Superbra gjort av dig, speciellt det sista att du blockat honom ett tag så du slipper stressen när han försöker pressa, skuldbelägga och övertala dig
För du kommer få tusen förslag på “lösningar” som gynnar honom och bara det faktum att han inte ger sig och inser att det där är hans problem att lösa utan dig, att du har gjort vad du kan och att alternativet att du skulle adoptera hans problem är ju absolut ingen lösning, utan bara en överflyttning av problemet till dig istället.
När han inte inser ens det, då är det ju uppenbart att han inte skulle gjort detsamma för dig… för isf hade han direkt visat dig den omsorgen redan i det här läget, respekterat DIN vilja och tackat dig för att du iaf har försökt och lagt ner direkt som du har meddelat ditt beslut
Okej, ja han låter ju helt orimlig. Klart att “lösningen” inte ligger hos dig utan hos honom, hans nya relation, det är ju där problemet finns. Helt rimligt att bara meddela att som du ser det så finns bekymret där och inte hos dig, och bör därför lösas där och inte hos dig, och att du inte uppskattar att han försöker förskjuta ansvaret för sina egna problem till dig, sen sluta svara på allt.
Min initiala tanke var att brukar vara bra att kompromissa, i den mån det går.
Men sen fortsatte jag att läsa tråden och såg bland annat detta:
Så nej, det känns som om ni har haft en dynamik där du curlat honom och krattat för honom när det gäller barnen och hans liv.
Och den dynamiken sitter väl kvar i honom, och han verkar tro att ni fortfarande har det upplägget, dvs att du ska avlasta när familjeliv blir jobbigt och att du ska vika dig för hans önskemål.
Så i det här fallet tror jag att det är bra att du står på dig. Han kanske blir sur, men han måste någon gång förstå att han måste ansvara över sitt eget liv och sin egen logistik.
Håller med @Noomi helt och hållet. Jättebra att du blockat.
Det här handlar ju inte om barnen. Han har problem i sitt nya förhållande helt klart. Eller så såg han framför sig att allt skulle bli så bra för honom i framtiden. Ny tjej. Barnledig varannan vecka.
Du är hans mamma! Du ska fixa allt åt honom för det har du alltid gjort.
Han bad mig att hälsa tack till min nya för att -han- försökt, sen fortsatte hans förslag på “lösningar”
Nej precis, finns inte på kartan att han hade gjort det för mig och han hade då haft samma argument “inte mitt problem”. För det är det ju inte, precis som det inte är mitt här.
Får se om han märker av blockningen där. Det som gör mig stressad är dels hans press, men sen vad hans nästa steg i detta blir. För har svårt att se att han kommer ge sig.
Absolut, jag curlade, särskilt mot slutet. Handlade mycket om att vi bråkade konstant och jag hade (som nu) svårt att resonera med honom kring saker. Vi diskuterade aldrig, vi argumenterade. När jag försökte ge perspektiv, stängde han av med “orkar inte när du håller på” ungefär. Ska inte säga att jag var ett helgon nånstans, men just kommunikationen mellan oss fungerade inte. Och genom att låta honom fara iväg på diverse, blev det mindre bråk… eftersom han inte var hemma.
Är ju saker jag såg tydligare efter skilsmässan ska tilläggas
Jepp, barnledigheten kom upp redan i början efter separationen. Alltså att det var skönt med egentid och få göra saker på egen hand. Kan hålla med där delvis, efter att ha haft mycket ansvar där innan, till att helt ha 50% var skönt. När jag inte saknade ihjäl mig efter barnen då.
När han tog upp det här för en vecka sen, var det en bit av det hela som jag hängde upp mig på. Han pratade om hur tufft det var för dem att alltid ha barn hemma osv, sen att han var på väg in i väggen i höstas (därför han tog bort allt extrajobb). Men anledningen han sa var “det blev för mycket, jobb, träning, skilsmässan, nytt förhållande, är inte lätt i början…” Trodde ett nytt förhållande skulle ge energi, men kanske har fel
Jo, att han tror att jag ska fixa allt är ju något jag bidragit till innan, eftersom jag sällan sa ifrån då. Jag kompromissade i kvadrat.
Tack Jag borde ha gjort det tidigare. Man känner sig sådär eftersom vi ska samarbeta kring barnen, men just nu handlar alla hans sms om detta med veckobyte. Jag behöver en paus, för har redan sagt det jag velat där.
Jag läser och läser och läser det här om att han behöver “vila upp sig” och tänker att den mannen kan ju inte vara från denna planet!!
Vila upp sig från barnen en hel vecka?
Antingen har ni monster till barn som är igång 24 timmar om dygnet 7 dagar i veckan som några Energizer bunnys eller så fattar han inte hur det är att vara 100% ansvarig för barn!
vi har tre datanördar mellan 10-16 år. En har adhd och kan få sina utbrott, men väldigt sällan numer. På mina veckor är jag glad om jag ser dem en stund på kvällen Så nja, inga duracellkaniner där direkt…
Argumentet som återkom mest var detta kring “samma förutsättningar som ni”, där det ingick att få vara barnlediga, så man sen i sin tur är en bättre förälder på barnveckan. Det är därför det “handlar om barnen” och är “mitt” problem att hjälpa lösa.
Kommer du på planeten det handlar om, så får du gärna höra av dig.
Nä du, den planeten har jag ingen koll på.
Däremot tycker jag att det är rätt bra att få ur sig känslor och vad det nu kan vara så att man kan fokusera på en bra dialog med personen i fråga (eller så bra den kan bli)
Jag tycker att ventilera är ett väldigt bra sätt att få ideer till hur man kan hantera vissa saker (alltså det man ventilerar om). Man måste ju få det ur sig annars är risken stor, som du skriver, att man exploderar.
Sen kan man även titta inåt på stressen som man utsätter sig för. Att bygga upp en frustration skapar enorm stress som kan leda till fysiska sjukdomar. Men om man ventilerar så släpper den stressen, ofta kan det dyka upp ett och annat skratt, och man blir lugnare. En enorm vinst för den egna hälsan!
Sen att man sätter ord på saker som att han kanske kommer från en annan planet är ju inget som skadar utan hjälper DIG att inte vara en tickande bomb.
Men för att svara på din fråga så hade jag inte ställt upp på att möta honom fullt ut. Du har ditt att ta hänsyn till och då får han pyssla runt så att han kan vara en bra förälder. Om du går med på veckobyten blir din relation lidande och ditt ex kan glida förbi på sin räkmacka för att han har det plötsligt så bra. Jag hade inte lindat in det i någon förklaring för att vara gullig och snäll, det ställer bara till med bekymmer. Var rak och tydlig i ditt svar och ursäkta dig inte. Att vara rak och tydlig betyder inte att man är otrevlig
Håller med om det. När jag ventilerar, antingen här eller med bekanta, får jag ju dels reda ut exakt vad det är som jag reagerar på, men även perspektiv från andra som inte är problemet lika nära. Det gör sen det lättare att bemöta exet (som oftast är det jag behöver ventilera om…) för man kan vara konkretare och dessutom hunnit lugna ner sig en smula.
Tack, det var så jag svarade igår. Dagen innan det var mer att jag försökte förklara och resonera med honom, tvärdött lopp där, gick bara inte. Så jag höll mig till “Nej jag byter inte veckor, detta är ditt problem och inte mitt” mer eller mindre. Skrev det några gånger till som svar när hans storm kom, sen blockade jag.
Man häpnar ju lite över det här med behov av återhämtning. Innan ni separerade hade ni ju barnen 100%. Dvs ingen barnfri tid alls. Jag förstår inte problemet? Hur som helst är det inte ditt problem. De får väl fixa barnvakt? Men tror som många varit inne på att du inte ska argumentera utan bara säga ”nej”, tyvärr går inte det.
Precis, han hänger upp sig på att jag har ”barnfritt” tillsammans med min nya varannan vecka. De har två kvällar varannan vecka. Därför blir han sliten, vilket går ut över barnen och därför är det mitt problem. Yeah… no.
För byter vi skulle jag ha noll barnfria dagar, om vi nu går på hans resonemang. Jag skulle byta till något sämre, skulle alltså bli ”ännu mer sliten” vilket blir sämre för barnen.
Nej jag ska sluta försöka se det här som i närheten av logiskt
Biten med att han blir “sliten” kan han ju lätt lösa genom att skicka hem sin nya eller sluta hjälpa till med hennes barn om han nu gör det. Men jag förmodar att det inte egentligen är vila utan andra typer av aktiviteter han är sugen på barnfri tid till…
Trodde ett nytt förhållande skulle ge energi, men kanske har fel 
Jag borde ha gjort det tidigare. Man känner sig sådär eftersom vi ska samarbeta kring barnen, men just nu handlar alla hans sms om detta med veckobyte. Jag behöver en paus, för har redan sagt det jag velat där.