Frun otrogen minst ett halvår

Tusan va bra du skriver @nu_ar_allt_bra .
.
Detta om ev. Resa med gänget är ju uteslutet tycker jag.

3 gillningar

Hade min man under det första året sagt att han skulle ut och resa med polarna hade han fått se sig om efter annat boende bums. Jag tror att jag hade kastat ut honom så fort han hade kläckt ur sig att han skulle åka iväg. Då hade jag ansett att han inte prioriterade oss utan sig själv. Eftersom han hade gjort bort sig totalt så fanns det inte utrymme att prioritera sig själv under ganska lång tid.

Ställ krav och var tydlig!

5 gillningar

Jag anser det var ett väldigt dåligt råd av familjerådgivning i det här läget att det skulle vara ok att hon reser iväg. Ni har ju inte ens hunnit jobba fram till ngn typ av ny trygghet?

Det är hon som valt att vara otrogen och dessutom med ngn inom sitt intresse. Det är väl nu om någonsin hon ska visa att hon i detta sårbara läge väljer dig. Väljer er. Hon har hela livet på sig med sitt intresse.

Det är förstås lätt att vara så här svartvit när man inte är i ditt läge men jag tror du behöver definitivt fundera över om det här är en person du vill och kan dela livet med? Oavsett hur hennes beteenden, mående, förlorad attraktion kan förklaras så kvarstår faktum att hon är så här.

I mina ögon är du värd så mycket mer! Och kan få en mycket mer givande, lustfylld och kärleksfull relation med en kvinna som vill ha DIG😊

2 gillningar

Citat:
I mina ögon är du värd så mycket mer! Och kan få en mycket mer givande, lustfylld och kärleksfull relation med en kvinna som vill ha DIG😊
Citat

Tack. Konstigt nog värmer de här orden, fast de är från någon som bara kommenterar och ger råd på ett forum…

Ja, jag tycker det är svårt med resan… Och de råd vi fått gemensamt. Det gör att det känns jobbigare att stå på mig och tex säga att jag vill inte att hon åker på resan. Hon var väldigt tydlig tidigt under vår terapi med hur viktigt det är för henne med det här gänget, och föreställningarna de sätter upp. (Sen är det kanske ingen slump att sånt här sker i sådana sammanhang… med en samling folk som gillar att stå på scen, och har stort bekräftelsebehov… men men. )

Resan är om ett par månader ungefär. Men det känns för tidigt. Jag tycker, att om hon väldigt gärna vill åka, så bör hon tex se till att kolla så han istället avstår. Men… skulle hon släppa hela det här sammanhanget för min (och vår) skull känns det som hon bittert skulle använda det för att ge mig dåligt samvete länge efter…

Ska HAN vara med på resan?
Och hon tycker att det är rätt att hon ska åka?
Ursäkta mina ord men vilken skitstövel till kvinna!
Hon tar ju inte ansvar för det hon har gjort!

Vad skulle hon säga om du sa att du följer med?

2 gillningar

Inga respektive är medbjudna på resan… Och vi vet faktiskt inte om han ska med. Dock kan jag tycka att det kunde vara hennes ansvar att ta reda på om han kommer följa med eller ej.
När bomben briserade och jag var som mest arg hade jag lite kontakt med honom, för att säga ett och ett annat. Han är som jag förstår livrädd för att jag ska prata med hans sambo… och han verkar inte vara beredd att offra sitt förhållande för min fru.
Så… kan mycket väl vara så att han inte vågar åka med ändå… Men jag vet inte.

Jag har inte velat röra om hela situationen ytterligare med att prata med hans Sambo… än. Det skulle sabba mycket av de ansträngningar jag och frun hittills gjort. Jag har dock lite dåligt samvete för att jag inte berättat för hans sambo. Men är just nu inte beredd att riskera min situation för hans sambos skull… :frowning:
Men, ska jag vara ärlig så känner jag att det inte skulle krävas mycket för att kliva över den tröskeln. Han förtjänar skiten nästan lika mycket som min fru, ännu mer från hans egen sambo såklart.
Frun skulle direkt få reda på att det är jag som berättat däremot. Och det skulle försvåra vår situation rejält. Hon anser att jag ska vara arg på henne, inte ta ut det på honom, hämnas eller så.

Förlåt men din sambo har satt sig i skiten och får snällt gilla resultatet av det. Om du väljer att prata eller inte med den andra mannens sambo kan inte hon bestämma.
Din fru kanske är rädd att hans sambo skulle göra något mot henne om sanningen kom fram?

2 gillningar

Hon vill väl bara att så få så möjligt ska veta vad de gjort. Ingen vill vara en skurk. Och visst, hade den andra mannens fru slängt ut honom hade han inte haft något att förlora på att uppvakta @LedsenMake s sambo ännu mer. Och det kanske hon hade fallit för. Så om något kanske det driver det hela till sin spets, vem väljer hon när det väl gäller?

Men i allt väsentligt håller jag med @Stark1 här. Hon är inte i position att ställa krav eller försöka driva sin vilja över @LedsenMake . Det är inte han som ska vara lydig och tillmötesgående och gå med på sånt som sårar honom för att hålla henne nöjd.

5 gillningar

EXAKT!!!

Någon här skrev till ledsenmake att läsa min tråd. Jag ställde krav och hade inte ens en tanke på att kompromissa på vägen. Det var det som gällde eller så var det dörren. Har man gjort bort så sig enormt får man stå sitt kast och ta sitt ansvar. Och det kan kosta en hel del men det skulle man ha tänkt på innan man hoppa i säng med någon annan.

6 gillningar

Jag hade i det läget varit rädd att hans sambo kastar ut han och att din fru då ser sin chans…

Kan inte heller förstå hur hon kan vilja åka och dessutom få rådet att åka. Det är sååå viktigt för henne. Ja men hennes relation då, hur viktig är den då?

1 gillning

Man kan tycka vad man vill om hon bör åka eller inte och visst känns det väl som det mest naturliga att hon själv hade insett det och avstått utan någon som helst diskussion eller känsla av förlust. Bara för att tydliggöra var hennes prioritet ligger.

M E N, för mig känns det helt omöjligt att du skulle ge dig i kast med att kräva det, eller försöka få FR att påverka henne. Du kan inte kontrollera henne och det vill du sannolikt inte heller för det blir ju snudd på absurt om du plötsligt skulle föreslå att du följer med som någon sorts ordningsvakt :see_no_evil:

Men det du kan göra är att tala om för henne att du inte känner dig bekväm med den där resan, men inte kommer att påverka henne i någon riktning utan hon måste själv ta sitt beslut. Men hennes ställningstagande till om hon ska genomföra den eller inte skickar samtidigt tydliga signaler om hur hennes prioriteringsordning ser ut, såväl som hennes inlevelseförmåga och faktiskt mest av allt hennes (eventuella) vilja inom er relation.

Som jag uppfattar dina beskrivningar så verkar hon inte se att det finns några direkta risker/negativa konsekvenser för egen del… oavsett hur eller vad hon gör :woman_shrugging:

Och D E T är väl isf ett tecken så gott som något på hennes grad av comittment till er relation.

2 gillningar

Ja du @Noomi
.
Dom sista raderna i ditt inlägg har jag försökt att få fram i ord. Din fru @Ensam_man har inte fattat sina handlingar ännu, hon tutar å kör på.

1 gillning

Hej @nuggen ja hon kör på med sitt nya liv. Vad och hur hon tänker vet jag inte. Det fina är att det inte spelar någon roll för mig. Mitt liv är betydligt bättre nu än det var under mitt äktenskap så hur som helst så vann jag.

1 gillning

Håller med dig, även om jag adresserade @LedsenMake, så jag misstänker att du möjligen taggade fel person :wink:

1 gillning

Jag har inga som helst tankar på att vara med på resan, eller i det sammanhanget. Så det behöver du inte oroa dig för…! :sweat_smile:

Jag kräver inte heller att hon avstår resa. Det valet måste hon göra. Jag har redan varit tydlig med hur jag känner kring det. Vet inte vad mer jag ska säga kring det.

Hon kanske inte ser risker, eller konsekvenser. Men den konsekvensen jag ser att det mycket möjligt kan få, är att jag ger upp försöken. Och väljer att vi ska gå isär.

När det gäller det som är viktigt, så gör hon inte prioriteringar för att säkra vårt äktenskap.

1 gillning

Jag oroar mig inte det minsta… inte för det iaf :laughing:

Har du varit lika tydlig med det sistnämnda oxå?

Detta handlar inte i min värld om att det ska ställas krav. Om inte denna kvinna, av sig själv, inser vilka uppoffringar som är absolut nödvändiga för att TS inte ska lämna, så är hon inte tillräckligt intresserad av att stanna. Det är hon som borde propsa på att inte åka. För TS skull, för att visa vad hon vill, sin prioritering. Hon säger att hon älskar sin man, men hon visar noll förståelse för vad han genomgår.

DET borde vara hennes vilja att säkra att maken känner sig trygg. Speciellt om denna typ av evenemang var startskottet till otroheten och givetvis inser hon att det väcker tankar hos dig, annars är hon ju emotionellt blind.
Jag förstår att resan är årets happening, men de är i en kris. Inte årets kris utan den största kris deras förhållande utsatts för, då prioriterar man.

Det är inte det som är relevant, jag menar om det finns en risk i detta så har hon inte lärt sig något och hon ska ju inte behöva ”vaktas” för att inte vara otrogen igen.
Det handlar istället om att hon ska välja er/dig och att hon naturligt, av sig själv, vill visa och ge dig vad du behöver i denna situation. SOM HON HAR ORSAKAT.

Det är mycket snack om depression och självklart vrider den på bilden, om det är så. Sex är inte på önskelistan vid depression, men närhet brukar inte vara ett problem, om man inte känner att det skulle innebära att bli pushad till att ha sex. Men det här måste det ju pratas om.
Det är svårt att inte bli lite osäker på depressionen, förlåt om det är elakt, men en klinisk depression skulle nog begränsa engagemanget i hennes intresse och resa osv. Man är ju inte selektivt deprimerad. Men nu kanske hon än så länge utvecklat depression full ut och då kan givetvis ett intresse vara något positivt. Men att inte tid, aktiviteter och samtal med TS också bidrar till något positivt blir ju också tärande. Istället verkar samtal på djupare nivå inte vara aktuella.

Jag får inget grepp om denna fru. Hon verkar lite som en ”ömtålig” vas och TS verkar snäll och förstående. Pysslar om henne och tar hänsyn. Nästan som en förälder. Hon verkar passiv och väldigt låst känslomässigt, kan inte prata om eller uttrycka vad hon vill och behöver. Det i sig ledde förmodligen till otrohet, kom ihåg det TS, det är inte dig det är fel på, även om det känns så, du måste ju inse att din fru har problem med sig själv.

Det kryper lite i mig när jag läser inläggen. Frugan gör liksom …… ingenting. Hon är. Fullt möjligt deprimerad, men mest passiv, vill inget, uttrycker inget. Vill fortsätta vara gift. Det är väl det hon uttrycker, men ska man ha en relation så måste man ta ansvar och vara en del av den. Hon är ju inte med.

Jag ber om ursäkt om jag sårar TS, men det är svårt att ha en relation med en sådan här person, även innan otroheten. Men jag kanske har missuppfattat hennes personlighet helt.

3 gillningar

Oj oj @Lisa0987 vad rätt å bra du skriver.
.
Dom 3 sista styckerna är helrätt, så känner jag oxå när jag läser @LedsenMake

3 gillningar

Kanske har du missuppfattat hennes personlighet lite… men å andra sidan tror jag du kan ha analyserat mycket ganska väl, tycker jag.

Jag börjar känna, och förstå att det inte varit lätt att vara i förhållande med henne på några år. Helt ärligt tror jag det tog en vändning redan när hon blev utmattad första gången. Någonting förändrades. Kanske inklusive mitt förhållningssätt till henne, då jag uppfattat henne som bräcklig och såklart vill stötta och lyfta. Nånstans där… och i kombination med att jag fick en jobbig period lite senare, med jobbsituationen och ensamhet, genom att vara långt från mina närmsta vänner, så tappade jag mig själv lite.

Jag har dessvärre fallit för frestelsen idag dessutom… och snokade lite. Såg hennes sökhistorik, där hon sökt på hans gata, på den orten han bor.
Så även om de brutit kontakten har hon inte kunnat släppa ev. tankar eller känslor för honom…

Ja… sannolikheten att detta slutar i skilsmässa fortsätter växa. Men känns oerhört jobbigt. :cry:

Om jag väljer det… så känner jag att det är oerhört viktigt för mig att lära mig nåt om mig själv, och hur jag funkar i relationer. Så jag inte blir så självutplånande i framtida relationer. Och jag känner definitivt att min fru är skyldig mig att verkligen försöka hjälpa till, i terapi och samtal. Så jag kan få ordning på känslorna, och vad allt bottnar i.

Ska jag vara helt ärlig tror jag du har helt rätt i att hon har skitsvårt att uttrycka sina känslor och behov… om hon ens själv förstår dom.

3 gillningar

Jag tycker du låter sundare. Vissa insikter.

Ja, det är fel att snoka, men hittar man något så har det fyllt sitt syfte och efter en sådan här grej så kan man inte säga en sak och göra en annan. Hon kan inte säga att hon vill vara gift med dig och samtidigt surfa på hans gata. Det är absolut förbjudet. Ärligt.

Sedan ber jag om ursäkt om jag drar fel slutsatser kring hennes personlighet. Jag kan ju faktiskt inte veta.

Detta tror jag är sant och det tyder på någon slags omogenhet och bristvpå självinsikt, men kanske också rädsla att öppna sig eller lära känna sig själv, både känslomässigt men även sexuellt.

Tiden lär utvisa. Men ni måste nå varandra och kommunicera. Det låter ju faktiskt inte som ni lyckas med det. Familjerådgivningen kan kanske hjälpa till lite med det.
:heart:

2 gillningar