Ofattbart och förjävligt att så många har varit med om liknande…
Det hjälper ändå att få höra om andras erfarenheter och liknande händelser, skönt att inte vara ensam i detta. För det är verkligen en känsla som infunnit sig inom mig nu de senaste dagarna, ensamhet, otrygg, ovisshet… Mitt i en tid då det borde planeras för en kommande flytt, dotterns födelsedag, jul… Jag älskar egentligen sådant, nu vet jag inte vet jag ska börja med nåt! AALLT känns bara mörkt och otryggt!!
Försöker omge mig med nära och kära och tänka på annat… Men den där gnagande känslan i kroppen är hela tiden närvarande! Hemska vågor sköljer över mig och påminner mig om min bistra verklighet!!
Varför, vill inte ha det såhär, vill ha tillbaka mitt liv!!! 
12 gillningar
Håll ut, du kommer att få - återerövra - ett liv som är ditt. Inte samma liv, men det kommer att vara så mycket DU. Du gör helt rätt i att vara med dina närmsta. Håll fast i rutiner, äta och sova på någorlunda rätt tider. Det är rytmen, rutinen som är poängen. Få så mycket ljus och rörelse som möjligt.
Sätt korta mål när det är som jobbigast. Att ta sig igenom närmsta timmarna, laga mat eller så. Och ta hjälp av dem som känner dig att tänka på framtiden, hur du vill leva. Jag minns den första tiden som fruktansvärt jobbig, men det är tre år sen min krasch, och nu vet jag: det blir bättre. Det blev inte som jag trott, vissa saker har förstås varit svåra men livet blir bra igen. Det kommer nya, fantastiska möjligheter. Det blir ett stort hål nu, men det ger också plats för nya, bra saker.
11 gillningar
Ledsen att behöva skriva det här TS - det finns en annan person i kulisserna. Och hon har funnits där ett bra tag. Har någon bråttom iväg så där så finns det nästintill alltid en annan person. Hon har velat och varit osäker, troligtvis i en egen relation. Därför har din partner fortsatt sitt liv med dig utan att visa några tecken. Han har behållit dig som reserv samtidigt som han utforskat det nya. Högst sannolikt gick det trögt. Hon kanske inte var redo att lämna och din partner gick då vidare med husköpet. Han hade ju dig kvar, trygg, ovetande och kärleksfull. Nu har den andra meddelat att hon vill bli seriös med din partner och han får bråttom iväg. Min gissning är att hon kände att din partner höll på att gå henne ur händerna och fick eld i baken.
2 gillningar
Hmm, alla här verkar så övertygade om att det finns en annan med i bilden. Jag tror (återigen, tror) inte det måste vara så egentligen. Jag vill inte på något sätt försvara din man, den största “tabben” han har gjort i denna soppa är att köpa ett jävla hus 10 dagar innan han kläcker ur sig att han vill skilja sig.
Är han konflikträdd? Det kan vara som han säger att han har gått och känt så här en längre tid, vilket verkar vara väldigt vanligt (flera år) när man läser andra trådar här inne, och till slut fått panik när ni köpt huset. Han ville antagligen inte köpa huset från början, men har kanske varit “rädd” för att såra dig?
Jag menar, någon gång måste ju vara första gången man yttrar att det inte känns bra. Jag tror det är väldigt få som exakt samma dag, eller vecka, man känner minskade känslor, kommunicerar det till sin partner.
FörsvaraR inte din man, försöker bara tänka/analysera kring det hela.
3 gillningar
Jag kan koppla din situation till min egen. Vi hade köpt villa, sålt vårt radhus och jag var gravid med vårt fjärde barn. DÅ - när vi hade allt som vi någonsin önskat oss - då lämnade han. Och visst fan fanns det en annan person i bilden. En 16 år yngre brud utan barn. Spännande så det förslår för en krisande 40-åring. Nu är vår bebis 7 månader och han vill tillbaka för den där unga damen sprang för livet när hon konfronterades med 3 trumpna bonusbarn.
9 gillningar
Hej @Ensammafemman
Snacka om att ditt X ? haft skallen mellan benen och tänkt med " lillhjärnan ".
Skitsvårt för mig att säga att du skall dumpa, men denna person borde få en jävla fet smäll.
3 gillningar
Jag tror tyvärr också att det finns någon annan…
Hade också en man som ibland skrek ut i ilska att han ville skiljas… sedan var allt bra.
Vi hade precis hämtat oss och kommit på fötter efter att ett av barnen försökt begå självmord… varit på skidresa och bokat in en lyxsemester för att fira att vi fyllde jämnt…
Då avslöjades det plötsligt att han varit otrogen med massa olika kvinnor… både engångs och vissa upp till ett halvår…
Det fanns inte i min värld att JAG skulle råka ut för detta…
Förstår att det är tufft för dig att inte veta… och att höra dessa historier från oss på forumet… det behöver inte vara såhär illa men var ändå beredd…
4 gillningar
Hej
Jag tänker som signatur Leaf.
Liknar så på min egen historia.
Önskar jag kunde ge tröst.
Men tyvärr tror jag ngt annat finns med.
1 gillning
Ja hörrni, nu kan vi sluta spekulera, det finns en annan, jag har hittat bevis på detta nu… Pusslat ihop olika små saker jag märkt av och jag blev inte ett dugg förvånad över det jag hittade. Blev inte ens ledsen, jag visste redan nånstans! Blev helt skakig dock och satt bara och stirrade framför mig i flera timmar… Det känns så sjukt. Och det känns så fel!!!
Han vet inte att jag vet… Jag tänker inte säga något än heller! Han ska inte få det så lätt… Jag måste klura på detta ett tag, hur/om jag ska ta upp det!! Tips?
Ska bli intressant att se om/när han får ur sig det annars!
Jag känner mig väldigt förbannad på honom, och känner att det där med att vara vänner får nog vänta, ska göra allt jag kan för att hålla mig inför barnen!
Det känns också så jävla sjukt att jag har levt ihop med honom så länge. Allt har varit bra, han har för fan inte visat nåt och så blir det såhär! Nu känns han som någon jag inte känner. Ser knappt röken av honom då han vägrar bo här nu plötsligt… Allt vi kom överens om när detta blev ett faktum har han sakta men säkert ändrat på och flyr undan från mig… Vi var verkligen överens om hur vi skulle hantera detta tillsammans men nu finns det inte längre!! Han är som förbytt!!!
6 gillningar
Finns det något eget intresse av att dra ut på det? Konfrontera honom så han lägger sig platt sen fokusera på dig själv och se till att du får det du har rätt till. Belastningen ekonomiskt och allt runt om kring får hamna på honom och du får möjlighet att slå dig fri så gott du kan och hitta saker som är värdeskapande för dig. Ödsla ingen mer tanketid på honom
7 gillningar
Jag tycker att nu är tiden kommer för dig att tänka på dig själv och din framtid. Konkret innebär det att rusta dig ekonomiskt. Han har satt dig i en jävla situation och jag föreslår att du omedelbart anlitar juridiskt ombud för att gräva fram varenda möjlighet som finns för att du ska gå så skadelös som möjligt ut detta. Det känslomässiga sveket är nog illa men nu ska du rädda det som räddas kan. Lycka till!
3 gillningar
Jahapp… ja, det var ju uppenbart direkt. För en människa som inte blivit psykotisk över natten beter sig inte på det sättet utan anledning.
Lite känsligt kanske att råda här… M E N, det kan jag säga direkt att hade jag varit du så hade jag tänkt igenom detta mkt noga och konsulterat juridiskt kunnig för att få råd hur jag ska göra för att själv gå så ekonomiskt skadeslös ur detta som möjligt och gärna med så mkt vinst som möjligt som plåster på såren.
Så mitt råd är att absolut INTE agera i affekt nu utan invänta måndag och sedan lägga all behövlig tid på att få professionell hjälp att navigera så att DU vinner så mkt som möjligt och hade det varit jag så kan jag idag säga att jag inte skulle tvekat eller skämts ett smack för att se till att han skulle förlora så mkt som möjligt.
Så gör inget oövertänkt och överilat nu, utan krossa kulorna på honom när du har ammunition 
6 gillningar
När jag upptäckte att min man hade en älskarinna, då var jag i ett knepigt läge. Själv tyckte jag att jag hade bevis, men jag insåg att de bevisen inte skulle hålla om han nekade. Jag insåg också att om han ljugit regelbundet för både mig och barnen, då kunde jag förvänta mig vad som helst från honom. Han hade redan visat sig kall och avståndstagande.
Jag bestämde mig för att inte konfrontera honom. I stället såg jag om min ekonomi. Jag var rädd att han skulle försöka roffa åt sig alla pengar och lite till, så jag räddade vad jag kunde. Det råder jag dig också att göra.
När jag gjort vad jag kunde för att jag och barnen skulle klara oss ekonomiskt, och när jag fått i hop vattentäta bevis, då först slängde jag sanningen i ansiktet på min man. Då hade det gått 9 månader sedan jag upptäckte hans andra kvinna. Trots bevisen nekade han och påstod att jag inbillade mig och överdrev. När han genast flyttade till älskarinnan, så fortsatte han ändå att neka. Inga bevis i världen fick honom att erkänna eller be om ursäkt …
6 gillningar
Förälskelsen gör så med den som väljer att agera på inviter utanför relationen. De tappar allt vad sunt förnuft och ansvar heter. Det kastar bort sina barn och sin partner utan någon som helst eftertanke.
Som du fått råd om här ovan - var lugn och avvakta. Han har inte alla hästar hemma just nu och hans fokus är inte att varken du eller barnen ska få det bra. Hela hans tankeverksamhet snurrar kring att få vara med den nya.
Kontakta jurist och bank i hemlighet. Se om dig och din ekonomi. Finns gemensamma konton så plocka över din halva till eget konto bums så han inte kan försnilla pengar. Finns inget äktenskapsförord så ska du ha hälften av allt. Bjud inte på en krona och inte på en pinal. Förvara sådant som är viktigt för dig hemma hos släkt eller vänner. Matsilver, tavlor, fina serviser vad det nu än kan vara. Smussla undan saker om du kan och undanta de från bodelningen. Saker försvinner ju så lätt i ett flyttkaos… Den där dyra silverskeden har du ingen aning om var den är nu. Gör allt du kan för att gynna dig och barnen.
När du tryggat din ekonomi så är mitt råd att samla bevis. Han kommer blåneka om du konfronterar honom nu. Han vill ju inte framstå som ett as i vänkretsen eller inför sin släkt. Hans version kommer vara att han träffade sin nya efter att er relation tagit slut. Att de bara råkade snubbla över varandra i en kassakö och blev tokkära på en halv minut. Du behöver inte tramsa med i att det var ett gemensamt beslut för barnens skull. De är så pass stora att de klarar sanningen. Du har ingen skyldighet att skydda honom. Men du behöver bevis! Annars framstår du som spekulativ och hämndlysten. När du har otvetydiga bevis så kabla ut sanningen inför alla runt ur er. Gör livet surt för honom. Inget är så skönt som att få honom utkastad ur hela vänkretsen och slippa träffa honom och hans nya överallt. Jag lovar! Han tog själv det här beslutet och han får stå för konsekvenserna fullt ut.
8 gillningar
Ja du… precis så blev det här! En person man levy med i många år blev som förbytt. Och ja han drog och skaffade annat boende…
Tips till dig är att kolla runt nu på alternativ på boende. Tex kan du behålla det du har. Kolla med banken osv. Gör allt bakom hans rygg. Låt hobom få dåligt samvete så han typ känner att han vill göra allt för att det ska bli bra… sen droppar du bomben!!
Det gjorde jag… har nu både huset och bilen på mig… och exsambon sitter ensam i en lägenhet och betalar 13000 kr i hyra puls lite huslån till mig…
som man bäddar får man ligga:wink:
9 gillningar
Helt rätt!
3 gillningar
Min x gick ut med en väska med kläder, ljög att han sover i en lägenhet som han skulle fixa i skick för en kunds räkning… han stackarn måste sova på en soffa…
Trodde på det, men sedan senare visade sig att han sov riktigt gott bredvid sin nya kvinna… någon lägenhet att fixas fanns inte…
fy fan för lögnerna. Förlåter mycket men aldrig dethär!
3 gillningar
Hej, enda trösten är att du är inte ensam. Har i denna tråden försökt att skapa sammanträffande utav alla som blivit ensamma.
Tyvärr kan man inte resa flera mil av olika orsaker och önskade att det fans dessa träffar i sitt eget närområde. Att träffas och träffa likasinnade kan oftast ge lite styrka. Vi får se om dessa träffar kan ordnas.
2 gillningar
Känner igen mig så mycket i det just att man inte kan förlåta. Det är sättet som sätter de djupaste spåren inte att de lämnat. Tror kanske det beror på att man är så arg på sig själv. Att man inte såg det tidigare för när det värsta lagt sig så är det just det man brottas med. Hur fan kunde de göra så? Som att man inte känner dem längre och det gör förbannat ont…
4 gillningar
Jag tror inte heller det behöver vara så men jag har i princip noll exempel på män som tar initiativ att skilja sig för att vara själva. Dessa finns säkert men jag har inte träffat på någon i min bekantskapskrets eller här på forumet.
Trist att ännu en gång ha rätt. 
4 gillningar