Edit: jag tog bort detta stycket om “forskningen” på kvinnors och mäns hjärnor. Jag vill verkligen inte bidra till att sprida något som inte stämmer. Det känns inte bra.
Våra hjärnor är inte statiska och områden man är dålig på kan man oftast träna upp. Tex verbal förmåga eller backa med lastbil. Allt kan man träna upp. Det bildas nya nervbanor hela tiden.
På individnivå är det ett myller av unika erfarenheter, hormonnivåer, gener, socialisering.
Det finns kvinnor med högre nivåer av testosteron än normalt och transexuella mäns hjärnor påminner mer om den kvinnliga hjärnan än den manliga.
Som @Nimue skrev, vi är lika mångfacetterade som naturen. Människan är först och främst pragmatisk. Kan inte tänka mig att de första människorna satt och diskuterade vem som skulle göra vad. Man har hittat kvinnogravar med vapen för storviltjakt, troligen var varje individ allround, man hjälptes åt med allt, man var inte så många i varje grupp.
De gamla könsrollerna är överlag rätt så skadliga. Fäder distanserade från sina barn, sönderstressade mödrar. Och som sagt, man kan träna upp egenskaper man är svag i så jag ser verkligen ingen poäng med att hålla fast vid dem.
Jag har inga problem med Jordan Petersons “jämställdhetsparadoxen”. Naturligtvis kommer människor att välja yrke efter intresse, i ett jämställt höglöneland.
Därav att majoriteten inom tex vården och psykiatrin är kvinnor. Inom tex tekniska yrken är män i majoritet.
Feminism för mig är att det kvinnor gör och arbetar med värderas rätt. Kvinnor som jobbar inom vården, ett av de mest samhällsviktiga yrkena, ska ha höga löner och bra arbetsvillkor.
Kvinnor som jobbat hela livet och varit hemma mest med barnen ska inte sitta som fattiglappar efter pensioneringen. Något är jäkligt skevt med det.
Osv (bara några exempel).
Jag har ingen aning om vad 3:e, 4:e, 5:e vågens feminism är och bryr mig helt ärligt inte. Så länge människor får skäliga löner och arbetsvillkor. Inte blir diskriminerade osv.