Det jag inte fattar är varför han inte bara tar skilsmässa utan bara står där och säger att han inte vet vad han vill… Att han inte tänkt på skilsmässa alls mm.
Jag känner mig sjuk arg… Och sen kommer frågan…
Kan jag förlåta honom om han vill komma tillbaka?
Vill jag ha honom verkligen eller är jag bara rädd för ensamheten?
Han har verkligen inte behandlat mig med respekt, tillit eller kärlek på länge så varför skulle jag vilja ha honom.
Nä det är ju konstigt… min fru hade nog redan papprena gömda för tror jag skev på dom bara nån dag efter hon valde att lämna.
Allt känns så planerat. Så sjukt… men det är väl så de gör de som lämnar.? De ältar och mår dåligt och gnäller och surar. Istället för att se det fina…
jag har förlåtit förr och är nog sån som människa. Men nu vet jag inte längre heller… satt och pratade med en kompis igår när vi åkte bil. Berättade att efter det hon gjorde sist och om det hade vart jag som gjort så mot henne så hade jag fått kämpa med att hon skulle ha nått förtroende för mig… men hon bara slog ifrån sig. Allt som hände var ju mitt fel…
Så jag antar att hon bara utnyttjat mig ända sen hon kom tillbaka förra gången. Så nä hon är väl inte den som anser att hon någonsin gör fel eller vill göra att vi skulle få en fin framtid tillsammans… jag är nog inte så mycket mer värd än dasspapper för henne…
men åter igen så är jag så jäkla stolt över att allt från mig var äkta. Att jag verkligen älskade henne av hela hjärtat. Det är för mig så värdefullt att veta att jag iallafall var sann…
jag är nog ganska så kärleksfull och busig av mig och många tjejer verkar vilja ha det?
1 gillning
Jag vill inte vara ledsen mer… Jag måste inse att det var länge sen vi var bra… Vi slutade vara vi mot världen och jag ville ha något han inte kunde ge mig längre…
Det var väldigt länge sen vi var vi… Han lämnade mig egentligen för länge sen och jag behöver bara inse det.
1 gillning
Hmm känner nästan exakt lika… hon valde bort vi för längesen… @Nysep det där med nollkontakt… hon kör det med. Det smärtar som fan…
det går upp och ner… man önskar bara att allt kunde vara som det borde vara…
2 gillningar
Jag ska köra det jag också… Funderar på att blocka honom på Facebook men det är svårt…
Men jag kommer inte ha mer än nödvändigt kontakt mer än om det har med barnen att göra…
Idag har jag svårt att somna…
LJa jag med… ligger på jobbet och grubblar.
Ja jag kör ingen nollkontakt eller det kanske jag gör haha. Jag hör bara inte av mig. Hon vet hur mycket jag älskar henne. Men jag är bara tankspridd och ledsen nu… alla känslor är ju åt helskotta för det mesta och man får försöka sortera allt så gott det går… men lever efter nån form av regel jag satt. Hon har övergett mig… jag kan inte vara på… sen om hon nån dag i sitt liv skulle inse att det är mig hon vill ha och vill leva med eller nått så får hon visa det… ganska simpel regel jag satt för min egna skull.
Men gudarna ska veta hur mycket jag saknar henne… den varma fina person hon kan vara… vem hon blivit nu har jag ingen aning om mer än att sist jag hörde nått så var hon lycklig… jag har slutat umgås med en del för jag känner att jag blir bara påmind och ledsen…
Jag hänger här och på Badoo och ältar haha
Andreasnoord@ Du har alldeles för mycket hopp kvar för att kunna gå vidare. Glöm det där om framtiden och ex:et. Det är du själv nu och framöver, ingen annan. När du är i mål eller nästan så dyker det kanske upp någon annan skön donna. Thats it!
@Andreasnoord & @vilsenochensam
Det var jobbigt att blockera mitt ex på FB, men enda vägen till emotionell utrensning… detox helt enkelt 
Jag gjorde det på nyårsafton tyckte det var en bra dag att börja sitt nya liv. Dagen efter skickade jag mitt ”avskedsbrev” där jag skrev om hur jag upplevt vår relation mina egna tillkortakommanden etc . Tycker det är bra att kunna ge varann feedback när man fåt distans och klarhet… men från henne inte mycket feefback tillbaka. Kommentaren var som sagt väldig kort ”Det enkla svaret är att jag inte var kär i dig men ville erkänna det”. Ok, rakt men också jäkligt sårande då inte känns som om hon aldrig varit det under vår 3,5 år tillsammans. Jag vet ju att hon varit förälskad och kär åtminstone första åren så bra teater kan hon inte ha spelat. Trist att den andre inte kan bjuda på något utan bara fokuserad på att såra och stänga dörren. Hon sa att den dagen jag vill återkoppla på FB så var jag välkommen att bli FB kompis igen. Men jag vet inte om det kommer leda till något gott att se henne med ny partner etc, inte så länge känslorna finns kvar. Men åter till er ni verkar vara i samma känslomässiga status som mig., rådet från mig.”Rensa” bort dem från sociala medier… nu. Tufft men efter ett tag kommer ni tycka det befriande att inte dagligen kolla den andres aktiviteter. Samt ha nollkontakt.Ni kommer må bättre av detta på sikt, det säger alla som gjort det.
Kan tyvärr inte ha noll kontakt då vi har barn ihop och måste få det att gå ihop men jag tänker inte ha mer kontakt än nödvändigt.
Jag vet att han inte alls är bra för mig och gjort mig fruktansvärt illa så nää nu vill jag inte mer.
Jag trampar så fruktansvärt mycket på mig själv när jag jagar och vill ha honom hela tiden.
Ja jag vill att han ska bestämma sig och komma tillbaka men jag kan inte sitta här och låta mitt liv bara stanna liksom… Han är verkligen inte mig värdig just nu och har inte vart det på väldigt länge.
Han är ingen jag faktiskt vill ha… Som en kompis till mig sa - vad skulle du säga om det var jag som var ihop med honom? Skulle du vilja att vi blev tillsammans igen?
Aldrig I mitt liv tänkte jag, för han har ju vart hemsk! Men ändå tillåter vi oss själva ta skit och vill ha någon som dom tillbaka…
Nää vi måste ha mer självrespekt och förstå vad vi är värda.
3 gillningar
@vilsenochensam
Nu börjar du tänka i helt rätt banor 
Bra där.
De är inte värdiga oss helt enkelt. Dags att nu återfå självrespekten för oss själva.
Idag har känt mig stark och tycker det väldigt skönt att slippa se henne mer på sociala medier… hon ska bort ur min tankar nu.
Ha en trevlig lördagkväll.
2 gillningar
Bra att du känt dig stark, ta vara på dom stunderna.
Min dag har vart berg och dalbana och det är så mitt liv känns just nu.
Jag älskar honom som sagt och vi är fortfarande gifta och någonstans sägs det att hoppet är det sista som försvinner.
Jag vet iallafall att jag förtjänar bättre än det vi haft…
Så jag behöver bry mig om mig själv och visa att jag är stark 
själv… För jag försvann någonstans i mina försök att ha honom kvar.
1 gillning
Alltså… jag måste berätta om det sjukaste jag varit med om i mitt liv… för långt för att skriva om men ska hålla de så kort jag kan.
En tjej(min första riktiga tjej) 16-17 år var jag…
Såg henne på badoo. I förrgår. Lyckades skicka ett hej hur är det med dig nu förtiden mess på Messenger.
Idag skrev vi… hon berättade att hon för två dagar sen efter typ 24 år sen försökte vara inne på min fb och snoka om mig… jag hade tagit bort allt man kan få reda på mig för min familjs säkerhet med tanke på yrke…
Hon berättade att hon hade ett halsband kvar som jag gett henne och kort på oss och hon inte riktigt släppt mig… så jäkla wierd. Så gulligt. Att jag kan vara värd så mycket för nån… efter allt mitt ex fått mig att känna och tro om mig själv… och det sjukaste är att det börjar bli fler som kontaktar mig. Jag blir helt förvirrad! Jag har känt mig ful och ovärdig min fru så många år och nu helt plötsligt så är det några stycken som hör av sig och är spekulanter på mig!? Sååå konstigt.
Pratade med min syster om denna tjej från 16-17!års åldern och hon vart glad och tror det kanske är hennes Stig som skulle korsa min och inte mitt ex som jag trott helatiden då mitt ex o jag träffades när vi var 14 första gången utan vår vetskap…
Så det är lite häftigt…
4 gillningar
@Nysep ja du fick mess från mitt ex kl 8:30 i söndags morse… saklig skit helt utan känslor. Jag blev förbannad. Och där var alla känslor tillbaka och jag föll i känslor och började skriva. Fan!
Att hon är helt färdig med mig skrev hon nog i var och varannan mening. Helt känslodöd. Säger saker som gör att man tappar hakan… vi kan inte ha levt i samma förhållande känner jag… det är som hon ljuger för sig själv. Kanske är så för att rättfärdiga hennes beslut… hmm Men jag älskar henne…
vet inte vad hon håller på med riktigt men det känns verkligen inte som hon längre…
I övrigt tycker jag saker rullar på, förutom känslorna. Jag var på en Finlandskryssning sön-mån med en kollega och vi hade faktiskt ganska roligt…
Och idag har jag varit och pratat med några lärare på en skola så jag ska söka in i vår.
Saker och ting ser ändå väldigt ljust ut mitt i allt mörker.
Men det hinner väl vända på 5 minuter.
2 gillningar
Jag och mitt ex levde inte i samma förhållande. Vi såg det på olika sätt, hade olika förväntningar på det. Vi ville båda förändra den andre men själva förbli den vi var. Mitt ex tyckte vi hade det bra och att vi kunde jobba på det, d v s jag skulle bli och göra som hon ville och ta hand om henne. Det ville/ orkade inte jag. Är du säker på att hon ljuger för sig själv? Hennes uppriktiga uppfattning av situationen kanske inte överensstämmer med din.
Ja, absolut. Mitt ex anklagade mig för de mest halsbrytande ondskefullheter när han bestämt sig för att skiljas, jag hade misshandlat honom psykiskt och systematiskt kritiserat och förtryckt honom. Min självbild vacklade rejält där, jag började nästan tro att jag var den där avskyvärda personen. Min terapeut undrade om jag tyckte att det han sa var rimligt och nej, det var det ju inte. Han sa att det är vanligt att man svartmålar sin partner eller förhållandet när man bryter upp, det är ett sätt att bearbeta. Det gjorde även jag ett tag efteråt, under min egen bearbetning.
@Andreasnoord
”Vi sitter i samma båt” du och jag. Man känner inte alls igen sitt ex. Men det försvarsstrategi från dem, de har bestämt sig för att vara känslokalla som möjligt för att klippa kontakten helt. De har bearbetat oss innan de gjorde slut. Det är det som är så jävla surt för min del att hon gick och bara tänkte på att göra slut utan att kommunicera något vad som var fel/saknades i relationen… jag var ihop med en jävla mussla (ursäkta språket 
). Sen gör hon slut utan någon som helst feedback. Det är det som är det värsta… jag står här nu ensam vet inte vad som är fel med mig enligt exet… det är som tortyr knäcker även den starkaste. Om man fått någon info… du gjorde si eller så vilket gjorde mig att tappa känslorna så hade man kunnat ändra på saker och den feedbacken hade ju behövts för framtiden. Hon fick feedback från mig men 0 tillbaka. Tack för det musslan.
@Rulle helt klart kan det vara så som du säger. Man upplever väl saker på olika sätt. Jag kommer säkert se på förhållandet med andra ögon när jag väl är igenom.
Lite saker har man börjat skymta som inte är så vackra nu med tre månaders distans.
Och jag dog inte heller… livet går vidare, man faller och reser sig igen. Men har en liten bit kvar i min sorg.
Sorgen tror jag följer med hela tiden men den får inte ta överhand och överskugga nuet. Använd rätt kan den vara en värdefull läropeng inför framtiden.
1 gillning
Ja jag ligger nog ett år efter i bearbetningen. Hmm man känner sig bara lurad och manipulerad. Men även insikter som är nyttiga i framtiden. Som jag ser på det hela så är det ganska skönt mitt i all sorg. Hon får stå för allt skitsnack osv. Orkar fasen inte bry mig mer… jag har det ganska bra och har gjort sunda beslut denna gången som jag mår bra över. Jobbar även mycket med min självrannsakan och mina egna brister. Allt för att bli bättre än den jag var tidigare.
Insikt att man är två i ett förhållande kommer jag stå fast vid och jag duger bra som jag är mestadels. Jag vet att jag gett mer än vad jag fått från dag 1 och det är väl det jag är mest bitter över…
Mm jag tänker mer i banorna att detta kommer bli super bra för mig på sikt.
Jag har ett bra jobb som jag trivs med.
Grymma kollegor.
Två år studier väntar troligt.
Fina barn.
En faktiskt ganska hyfsad lägenhet som jag hittade i grannstaden. Billig!
Så ja… slicka såren… läka. Allt har sin tid😊
Men jag känner att detta kommer bli så jäkla bra tillslut… känner mig så stark och stolt över mig själv.
4 gillningar