dessa kvinnor har skrivit och gensvara se och förklara för de om varför många män är skitstövlar och andra inte. Men, var noga med hur du gensvarar. De är sårde precis som du.
Jag tror att vi värderar allt på lite olika sätt.
Både som individer och som genus men framförallt genom den person vi är och har blivit.
Sen är väl frågan @Flash du menar äktenskapet som institution eller själva relationen?
Jag får för mig att du eg menar relationen?
Möjligen skulle jag kunna tänka mig att med en grov generalisering här säga att: Ja vi bryter på olika sätt beroende på att i grunden så bedömer vi relationen, återigen grovt generaliserande där jag medvetet missar massor med aspekter och omfall, diametralt olika.
Efter inledande attraktion, som ju varierar rent preferensmässigt, så känner män att relationen är bra om sexet är bra. Sexet är kittet. Då kan män tänka sig att justera både det ena och det andra.
Män kan lämna trots bra sex.
Kvinnor känner oftast inte att sex kärnverksamheten utan för dem är tilliten själva kittet.
Kvinnor kan lämna pga dåligt sex.
Att hitta jämnvikten i detta bör alltså ske under förälskelsen, lyckas man inte där blir det ingen bra relation.
Det kan bli giftermål och barn, men det blir ingen bra relation.
Hence:
När mannen efter hustruns sexstrejkande eller ältande av vardagliga trivialiteter börjar spana efter en ny, hittar en ny, att ha bra sex med så stänger han dörren till sitt förflutna.
När kvinnan inte får en trygg relation söker hon mentalt vidare, ibland inleder hon ny fysisk romans med sex. Upplever hon att nye mannen kan ge den trygghet hon söker så stänger hon dörren till den förra relationen.
Sen har vi såklart allt med social status, ekonomi och what not som komplicerar soppan efter tycke och smak.
Med andra ord: Upplevelsen av lämnandet vid ny relation nog lika brutalt abrupt för båda könen.
Eller? 
Relationen.
Tror att äktenskap med bra sex och dålig relation håller inte.
Ja, har pratat om detta med manliga vänner och kollegor med tanke på att vi har gemensamma vänner som har gått igenom skilsmässa. Fick höra att trots män eller kvinnor kan lämna sin partner trots att de har bra relation och sex med varandra. Bara det att någon annan rörde de lite djupare och därför tar de ut skilsmässa, något jag själv har svårt att förstå.
Tror att många kvinnor vill ha en bra relation med sin man för att ha het sex.
Tror att det handlar att vi ofta inte förstår oss på varandra som man och kvinna.
Ja, kvinnor vill ha en trygghet och när de inte får det så kan jag tänka mig att det blir öppet för andra män att försäkra det för de. Kan verkligen ett äktenskap byggas på bara sex eller bara på bra relation till varandra? Nej, man behöver bygga det från båda håll. Sen, så är vi människor, det betyder inte att bara för att vi är gifta kommer vi inte att bli attraherade av andra. För det kommer vi! Sen handlar det om att ta ansvar för ens känslor och äktenskapet speciellt när man har det bra med varandra. Varför inte bara ta ut skilsmässan och ta det lugnt typ ett år och låta ens partner bearbeta processen. Det är bara en önskan! Men, vi vet att det är omöjligt med tanke på att har man fallit för någon annan är det svårt att kontrollera sina känslor.
Människan är komplicerade varelser!
mm, vi är nog ganska många män här som förstått det… Inte sällan med både långnäsa och dumstrut!
Amen på den!
Otroliga generalliseringar i trådstarten. Möjligen stämmer det för någon smal grupp av kvinnor med svag anknytning till arbetsmarknaden.
Jag som kvinna vill inte ha trygghet, iaf inte i form av någon man som tar hand om mig. Det klarar jag själv! Däremotnågon som stöttar mig i mina val och ifrågasätter när det behövs.
Jag sökte ett liv med en partner isf att jag fick vara stödhjul och hjälpreda åt någon.
Instämmer till fullo med @Restenavlivet. Våldsamma generaliseringar och väldigt ålderdomligt. Känner inte alls igen min bekantskapskrets i beskrivningen. Skillnaderna mellan individer är betydligt större än mellan könen.
Nja…det kan ja nog inte hålla med om efter att ha tagit del av hundratals historier här och irl. Dock håller jag med om att det var väldiga generaliseringar i inlägget.
För min del är det känslomässig trygghet jag söker och sätter högst av allt
Hmm,
Jag håller inte med dig i detta.
I min skilsmässa som pågår nu är det hon som vill lämna. Hon har tappat allt vad känslor heter bara så där (så upplever jag det, men det finns alltid 2 sidor på ett mynt).
Det enda hon har i sikte nu är att komma härifrån och det ska gå fort. Det förhållande vi haft verkar inte ens ha existerat. 10 år och 2 barn.
Men jag vill inte skiljas.
Jag vill ha det liv som vi haft.
Jag tycker vi har haft det bra.
Men någon samlare kan jag inte påstå att jag är. Samlar ifs på gitarrer men det var nog inte det du hade i åtanke.
Ja du ser, det fanns fakta alltså.