En bo kvar i BR ett tag framåt

Det är en han som varit otrogen och jag är en hon=) Nej vi har inte alls haft de bråkigt. Löst livspusslet. Han var otrogen fysiskt med sex aug 2020- jan 2021 då jag kom på dem. Han säger ca 10 gånger. Men de hade kramats på arbetstid sedan maj 2020.

1 gillning

Mitt råd är att du själv skickar in skilsmässoansökan, och att ni bodelar så snart det går. Upplägget ni är påväg att slå in på är tveklöst ekonomiskt fördelaktigt för honom och riskerar att göra det rörigt vid bodelning. Ta hjälp av jurist och bolla upplägg, är ni vänner nu kan ni ta snacket ihop för att hitta ett upplägg som blir juridiskt rätt även om försäljning inte sker förrän om ett år. Vem vet, din man kanske inte alls känner för att sälja om ett år, då blir det ju riktigt rörigt om du behöver få loss kontanta medel för att själv kunna köpa lägenhet.
Jag och min man tog gemensam hjälp av jurist (på mitt initiativ, men efter att min man ville separera), betalade 7000kr för rådgivning + upprättande av bodelningsavtal. Vi delade kostnaden så kostnaden från mitt konto var ju ”bara” 3500kr.

2 gillningar

Varför skiljer ni er inte och bodelar ni direkt? För att han vill bo kvar, men inte har råd, men du ”lånar fr eget sparande” till lägenhet….

1 gillning

Oj, förlåt… läste ej ordentligt ang hen.

Jadu, har det pågått så länge o du har avslöjat dem. Han backar o vill vara med dig. Glöm det.
Skilj dig istället.

1 gillning

Ja det är länge. Tro om nån reder ut en sådan grej o ärligt kan säga man är lycklig efteråt? Jag är så ledsen för att det känns som jag sviker barnen.

1 gillning

Vet du. När jag var mitt i tvivel och sorg var det någon som sa till mig: ”Ni kan alltid gifta om er”.
Så sant som det var sagt!

Red ut allt ekonomiskt nu, hur sorgsen du än känner dig. Om ett halvår kan precis allting ha förändrats och att ni inte längre kan/vill prata med varandra. Och det finns ingen anledning att ha ngt ekonomiskt/äktenskap om ni inte längre lever tillsammans. Att börja om helt är nog lättare än att börja skiljas ”om ett tag”.

/Caro, numera lyckligt frånskild - och X och jag kommer inte att gifta om oss med varandra!

6 gillningar

Vi berättade för barnen i fredags och min son pratar inte med mig än, men det visste jag. Han kommer snart att göra det, vi är otroligt tighta. Min dotter (16 år) tog det jättebra, hon hade haft det på känn och flera av hennes kompisar har skilda föräldrar. Så all in all, helt :+1:

2 gillningar

Min inkomst tycker de tydligen räcker, de har bara gjort en UC som de har godkänt. De har ej bett om bevis på mina sparade pengar men vet att jag äger 50% av en dyr bostadsrätt. Barnens rum hos mig ska vara enkla, pappa bor 50 m bort så det löser sig. Men tack för påminnelsen om att jag inte ska vara för snäll, du har nog rätt i det.

2 gillningar

Hur gammal är sonen? Pratar han med sin pappa?

Klokt! Jag tänkte jobbigt att dra ihop en skilsmässa om vi skulle hitta tillbaka. Men den andra varianten hade jag inte tänkt på !

1 gillning

Jag förstår skuldkänslorna! Varit där själv.
Men. Om någon har svikit barnen så är det väl din man som varit otrogen, oärlig och svikit er relation och det förtroende ni byggt upp?

3 gillningar

Visst är det hemskt! Skulle vilja titta in i mitt liv om 5 år. Hur klarade du det? Var din respektive också otrogen?

Ja, men det var ju inte du som lämnade barnen, utan det var ju han som gjort galet.

Jag blev lämnad så jag känner ingen svek från min sida, men jag får hantera och bearbeta så mycket “skit” och sorgarbete efter skilsmässan medan x får roa sig med den nya och fått egen lägenhet.

1 gillning

Min x sambo och pappan till mitt barn var otrogen mot mig med en kollega i över ett halvår och det kom även fram i efterhand att han ljugit om korta ragg på krogen med mera.
Min värld rämnade. Jag blev otrolig ledsen och knäckt över hans svek. Och otroheten i sig var inte det som tagit och tar längst tid att bearbeta utan lögnerna. Att han kunde ljuga så för mig. Låta mig gå där i god tro medan jag kände det som att klyftan mellan oss bara ökade och ökade. Vi satt på familjerådgivningen under hela tiden hans otrohet pågick och inte ett ljud om den stora elefant som jag i efterhand vet fanns i rummet, den andra kvinnan.
Med hjälp av samtalsstöd på familjerådgivning genom svenska kyrkan dit jag kunde få komma själv efter kraschen, vänner och familj, bearbetning i olika former har det och såklart tiden gett mig distans att se att det är rätt att vi lever isär. Att jag inte vill tillbaka. Att jag inte måste förlåta. Att jag kan komma vidare ändå. Att livet går vidare och att jag klarar det.

Jag tänker på din man/sambo, försök att inte ta på dig skuld för hans handlingar. Du kan ju endast ta ansvar för dina.
Otroheten var hans val inte ditt. Och som jag ser det, oavsett hur det varit i en relation, vad som hänt, vad som sagts, så ursäktar inte det lögner och svek. Det tar inte bort att man har ett ansvar för varandra.
Kram till dig och lita till dig själv och din styrka att klara det här. Ta den hjälp du kan få. Var ärlig mot dig själv och vårda dig själv genom det här så kommer du ut på ”andra sidan”!

2 gillningar

Var han otrogen med hans nya? Hur gammal är era / ert barn? Vad har du blivit hjälpt av?

Tack! Hur lång tid tog det från att du kom på dem tills separation? Hur länge sedan är det? Vet ett barn om vad som hänt?

1 gillning

En sak till jag tänkte på som var viktigt för mig var att jobba på att lyssna inåt och inte pusha mig själv att ha mer kontakt med mitt x efter uppbrottet än vad jag orkade. Tillslut landade jag i att det fick ta den tid det tar att hitta någon slags fungerande kommunikation. Dit skulle jag säga att jag nått efter 1,5 år. Även om det fortfarande är jobbigt att träffa honom är det inte lika jobbigt. Det blir lättare!

Vårt barn är så litet bara fyra år, så hon har ingen aning. Kommer säkert frågor när hon blir större, men det är nog ett tag dit.,

Jag kom aldrig på dem. Han blev så ångestfylld, vet inte om hans nya pushade på också, men tillslut så berättade han, när han kom hem en natt smådragen, troligtvis efter att fa träffat henne. Det ögonblicket kommer jag aldrig glömma. Jag kastade ut honom
med fötterna före.
Han är nu tillsammans med kvinnan han bedrog mig med. Vi har ännu inte träffats men hon och hennes dotter umgås med vår dotter.
Det är jobbigt fortfarande ibland att tänka på att han gick vidare så snabbt.
Men har också förstått att han räds att inte vara i en relation.
Jag för min del har en bit kvar innan jag kan tänka mig öppna upp mig för någon ny…

1 gillning

Men så fruktansvärt! Lider med dig. I mitt fall ville ha stanna. Jag ville inte göra nåt i ilska . Men han fick välja . Mig eller henne.
Så nu står jag där. Är egentligen lämnad. Sviken, bedragen. Men helt plötsligt ligger vår framtid i mina händer. Vad vill jag? Kan man leva med någon som gjort en så illa. Ett år har gått o jag gråter ff dagligen och det gnager hål i huvudet på mig. Ingen som blivit utsatt som vi, för otrohet kommer aldrig bedra någon annan. Så lyckosam den som vill dela livet med oss. Trognare kan de inte hitta.

Förstår att det kommer ta tid för dig. Har ni talat om era vänner o familj vad som hände?

Har du läst inlägget Fem år senare