Vad ska jag göra?

Ja det är riktigt tungt… haft det så här i ca 7 år nu … men orkat verkligen inte mer när jag säger till honom att jag känner mig nedtryckt så tycker han att jag pratar skit och hittar på , för att han tycker att han är den som är nedtryckt då han dom sagt "måste ta hand om hunden "

Hörru @orkarintemer, du får lyssna på @Trassel, du måste prata med en Kvinnojour, du måste bort - du dör annars.

2 gillningar

Mitt råd till dig är att inte berätta för honom om dina känslor igen. Släpp inte in honom, det bryter ned dig ännu mer. Jag har levt i en liknande situation och gjorde mig (och är fortfarande såhär i kontakten med honom): som en grå sten. Det kallas grey rock-metoden. Du kan läsa mer här Grey Rock Method: What Is It and How Is It Used?

2 gillningar

Alltså du verkar tyvärr vara gift (vilket ger honom rätt till hälften, tyvärr i detta fall) med den värsta parasit som jag någonsin hört talas om :cold_face:

Vet inte hur du gjort med lägenheten, om den redan är betald osv. Men jag skulle råda dig att omgående, dvs. innan flytt, försöka få hjälp av någon (kanske kan kvinnojouren har tillgång till juridiskt sakkunniga) som kan råda dig hur du bäst räddar undan allt som bara går från honom och så mycket av det kapital som du ensam har slitit ihop medan karljäveln legat hemma och latat sig :exploding_head: :face_with_symbols_over_mouth: :facepunch:

.
Ta tag i det här direkt i morgon, snälla Du rädda undan allt du kan från den där värsta sortens Alien :pray: :revolving_hearts:

1 gillning

Fördelen är att han är lite dum … så han skulle nog inte fatta att halva var hans om jag skrev detta i skilsmässan att lägenheten endast tillhör mig så skulle han ändå inte förstå det …
det finns så mycket mer jag skulle vilja säga att han gör men orkat inte berätta …
men en sak vet jag att skulle jag skilja mig så skulle han aldrig någonsin låta mig leva i lugn och ro :disappointed_relieved::cry:

2 gillningar

Skilj dig asap, ta kontakt med kvinnojour för stöd och hjälp, försök få ett samtalsstöd så fort som möjligt för att kunna bearbeta och ta hjälp (om du inte klarar pappersexercisen själv) med att skriva undan varenda korvöre som du kan och se till att han skriver på, kosta vad det kosta vill. Och ta på villkors vis inte med den dåren till ditt nya boende, ge honom noll och inget tillträde (och ingen nyckel såklart alternativt byt lås direkt) dit för då börjar cirkusen med att få ut fanstyget.

Ta sedan kvinnojouren till hjälp direkt som han “inte låter dig vara ifred” eller ännu mer… anmäl honom direkt det händer och begär besöksförbud. Men mitt vad det är så är han lika lite handlingskraftig och lika dum i huvudet som han varit när det gäller att bidra till sin egen försörjning.

ALL STYRKA till Dig :muscle: :v: :heart:

2 gillningar

Det är inte säkert att han inte skulle låta dig vara. Finns det en risk att det “bara” är din rädsla som spökar? Mitt ex, som påminner väldigt mycket om ditt ex, hade jag också sådana farhågor inför. Farhågor som visade sig vara helt obefogade, då han direkt efter separationen hittade en ny kvinna, och det gjorde mig helt ointressant för honom. Min erfarenhet är att sådana människor som din man inte kan vara själv, de går direkt till något nytt värddjur för att klara sig.

1 gillning

Jag har den erfarenheten av att jag tidigare slängt ut honom och han har stått utanför , ringt , hotat försökt ta sig in i lägenheten osv…

Ok jag förstår! Det är verkligen skrämmande. Finns det någon risk att han skadar er hund?

Nä han verkligen älskar henne och skulle nog aldrig acceptera att inte få träffa henne , men det är min hund och hon följer mig

det är mitt fel att jag stannat redan för 6års sedan hade jag chansen att lämna honom , när han gjorde mig riktigt illa men jag " älskade " ju honom

Första gången det händer så polisanmäler du honom!!

Gjorde du det förra gången det hände? Om du inte gjorde det, då måste du denna gång sätta hårt mot hårt och direkt visa honom att hans makt över dig är bruten.

Så länge du inte gör det så tror han att han ska kunna fortsätta att skrämma dig till lydnad. Ingen idé att klandra dig själv i detta nu för det bryter bara ner den lilla handlings- och motståndskraft du har kvar, så söka inga fel hos dig själv utan tänk att oavsett vad du kan ångra i nuet så är det historia och går inte att påverka så använd det inte som ett vapen mot dig själv. Tänk istället att det enda du kan påverka idag är att välja att göra rätt denna gång :heart:

1 gillning

Ok. För annars kan det ju också göra att man stannar av den orsaken, alltså för att skydda ett husdjur… En mycket obehaglig människa, din make. Men det är ju inte skäl att stanna med honom ändå! Ytterligare ett råd till dig är att dokumentera så mycket som möjligt av all skit han håller på mig. Och ring kvinnojouren genast. All styrka till dig, du fixar detta!

1 gillning

nej det gjorde jag inte , men pratat lite med en fd.vän som är lite insatt och så länge han är skriven där har jag ingen rätt att låsa ut honom

Det. Är. Inte. Ditt. Fel!! Kram

1 gillning

Du kan inte låsa honom ute, du måste skilja dig från honom NU… och det måste hända innan du själv flyttar in i en/din bostadsrätt som du äger :muscle:

Bor ni i hyresrätt nu så flyttar du och han kommer att bli vräkt, bo under en gran eller hitta en annan värdorganism att flytta in hos. Men oavsett hur det blir så är det INTE ditt problem. Så gör det inte till ditt problem själv :revolving_hearts:

2 gillningar

Om jag nu tillåts att vara krass… så, kommer det till vägs ände och det står mellan dig och hunden så lämna hunden hos honom.

Här handlar det om DIG, hela din existens och resten av ditt liv. Hunden är dig kär, men tvingas du prioritera mellan dig själv och hunden så måste valet bli DIG och ingen annan :muscle:

1 gillning

Där måste jag faktiskt säga att jag ALDRIG någonsin lämnar min hund hos honom , utan lägenhet eller något , står det mellan mig och henne så är det henne jag kommer att prioritera …:disappointed_relieved:

Skaffa nu ett samtalsstöd asap, du behöver nog lite hjälp med att sort your priorities out, krasst sagt :pray:

Det är definitivt lättare sagt än gjort, tro inte för en sekund att jag inte förstår det. Men (n)är/om hela din existens är hotad på blodigt allvar, då kommer sådana frågor garanterat att utkristallisera sig allt eftersom :v: :heart:

Ingen idé att ta ut sorgerna i förskott, huvudsaken är att du tar tag i momentan skilsmässa som absolut första åtgärd och sedan får du ta steg för steg och lösa problemen allt eftersom de eventuellt uppstår!

1 gillning

Fundera inte för mycket på hunden nu. Det är full möjligt att han försöker straffa dig åt andra hållet. “Då tänker fan inte jag passa din hund heller!” eller något sånt, och så vill han inte se åt den mer.

Jag tror inte en sekund att han förmår att ha äkta varma känslor för en hund, med tanke på hur han behandlar dig. Han använder den som ett medel för att kontrollera dig.

Därför tycker jag inte att du ska visa att du bryr dig så mycket om hunden. Då får han ännu mer makt över dig. Om han ställer till en scen om hunden, så ryck på axlarna och säg att den får han väl ta hand om. Du ska vidare. Försök antyda att hunden kommer vara ivägen för dig.

Då misstänker jag att han väldigt snabbt kommer tappa all “kärlek” som han känner för den idag, och säga “Glöm det, du får ta din byracka själv!”.

4 gillningar