Hej @Ledsentjej90
Det är otroligt starka krafter i rörelse då kärlek och fantasi blandas ihop med internet - det är därför det känns så oerhört stort med mannen i rullstol från fjärran land.
Ingen kommer nånsin att kunna leva upp till de stora fantasier du har om honom och ert framtida liv tillsammans - inte ens mannen i rullstol själv. För som det är nu finns er relation bara i huvudet och känslorna - och där kan du fritt vandra omkring som i en drömvärld där inget stör och allt är trippande kärleksfullt och lätt.
Du skriver hur du fantiserat om hur ni åker på utflykt ”med rullstolen” - själva rullstolen verkar vara en avgörande grej i det här. Men har du testat att se dig runt omkring då du går på stan? När du ser någon i rullstol då - tänk dig att det är den personen du ska hjälpa och åka på utflykter med. Lev dig in mera konkret i just den fantasin - varför går det inte med en rullstolsburen man i Sverige - varför måste mannen med rullstolen finnas så långt borta som i Turkiet?
Mitt svar är att det är för att då får din fantasi om er vara ifred - då han finns så långt borta och ni inte ens setts. Men när du träffar honom i verkligheten - då är inte din fantasi i fred längre, utan allt blir verkligt och vart ska du då fly i tanken när verkligheten känns jobbig och hård?
Jag har själv inlett en relation på nätet en gång, så jag vet hur kraftfullt det kan vara. Vi hade en distansrelation i nio månader innan vi ens sågs första gången och då minns jag att jag var så kär i honom att varenda konkret man jag såg på gatan var 0,1% i jämförelse med honom - för han hade formats till nånslags Gud i mitt känsloliv tack vare blandningen avstånd + fantasi + kärlek + internet. Han var så mycket mer än bara kropp, innan vi setts var han ju inte kropp alls, utan bara kärlek och idé, så inga kroppar kunde jämföra sig med honom.
Oxå då vi träffades var det enormt kraftfullt, vi hade hunnit ladda så. Så vår relation höll faktiskt i fem år fastän vi bodde i olika länder och avståndet mellan oss var ca 300 mil. Vi sågs minst en vecka i månaden. Men ju mer mänska som kom fram i honom, desto mindre dröm blev han och desto mera visade det sig hur mycket han faktiskt ljög och bedrog. Han var en av de värre exemplaren visade det sig till och med till sist… Och han hann skada både mig och barnen - mycket.
Och även om din man i rullstol från Turkiet knappast är en bedragare av samma mått, så spelar nog elementet av dröm mycket in här. Och de kan vara hårda att anpassa till verkligheten, riktigt hårda.
Dessutom kan drömmar på internet ta ett underligt hårt grepp om en människa. Jag glömmer aldrig detaljen i en radiodokumentär om en flicka som börjat skicka nakenbilder till en man som pressade henne på nätet. Först var det nakenbilder och sen då han hotade med att sprida bilderna till hennes släktingar ifall hon inte löd honom, så började hon ”dansa” naken för honom framför sin laptop på nätterna. Hon tyckte det var jättehemskt, men löd honom och en gång mitt i en dans så skickade hon ett SMS till sin mamma som låg och sov i rummet bredvid: ”mamma, hjälp mig”.
Jag tycker det visar jättebra vilken enorm kraft det finns i internet och vilka grepp mänskor kan ta om varann just där via nätet. För den här lilla flickan som dansade naken framför sin laptop för en främmande man - hon kunde ju ha släckt datorn och sprungit in till sin mamma där i rummet bredvid. Men hon kände sig så fångad i den där idévärlden som sugit fast henne i dramat på internet att hon skickade ett sms till sin mamma istället, fast deras riktiga kroppar var bara några meter från varann.
Tror det är lite liknande fenomen du är med om nu när det gäller mannen i rullstol från Turkiet: ingen mänska kommer att kunna bli mera kraftfull för dig än han är just nu - varken som mardröm eller dröm. Inte ens mannen själv kommer att kunna bli det - eftersom han ännu inte är verklig och konkret för dig.
Känner några par där den ena sitter i rullstol och som verkligen är lyckliga i den kärlek de byggt upp över tid.
Men eftersom du fantiserar så mkt om det här med just rullstolen så vore det bra om du kunde testa att hänga med någon i rullstol nån vecka, i Sverige, kanske du känner någon som är rullstolsburen? - så att du skulle få greppa tag i en konkret rullstol i verkligheten innan du åker till Turkiet för att greppa tag i din dröm? Så du får en konkret känsla för just den detaljen. Det skulle kanske tydliggöra för dig hur stor skillnad det är mellan att glida omkring i fantasin och att glida omkring i verkligheten? Och då är det bara gällande en detalj.
Förutom rullstolen som du drömmer om skulle den nya verkligheten dessutom bestå av att du lämnat allt som är tryggt och bekant bakom dig, att du är i ett främmande land med mänskor som talar ett främmande språk osv.
En verklighet som börjar bestämma över dig - eftersom du själv då inte längre kan bestämma över drömmen.
Och en sak ännu: När han säger till dig att du är hans sista chans i världen att få en flickvän så stämmer det inte alls. Det finns miljarder flickor i världen - allt hänger inte på dig.
Och vill du bli ihop med någon som har svårt att få en flickvän om inte just du ställer upp - så finns det många såna män på mycket närmare håll. Du måste inte resa över halva jordklotet för att rädda en ensam man.
Och eftersom du själv bara är en person med bara en kropp, så kan du inte rädda alla ensamma män genom att bli ihop med dem heller. Det är fysiskt omöjligt.
Ensamma mänskor kan du hjälpa på andra sätt.
Ta vara på den konkreta relationen i Stockholm som du nu kan följa med och bygga upp i verkligheten.