Jag har varit med om bägge. Änka vid 41 efter långvarig sjukdom. Går inte beskriva, bara de som vet förstår.
Men ändå träffade jag en ny kärlek och fick barn vid 45, overkligt. Och sen lämnad vid 53. Fruktansvärt. Svek, otrohet. Svårt även efter 5 år.
Stora sorger bägge två men de ska inte jämföras alls. Men ni har rätt i att omtanken från omgivningen var på en helt annan nivå när jag blev änka.
Jag tror inte heller man kan jämföra, för är det något livet lärt mig är det hur omöjligt det är att förstå hur saker känns om man inte själv upplevt dem.
Med det sagt håller jag med om att vi generellt har alldeles för lite förståelse och sympatier med dem som lider av en skilsmässa. Där kan vi hjälpas åt att göra skillnad! 
Nej, inga sorger skall jämföras. Ett dödsfall är ju absolut något helt annat. Självklart!
Här har jag sportlov, x jobbar i Umeå, va det visst. Han fixade snöskotern till mig så jag skulle kunna ha den nu på min semester men… idag försökte jag fara ut en sväng men då det är fullständigt blank is så… gick detta bara inte… Så typiskt då jag nu äntligen skulle få njuta av att köra så då går det inte… Resten av veckan lovas regn så … fan också.
Skulle så ha villat köra omkring och njuta av fint väder, grilla hos isfolket och så… men nej…
Kanske det är meningen att jag inte skall köra omkring i skotern som x köpte för henne… den de varit till Lappland med och njutit av…
Nå, det skiter jag i o andra sidan, skulle ha varit skoj att köra ändå efter 4 års paus.
Men… jag har tagit sparkstöttingen istället och fått motion… orkar bara inte sparka till alla holmar långt borta…
X skriver sms dagligen från Sverige, hur han promenerat, simmat osv… Jag svarar, men skall ta upp detta med honom … Tror det inte det är riktigt bra för mig. Vänner, ok men… inte daglig kontakt.
Märker att jag kollar min mobil ifall han skrivit… nej, nej, Som tur vet jag … förstår, att han skriver för att han är ensam där. Han skriver säkert med många andra också. Jag är inte dum mera.
Vi hade också lite telkontakt pga vår son som behövde lite stöttning. Det är ju helt ok. Men inser också att skulle han fortfarande vara med henne så hade han inte delat det med mig på telefon.
Jag är stark, jag vet mitt värde! Ingen skall göra mig illa mera, men jag är snäll och omtänksam och det skäms jag inte för.
Men jag skall akta mig och lovar er att känslorna är döda, där har tiden gjort sitt.
Är bara trevligt att få sms på dagen och kvällen som inte är av sina egna barn🤣
Kan trösta med att skoterföret är åt skogen här med pga is. Det snöar, regnar, isar på, snöar och regnar igen. Inte alls som vintrarna var när man drog skotrarna i pudersnö. Eller när man lätt drog upp den i 110 på sjön. Använder isdubbar som jag inte använt sedan turer på Svalbard. Förr kom inte isen förrän på våren men med dessa temperaturväxlingar är det galet. Bilbatterierna tar stryk som sjutton. -30 ena dagen och +5 nästa. Kanske dags för Skåne snart 
Eller Spanien på vintern och Sverige på sommaren…Ska bara fixa rätt jobb för det 
Jep, samma här … snö, is, vatten… Som tur är isen 40 cm tjock men… då där är 20 cm vatten på så är det inte skoj… eller 20 cm snö…Aldrig bra …
Skönt! Mina känslor om att vilja ha honom tillbaka eller ens ha något med honom att göra är helt borta. Glad så länge jag slipper honom. Hade han hört av sig hade jag mest blivit irriterad 
.
Inte bara tiden utan även hur de beter sig gör sitt!
Påsken varit bra härtills. Har träffat tjocka släkten detta år. ( x släkt) Nu blev jag då bjuden med.
X var också där och stämningen var avslappnad. Trevligt med alla barn och barnbarn.
Inget nytt om x, han kämpar att få sin dam tillbaka och nåt har de väl på gång. Hon kör fortfarande med hans bil då han jobbar i Sverige. Tror han spenderar nätterna med henne då han är här… men… angår inte mig och bryr mig inte. Hon är inte med på några bjudningar mera och inte hos mina barn heller då han hälsat på. Vad de nu har för förhållande och vad det blir i framtiden så … det ser man sedan.
Idag var jag hos min syster och firade tillsammans med vår far… Bara vi 3. Resten av systems familj var på fotbollsturnering. Min bror bor längre bort och kontakten är minimal.
Så jaa… min sida av släkten är inte så stor. Mina barn har en helt ok relation med sin morfar men eftersom min mamma var sjuk hela deras uppväxt så har vi aldrig firat nåt med mina föräldrar.
Så x släkt är viktig för mig och alla deras fina traditioner.
Imorgon lovas sol och då kommer några vänner hit på ett glas skumvin på dagen. Så påsken är riktigt trevlig detta år. Ifjol kände jag mig såå ensam då alla mina barn firade med x o hans nya . Och 3 påskar före det…
Min lilla dagbok här efter 4 år ensam…, what, 4 år… otroligt!
Yngsta seglar nu Rotterdam- Bergen och några andra hamnar i Norge . 5 veckors pass. Om en vecka är han hemma. Jee. Sedan 5 veckor här, och pånytt på havet. Tror det var 3 pass förrän det blir lite skola igen.
Om ett år är han klar. Maskiningengör .
Så han kämpat med covid perioden och vår skilsmässa och ekonomiska problem. Heja han, att han orkat! Varit tufft och han har flere gånger tänkt kasta in handduken.
Stolt över att han klarat båda våra separationer. Den första var han ju bara 11 år och bodde 2 år vecka / vecka.
Tänker ofta på hur tufft han haft det.
Ännu mera tänk på det då jag jobbar i skola och vi haft denna tragiska händelsen i samma statsdel där jag jobbar.
Jag jobbar i en svensk liten skola med ca 65 elever. Skjutningen var i en finsk skola med 800 elever.
Min skola hotas stänga titt som tätt trots att jag jobbat där i över 20 år… ( alltså vi har lyckats hålla den kvar) men där ser man…
Vi känner våra elever, vi känner familjen, vi vet allting ( skilsmässor, dödsfall) som händer i elevens familj. Vi kan hjälpa och finnas till.
Fy fan för stora skolor som också planeras här mera och mera.
Kostnadseffektivt! Fy fan!
Man undrar ju verkligen var ett så litet barn får tag på både vapen och ammunition, men kanske är det i det egna hemmet… 
Har ni hört något om vad som kan vara den tänkbara anledningen till denna tragedi?
Mobbning tyvärr… vet inte hur sjutton man skall ta tag i det.
Vi har också 12 åringar på jobbet och de är så otroligt hormonstinda , uppkäftiga och jaa pretonåringar som man ibland har så svårt att hanskas med. En diskussion med dem är oftast omöjlig. De bara fräser tillbaka då man snällt förklarar nån regel för dem.
Men jag ( och kollegiet) gör vårt bästa att bara älska dem och komma ihåg hur tufft det är att vara just tonåring! ( eller påväg att bli det)
Men mobbning., dessa sociala medier och annat… hjälp, säger jag!
Kuratorn i skolan har många skolor så hon kommer varannan vecka 2 h ( ifall hon inte sitter på möte) hon har väl typ 800 elever som hon skall ta hand om…
Denna pojke var helt finsk, vilket är bra för alla rasister.
Men hur han ens klarat av ett vapen så sägs det att han tränat… mm… pappan? Det vet vi inte ännu.
Vad jag läste var det en .22 revolver. De är synnerligen lätta att hantera.
Vad jag förstår är det inte krav på förvaring i vapenskåp för den typen av vapen i Finland.
Känner inte till det men vapen måste förvaras så ingen annan kommer åt dem än ägaren av licensen. ( typ i en låst garderob)
Men du har rätt, vapenskåp behövs inte. Bara om man har flere vapen.
Så sorgligt och eländigt alltsammans… det går sannolikt inte att till fullo skydda mot all galenskap
Nej, inte utan att riskera att spola ut barnet med badvattnet så att säga.
Pest eller kolera är inget lätt val…men det är tragiskt att sådan galenskap kan fortgå utan att någon slår larm.
MEN, som alltid så finns det flera sidor av ett mynt och i dagens läge är det öht inte säkert att något “larm” hade förändrat faktum… det mesta kommer numera för sent
Det är ju så läskigt att ett så ungt barn ens kan få tag på ett vapen.
Hjärnan är ju verkligen inte fullt utvecklad på länge än när man är 12år och konsekvenserna blir ju ofattbara för många människor😢
@Noomi
Det är ju illa nog med att orsaken tydligen var mobbing.
@Anine
Ja, det är illa att han kunde få tag på vapen. Frågan är dock om han inte lika gärna kunde gjort det med en kökskniv. Det största problemet måste ju vara att han ville!
Ja det är hemskt att någon mår så dåligt att den vill.