Hej.
Roligt att höra att ni hittade tillbaka och flyttade ihop igen. Hur länge var ni särbos?
Typ ett år. Nu är vi skilda igen. Han var verkligen inte den jag trodde, och jag åkte på mitt livs fet-svek. Men fördelen är att jag vet hur det känns och jag tror att jag redan bearbetat förlusten av honom som man under förra separationen, den här gången har jag tampats med andra frågor och känslor.
1 gillning
Onej, jag beklagar. Missade att du skilt dig igen. Fruktansvärt att genomlida det ännu en gång. Bra att du på någotvis bearbetat det sen förra gången. Tack för ditt svar.
Då finns det kanske hopp för mig än.
Önskar dig ett lyckligt liv utan mer svek.
Jag har kommit fram till att mitt liv är bättre nu än med honom. Även om jag inte kan sörja våra extra år (jag fick ett barn till) så känner jag att hela den perioden var så onödig. För det finns inget vackert kvar av vår relation utom barnen. Han är så full av skit att jag inte ens vill se åt hans håll. Och det är ju synd, för det kunde vi efter förra separationen. Men det är väl kanske där skon klämmer. En av mina vänner läste vår kommunikation när han precis gått ut med att han ångrade sig efter första separationen och hon menar att”han verkar i skrift rätt övertygad om att du ska vilja ha honom tillbaka”. Jag tror att i hans värld är det så: han väljer och vrakar… Jag tror han blev rätt paff denna gång när JAG initierade skilsmässa och stod på mig. Så paff att han nu gjort om sanningen till att ”allt hände för att han egentligen ville skiljas” och att han har insett det först efteråt. Han får väl tro det. Det spelar mig ingen roll. Han hade ju dock en älskarinna på arbetsorten och det var hennes man som hotade att berätta för mig… från exmaken kom bara lögner (ända tills jag faktiskt ringde upp hennes make och fick veta betydligt mer än jag kunde tro-jag har varit väldigt naiv och godtrogen). Så: mitt liv nu är definitivt rikare och friare. Även om jag har ett svek att bearbeta.
5 gillningar