Vår personlighet tror jag inte heller kan eller bör grundläggande förändras. Vi är ju de vi är.
Tror dock att genom att förstå varför och hur vi är så kan vi förstå dels varför och hantera det med självacceptans men också kunna se baksidorna för oss själva och hantera det innan eller under på ett bättre vis.
I början handlade det mer om copingstrategi för att hantera akut ångest. Att låta ångesten finns men hantera den genom tex expansion. Där man genom att utöka platsen i hjärnan för att ge ångesten mindre plats tex. Förminska sena betydelse. Exponering genom att aktivt möta det jag hade svårt för och hantera den tex. Mindfullness, djupandning mm för att kunna ta ner mig på nivå.
Men viktigast för mig långsiktigt var nog ändå att förstå min egen anknytning som otrygg-ambivalent. Det förklarar varför jag gjort många av mina val i livet, särskilt i min tidigare kärleksrelation. Med insikt kan jag se mina sämre mönster och triggers och ger mig en chans att bli tryggare i mig själv.
Hemligheten för anknytningsteori och Lyckofällan för hantering av ångest samt mitt arbete för att sätta mina värderingar som jag vill leva efter har varit nyttiga böcker. Sen är det ett kontinuerligt arbete och jag faller i många av mina fällor hela tiden, men förstår vad jag gör bättre och kan försöka bli den personen jag vill vara