Hem | Så här skiljer du dig | Juridik | Sök advokat | Träffa psykolog | Artiklar

Konfrontera?

Alltså tre flaskor vin senare (delade med vänner) sitter jag här och funderar.
Har någon vågat konfronterat älskarinnan/älskaren?

Jag har fått en ganska klar bild av vad som har hänt och till 95%var det apan som drev och drev och drev tills hon fick napp. Sen var han för dum för att fatta bättre. Yes! Jag är INTE nykter så det blir väldigt raka puckar! Jag är sjukt arg på honom!
Han föll i hennes våld och kunde inte ta sig ur det utan sökte mer. Tur i oturen var att det “bara” slutade i sexchatter och att hon vid ett tillfälle gav honom en avsugning (mitt onyktra jag skulle vilja slå in tänderna på henne!).Han mådde psykiskt dåligt, var självmordsbenägen vid tillfället (ingen ursäkt för att vara otrogen!).

Jag snokade ganska länge för att hitta bevis. Den dagen jag hittade mina bevis hade jag lovat mig att jag skulle sluta leta om jag inte hittade något för då var jag paranoid. Jag hittade mina bevis och konfronterade honom direkt. Jag minns hur jag skakade när jag ringde honom på jobb. Hela jag skakade, fick knappt fram ett ljud!

Jag minns att jag sa “du har varit otrogen”. Han sa något och sedan kommer jag ihåg meningen “det var inte meningen att du skulle få reda på det”. NO SHIT!
NU VET JAG! Och jag skulle utan problem kunna ta ut mina känslor på den apan som var så delaktig med att förstöra mitt liv!
Brevet blev klart idag. Inga hot utan ganska bitska meningar om att man är två om otrohet och att de är lika skyldiga båda två.
Det brevet har jag bestämt mig för att skicka för att Jag ska få ett avslut! Apan ska ut ur mitt liv på mina villkor!

Har någon av er gjort något liknande!?

2 gillningar

Nu är ju min man snart ex sambo med sin älskarinna.
Men ja jag har bestämt mig för att konfrontera henne ansikte mot ansikte när jag träffar henne nu när situationen ändrats. Tidigare när jag träffat henne har de " bara varit vänner och kollegor"

Ärligt så bryr jag mig inte så mycket om hur det ser ut eller om hon tycker att jag är knäpp. Det är mitt avslut för jag vill ha det sagt.

Oj, det känns som lika raka puckar som jag känner för att göra!
Det känns ovanligt! Jag har fått rådet att typ “vända andra kinden till” och “strunta i henne”… Men det kan jag inte!!
Apan har varit lika delaktig i att krossa mig som min äkta hälft har varit. Varför ska apan få komma lindrigt undan?

Vad ska du säga till henne!? Hur har du tänkt konfrontera henne?

Ja de bryr sig väl egentligen inte alls. Det är väl därför man inte ska ge dem den tillfredsställelsen av att man bryr sig? Eller att man kommer ångra sig efteråt? De tycker inte att det är deras fel eller ansvar.

Mitt lilla tal har nog ändrats lite till och från beroende på vilket humör jag är på. Men har lite grund klart. Har sagt till min exet att jag bryr mig inte om eller när det blir utan första bästa gång jag ser henne.

@Stark1, jag förstår hur du tänker.
När ens partner har varit otrogen mot en och man väljer att stanna kvar och jobba för att förbättra relationen och komma över otroheten, då måste man få rikta sitt hat åt något håll.
Man kan inte rikta det där värsta hatet mot sin partner eftersom det är väldigt svårt (jag skulle säga omöjligt) att förlåta någon och att bygga ett liv med någon som man lägger ner otroligt mycket tid på att avsky.
Så därför riktar man det åt andra hållet.

Jag gjorde samma sak när min dåvarande make sexchattade med och skickade/tog emot nakenbilder från min syster.
Jag valde ju att fortsätta med honom så jag kunde inte hata honom till 100%. Istället lade jag allt krut på att hata min syster. Jag pratade inte med henne på 2 år.
Visst fick min dåvarande man ta väldigt mycket skit från mig också (med all rätt!), men det mesta lade jag på min syster.
Jag fick också den informationen från honom att HON hade varit den drivande. Han bara ”rycktes med”.

Såhär i efterhand har jag insett att han inte alls var sådär oskyldig som han lät påskina. Verkligen inte. Men jag förstår att just då, när jag fortfarande trodde att vi skulle kunna vara en familj, så var jag tvungen att tro det för att överleva vardagen.

Så jag förstår verkligen hur du tänker, känner och mår. Det kanske är så att det bästa för ditt läkande är att skicka brevet. Kanske inte. Det får tiden utvisa.
Ta hand om dig.

1 gillning

Just det här med att apan var drivande är inget min man har sagt utan det har jag läst i chattarna. Hur hon tog kontakt, vad hon skrev. Sen en bit in förändrades min mans svar och det märktes så tydligt att hon slutade vara så driven. Stundvis spelade hon svårfångad.

Min man stöttar mig i det här, behovet att få mitt avslut på mitt sätt och det känns bra.
Jag kan inte säga att jag riktar ett hat. Har är en väldigt stark känsla och jag tänker inte låta mig ätas upp av det. Vad har jag för glädje av det?
Däremot behöver jag aldrig lägga energi på att förlåta apan för det hon har gjort. Där känner jag att det är en stor skillnad i känslorna.

Jag har bestämt mig för att skicka brevet. Men jag ska göra det efter att jag har varit på terapi samtal så att jag gör det (skickar brevet) av rätt anledningar och att jag är på det klara med mina känslor

1 gillning

Känner du också ”apan”? Är det en gemensam bekant? Om så är fallet förstår jag att du önskar konfrontera.
Är det en person som inte vet vem du är, tycker jag att all och då menar jag ALL skuld ska läggas på din man. Det är han som har ”kontrakt” med dig att vara dig torgen/vara ärlig/respektfull osv. Hon har ingen direkt skyldighet till någon. Ansvaret ligger helt på honom, att hålla sig till dig, vara ärlig och kommunicera med dig. Skulden är hans.
Det är min åskikt!

3 gillningar

Håller med helt och fullt.

Jag håller inte med dig. Man är två om en otrohet. Två till att förstöra för en tredje part. Vet man att en man är upptagen så ger man fan i att jaga efter honom! Och hon visste mycket väl om att jag finns!
Min man har aldrig sagt något annat än att ansvaret ligger hos honom. Jag har inte låtit min man “komma undan” på något vis i det här och han har tagit emot allt. Nu behöver jag fokusera på att läka själv.

Jag känner som så att apan valde att gå sin väg som ledde till att mitt liv gick i kras (jag fokuserar just nu bara på en part här). Apan gjorde vad apan kände för. Varför ska jag inte få göra exakt vad som krävs för att jag ska läka och kunna må bra igen?
Jag känner att apan har inkräktat i mitt liv. Tvingat sig in utan mitt ok. Hur jag än har vridit och vänt på det här så kan jag inte bli av med apan. Jag behöver göra något mer!

1 gillning

Det är upp till den upptagna parten att sätta ner foten och sätta stopp.
Det är den fria marknaden som råder. vem som helst har rätt att lägga an på vem som helst.
Vi talar inte om livegna utan om vuxna, myndiga människor där var och en är ansvarig för sina egna handlingar och som naturligtvis också ta konsekvenserna inför dem man har förpliktelser emot.
Skulden ligger blott och bart hos den som låter sig kurtiseras.
Det står var och en fritt att försöka få vem den vill och det är upp till “bytet” att sätta ner foten.
Tredje part har ingen som helst skyldighet att ta hänsyn till redan befintlig partner. Det är den som lever i en relation som har ansvaret att sätta stopp och säga ifrån.

5 gillningar

Alltså det är ett brev, inte så att du står och skriker och kallar apan en massa fula ord mitt i natten utanför hennes balkong… eller hur hon nu bor.
Det är ju inte ens säkert att hon läser brevet.

Håller med övriga, ansvaret ligger inte på den andra utan på partnern i alla lägen. Det är inte svårt att avvisa andra som visar intresse om man vill vara trogen.

1 gillning

Jag förstår känslan av att du vill hitta ett avslut, men jag tror samtidigt att du måste tänka ett varv till. Kommer du att få det du önskar?

Det kan säkert kännas skönt att få ur sig ett och annat för att hon ska förstå hur du mår och har mått, och kanske t.o.m får må lite dåligt själv pga det. Men är du verkligen så säker på att det får avsedd effekt? Risken är att hon bara kommer att bry sig ÄNNU mindre om dina känslor och komma ännu längre ifrån den insikt du önskar att hon ska nå.
Risken är att hon bara kommer att tycka att du ”förtjänade det” ännu mer. Om hon har några känslor i kroppen har hon redan dåligt samvete. Ditt brev kommer nog inte få henne att må sämre, tvärtom kommer det få henne att rättfärdiga sina handlingar.

I all välmening. Hoppas att du mår bättre snart. :tulip:

3 gillningar

Absolut är det upp till den upptagna parten att vara trogen. Men för övrigt håller jag inte med dig!
Vet man att den man är intresserad av är upptagen då lägger man av!
Att bete sig så respektlöst mot andra är vidrigt! I mina ögon saknar man allt vad moral heter. Det är något som jag alltid har ansett och det kommer aldrig att ändras.

Väljer man att ge dig efter en upptagen part då är man medskyldig till den skada som tilfogas.

1 gillning

Nej, jag har ingen lust att skrika utanför apans balkong :rofl:. Fast det hade sett roligt ut​:joy:
Jag bryr mig inte om hon läser brevet eller inte. Det är för min egen skull som jag behöver göra det.

Jag kommer att tänka flera varv innan jag gör något. Brevet är skrivet. Det kan ligga och vänta. Jag tar med mig det på nästa terapi tillfälle så att någon annan får se det.

I en otrohet skadas inte bara partnern som blir bedragen. Hela familjen blir skadad. Alltså även våra barn. Jag behöver det där brevet för att stänga en extremt smärtsam dörr.

1 gillning

Tycker att det är bra att du avvaktar tills efter du varit på samtal. Läs igenom igen några gånger innan också. Om du skickar brevet gör det på en bra dag. Du kan också låta brevet ligga, en dag kanske du inte ens känner behovet av att skicka det, hon är inte värd din tid.
Jag förstår att du gör det för din egen skull för att få ett avslut.
Är hon en sån som tycker att du på något sätt “förtjänar” det är hon en riktig apa. Brist på empati, respekt och omdöme för vad man bidragit till.

Det är bra att du skriver att det är i dina ögon.
Moral är något individuellt.
Vi lever inte på medeltiden.
Vi lever inte i ett konformistiskt samhälle med gemensamma moraliska principer och normer. Du kan vare sig kräva eller förvänta dig att alla har samma moral och etik som du.
Därför är det lönlöst att tvinga in andra i ens egen moraliska fålla och förvänta sig att de ska hålla sig där.

Vad du anser vara rätt och riktigt behöver inte betyda att det är det för andra. Visserligen kan du döma andra utifrån din moral men de har ingen anledning att svara inför dig. Du är ingen moralisk domstol som avgör vad som är rätt och fel för andra. De domar du fäller är till intet förpliktigande för dem.

Såg en rubrik i en låst artikel i aftonbladet om en kvinna som legat med minst 40 gifta män. Tror du hon bryr sig om vad du tycker? Andra har ingen anledning att rätta sig efter det du tycker är rätt och riktigt.

Varje myndig människa svarar moraliskt endast och allenast inför sig själv. Hennes val, hennes handlingar. Jag kan inte skylla eller lägga skulden på det jag frivilligt väljer att göra på någon annan än mig själv.

Det är din partner som bär allt ansvar för det han gjort med sitt vänsterprassel. Hon har ingen som helst ansvar eller skyldighet att ansvara för vad han har gjort och du har ingenting med att göra vad hon gjort mot honom.

Du låter som en mor som går till grannbarnet som bråkat med ditt för att ta det i upptuktelse. Hon har inget som helst ansvar för din och din partners relation och har ingen som helst skyldighet att svara inför dig.

1 gillning

Jag blir aningen irriterad av dina svar. Jo, hon har visst det ansvar! Men där får vi enas om att vara oeniga!

Moral medeltid och allt det du skriver. Hade fler människor haft en vettig moral hade färre råkat illa ut!

Nej, jag låter inte som en mamma. Däremot är jag en förbannad kvinna som blivit djupt sviken. Allra helst hade jag velat ge apan en rak jävla höger. Men till skillnad från apan så har jag vett innanför pannbenet!
Och min man har jag tagit itu med för otroheten ordentligt!

Den där kvinnan som knullaf gifta män. Ja, du har rätt i att hon ger blanka fan i deras fruar. Men jag gissar att ingen har konfronterat henne. För man ska inte göra si eller så. Däremot när en apa ger sig efter en gift man så är det fritt fram för att vi lever i det samhälle vi lever i!?
Varför ska jag gilla läget? Apan får göra vad fan hon vill men jag ska sitta på röven för att det står apan fritt att göra vad apan vill?
Den rätten har jag med!