Jag - en svikare

Du är en i grunden väldigt BRA man… ha det med dig, alltid… även om vissa dagar suger mer än andra :muscle: :v: :heart:

5 gillningar

En katt är ju perfekt! Har också bara tagit över vuxna katter, det är toppen! Man slipper buset och kan bara mysa. Så fint med ett sällskap, och ändå inte så krävande passning som andra djur. Rekommenderas!

2 gillningar

Styrkekram till dig :hugs::dizzy::muscle:, hoppas det blev en ok dag ändå. Ta hand om dig!

1 gillning

Nä.
Jag är en egotrippad kverulerande inkonsekvent vresig pettimeter till surgöbb och vän av ordning.

2 gillningar

Jahaaaa… på så sätt :joy:

:joy:
Om du inte redan har läst dessa enastående seriealbum så vill jag å det bestämdaste rekommendera dig att läsa Kapten Stofil, av Joakim Lindengren.

Helt oumbärliga äventyr med hög igenkänningsfaktor för oss framstående bakåtsträvare och vänner av ordning. Finns på ett bibliotek nära dig.

1 gillning

Egotrippad är du inte. Kverulant är du inte. Surgöbb är du inte heller och inkonsekvent tror jag inte direkt att du är.

“Vän av ordning” så till den grad att det emellanåt tippar över till Petimeter kan du iof har en anstrykning av :wink:

Du är bra @Rulle :revolving_hearts:

4 gillningar

Gnothi seavton.
Jag var ordningsman i skolan.
Ansvarig för gemensamma angelägenheter i min studentkorridor.
En av få i en grupp av ansvariga som försökte få deltagare att följa gemensamma regler som vi ledare kommit överens om.
Är introvert misantrop som tycker det var bättre förr.
Vresig, självgod och amper.
Tänker mest på mig själv.

3 gillningar

Ähhhh… sluta nu överdriva dina egna egenheter i negativ riktning :face_with_raised_eyebrow:

Hade du varit bara bråkdelen av så hopplös, då hade du inte haft alla dessa kvinnor som du de facto har haft diverse relationer med :wink:

Tro varför alla gick i stöpet?
Ytliga bekantskaper är en sak, i nära relationer kommer fler sidor fram.

1 gillning

Det gör det absolut, kommer fram alltså. Och tur är väl det, att människor ges möjlighet att fatta vad de gillar/accepterar och inte…

Något som är väldigt positivt med att var transparent med dåligt pokerface :joy: :muscle: :v:

1 gillning

…yep. Jag är väldigt lättläst.

I söndags hade det gått 6 år sedan jag registrerade mig här.
Jag hade besökt sidan tidigare men när jag registrerade mig kände jag nog att jag passerat punkten utan återvändo. Det är nog så att en hel del lämnare hamnar här när man mer eller mindre redan har bestämt sig och man ser inte så många andra utvägar.

Det känns som att det gått en livstid. Tre relationer och en katt senare har jag landat i att så här blev mitt liv och nu har jag gått in i vresiga gubbstadiet.
Enligt statistiken har jag besökt detta forum 2 000 dagar. Jag har tillbringar 37 dagar med att läsa och skriva inlägg. Den senaste lästiden anges till 2 dagar, Jag har tittat på 5 000 ämnen. Jag har läst 118 000 inlägg. Tyvärr har jag varit sämre på att ge “gillningar” än vad jag fått, jag har gett 3 400 reaktioner, jag har fått 8 300. Jag har skapat 52 ämnen och 4 400 inlägg, vissa mer genomtänkta och klokare än andra, en del har varit rena bottennapp.

Jag har lärt känna många nya personer, en del undrar jag vart de tagit vägen, somligas tystnad finner jag oroande, andra följer jag med nyfikenhet och alla goda tankar. Kanske har jag hängt här för länge och borde lämna, jag har sagt det tidigare och gjort uppehåll men har återvänt, lite som “Hotel Carlifornia”.

Ja ja, 6 år. Jo, jag mår bättre nu. Det blev bäst så här för oss alla tre. Det var det minst onda och det minst sämsta jag kunde göra där vi befann oss. Det var jag som fick hugga banden, annars hade den onda spiralen fortsatt och förvärrats. Det gick inte att lösa på annat sätt, bägge vantrivdes och vi gick varandra på nerverna. Detta skriver jag om det finns någon som läser det här, som tvekar, som sitter i samma båt som jag en gång gjorde. Vi var inte kompatibla. Båda for illa men hon ville inte släppa taget så till sist fick jag ta beslutet för oss båda och vårt barn som fick en lugnare och tryggare tillvaro. Ibland har man tagit sig vatten över huvudet. Det är ingen skam att erkänna att man gjort ett misstag eller att det inte längre fungerar och det bästa är att skiljas. Däremot är det ett misstag att fortsätta en destruktiv relation som tar mer energi än den ger. Fast vete fan om inte det värsta var när jag var i limbo och funderade/ velade hit och dit, när jag inte visste om jag kunde stå ut eller inte. Det tog banne mig mer energi. Ja ja, förutom att skaffa barn var det näst bästa att skilja mig, alltså tredje plats. Andra plats då? Att skaffa katt adopterad från ett djurhem. Rekommenderas å det varmaste.

13 gillningar

Rulle, känns gott att läsa det du skriver. Både i hur du har landat och om jag läser mellan raderna förlåtit dig själv eller i alla fall accepterat att det blev som det blev.
Jag finner lite tröst i din text. Jag som blev lämnad. Brutalt enligt mig själv. Som maler frågorna hur han kunde, om han inte var ledsen. Hur enkelt han hasplade ur sig skiten. Ser han inte att jag mår dåligt. Han verkar inte tycka det är jobbigt alls… osv…Förstår ändå att det säkert inte var så lätt för han heller även om det känns så för mig. Men visst fanns det bättre sätt att göra det på och hade såklart varit bättre att han lämnade istället för att leva ett dubbelliv. Det hade gjort ont i mig oavsett men kanske hade förnedringen och otillräckligheten inte känts lika intensiv…

Jag vet inte. Nu har han den andra inte alls landat i insikter eller lärt sig något om sig själv, än. Jag väntar med spänning på att han ska vakna upp och blicka inåt. Att jag aldrig kommer få ett vettigt förlåt kan jag väl leva med men han har två barn och dem behöver sin pappa.

Nä, usch, nu blev jag sorgsen och känner strupen snörpa ihop sig och det var ett tag sen och inte alls det jag var ute efter här…

Så i ett svamligt inlägg avslutar jag med att jag tycker det är beundransvärt att du varit här i 6 år, du peppar så många här inne och skriver vackert. En dag kanske du checkar ut för gott och då hoppas jag att du gör det för att du är lycklig!

6 gillningar

Tack.
Livet är som ett kalejdoskåp.
Här på detta fora hänger olika människor med olika erfarenheter och bakgrund.

Intressant nog kan lämnade och lämnare ligga betydligt närmare varandra i vissa avseenden än vi som lämnat respektive blivit lämnade.

Det finns de som gjort allt de förmått för att rädda en destruktiv relation utan att lyckas nå fram till sin partner. De kan sörja en brusten relation lika mycket som en som blivit lämnad.

Sedan fimns det de som gör nästan allt för att partnern ska fatta beslutet åt dem så att de slipper hållas ansvariga för separationen och istället skuldbelägga den som till slut inte orkar mer utan väljer att lämna. Och det finns lämnare som är så klar med sin relation att de bara känner lättnad eller saknar empati och bara går

Människan är en underlig, komplex varelse som uppträder i många former och varianter när det gäller värderingar och synen på relationer. Det finns inget facit, ingen färdig manual eller färdplan som går att följa. Livet händer och ibland överraskar man sig själv genom att göra saker man själv inte trodde sig om, en del urusla, andra urbra.

Vissa har noll förståelse för hur andra känner och mår och respekterar inte andras känslor. Det viktiga är att hålla i minnet att hur andra uppträder mot och behandlar en säger inget om en själv men allt om dem.

Hoppas du kan finna någon slahs frid.

4 gillningar

På dagen 6 år sedan vi skrev på skilsmässopapperna.

6 år sedan jag slutligen tog mig samman och gjorde slut på ett 17 år långt dysfunktionellt äktenskap där jag svek, var otrogen, ljög och sårade många och gjorde saker jag inte trott mig om som jag skäms över och tar avstånd ifrån men skadan är redan skedd. Allt jag kan göra är att ta lärdom av det.

Jag trodde i min enfald i begynnelsen av vår gemensamma resa att vår kärlek skulle bygga upp henne, göra henne starkare och mer självständig. Istället blev det tvärtom. Hon förväntade sig att jag skulle både försörja henne och sköta markservicen förutom att starta tvättmaskinen, mangla och laga mat som för det mesta var vidbränd och på mycket oregelbubdna tider men icke.

Jag gjorde henne psykiskt illa och hon mig men hade hon fått välja skulle vi fortsatt plåga varandra. Jag fick ta beslutet åt oss båda och det var det bästa jag gjort både för henne, mig och vårt barn men jag borde ha gjort det mycket tidigare. Jag bröt mot reglerna 1. Följ din magkänsla 2 gå inte in i en relation med ambitionen att ändra på någons beteende 3 gå inte till sängs med någon du inte vill vakna upp med 4 gänga dig med någon vars avigsidor du kan tänka dig leva och överse med. “Suck”. Tänk, så mycket elände jag hade besparat oss alla tre.

7 gillningar

Vi är inte mer än människor. Det är inte konstigt att man försöker undfly smärtsamma insikter.

3 gillningar

-Jaha Rulle, grattis på fars dag.
-Tack, tack, roligt att bli ihågkommen.

3 gillningar

Om man vill ha ett lite annorlunda perspektiv på fadersgestalter denna fars dag kan man med fördel lyssna på Söndagsintervjun i P1. Martin Wicklin intervjuar Janken Myrdal, son till Jan Myrdal.

Ett rent stålbad i släktdysfunktionalitet och uruselt faderskap, vilket Janken faktiskt tycks ha lyckats vända i relationen till sina egna barn.

2 gillningar

Nattaktiva djur som söker sin föda kvällstid/ nätter.
Fladdermöss
Katter
Rävar
Ugglor
Ungdomar.

2 gillningar