Jag kämpar fortfarande på med att försöka begripa mig på det ekonomiska kring separation så tänkte kolla om någon har koll på hur det funkar med reavinstskatten vid utköp och bodelning.
Jag och mitt ex är sambos och äger ett hus tillsammans. Eventuellt ska han köpa ut mig. Det mesta man hittar på nätet om detta förutsätter att det ska ske genom bodelning. Men efter mycket rotande finner jag att man även kan göra ett regelrätt utköp, där jag säljer min andel av huset till honom istället för att vi bodelar.
Som jag förstår det är den väsentliga skillnaden att om vi bodelar så betalas ingen reavinstskatt, utan istället kompenserar jag honom för den summan han en dag teoretiskt får skatta vid en försäljning, och den summan dras av på den som han ska köpa ut mig för.
Men om han istället köper ut min andel utan bodelning, då får jag själv skatta på vinsten för min sålda andel. Vilket för mig i praktiken skulle innebära ca 90 000 kronor mer i fickan, eftersom jag skulle göra uppskov på vinstskatten i mitt nya boende och behålla pengarna.
Har jag missat något här, är jag bara korkad helt enkelt? Varför förutsätter det överallt att det är enklast och bäst att göra en bodelning istället för utköp, när det för den utköpta parten innebär att man måste skatta sin vinst direkt och inte kan ta uppskov på kapitalet och behålla det? Finns det någon hake jag missat?
Ja, men det är ju lite annorlunda för oss i och med att vi är sambos och därför så vitt jag förstår det inte är tvungna att bodela överhuvudtaget för att separera. Det här är väl ett exempel som jag hittade på “de två versionerna”
Det jag undrar är mest om det finns någon hake med att bara sälja andelen utan bodelning. För mig framstår det som så självklart att bodela gynnar den som ska bo kvar medan utköp gynnar den som ska flytta, eftersom den som bor kvar vid bodelning i praktiken får förvalta en summa pengar för den som flyttar på obestämd tid, eller livet ut, om den aldrig säljer. Det blir ju en summa som den som flyttar ut “skänker” den som bor kvar för att den ska kunna betala skatten med den någon gång i framtiden om det blir aktuellt. Den personen som bor kvar kan ju dessutom sälja men fortsätta behålla reavinstskatten (varav halva man fått av exet) genom uppskov i nästa boende. (Så sker ju redan med fiktivt mäklararvode, men den är ju svår att komma runt, till skillnad från reavinstskatten som det alltså verkar som att man kan få ta med sig istället för att “ge” till exet vid utköp istället för bodelning)
Så det jag undrar är, varför väljer då folk att bodela istället? Det måste finnas en hake? Eller handlar det helt enkelt om att folk tycker det är jobbigt att behöva deklarera skatt, eller att man helt enkelt vill vara schysst och ge sitt ex en massa extra pengar när man blir utköpt?
Men jag läste din länk mer noggrant nu och det verkar ju som att man kan använda sin vinstskatt till uppskov i vilket fall, vilket dock är lite konstigt när de flesta länkar som beskriver hur man ska bodela säger att man ska ge de pengarna till den som bor kvar (i exemplet i din länk att man skulle ge den som bor kvar 418 000)
Frågan kittlade mitt sinne lite så jag sökte runt… Tydligen krävs det påskrivet bodelningsavtal för att den som ska fortsätta äga fastigheten ska kunna ansöka om lagfart, kanske läge för dig att kolla upp?
En bodelning mellan sambor behöver inte dokumenteras i ett bodelningsavtal, men det finns flera skäl till att ändå göra det. Med ett skriftligt bodelningsavtal finns ett tydligt bevis på att bodelningen är genomförd och en dokumentation på hur den genomfördes. Genom detta kan en av de tidigare samborna inte komma med krav i efterhand. Bodelningsavtalet visar också på de faktiska förmögenhetsöverföringarna samborna emellan, vilket utgör bevis gentemot sambornas respektive borgenärer.
Om en av samborna ska bo kvar i en gemensamt förvärvad fastighet krävs ett bodelningsavtal för att den kvarboende ska kunna ansöka om lagfart som ny ägare till fastigheten.
Ja, det var ju klart relevant, men också väldigt konstigt. Om han köper ut min andel av fastigheten och alltså äger fastigheten till 100% så skulle han alltså ändå inte kunna få lagfarten på den? Om man tänker sig att det ex är fyra syskon som ärver ett fritidshus, då kan inte en köpa ut de andra och få lagfarten? Eller har det med folkbokföring att göra? Jaja, tack för tipset iaf, får kolla upp det.
Kan det vara att banken inte vill bevilja ett utköp utan bodelning för att om jag fortfarande är skriven här och bor kvar här så kan jag sedan, enligt sambolagen, kräva bodelning på fastigheten han redan köpt ut mig ifrån pga “ja men vi köpte det för gemensamt bruk och här bor ju jag även om han står ensam på lån och som ägare ” och på så vis bli utköpt två gånger?
Ditt resonemang stämmer, reglerna för uppskov fanns inte när bodelningsreglerna skrevs. För dig blir skillnaden precis som du skriver att du kan använda vinsten av försäljningen till nästa boende. I övrigt ska en bodelning göras som en fiktiv försäljning med samma utgifter som ni hade haft vid en vanlig försäljning. För den andre parten tillkommer kostnader för lagfart (stämpelskatt) om ni säljer.
Gör man bodelning måste man skriva ett bodelningsavtal för att lagfarten ska kunna genomföras. Man kan skriva ett bodelningsavtal som enbart gäller för bostaden.
Som om vi bodelar så förlorar jag ca 90 000 som jag måste ge honom för att han presumtivt skulle kunna få för sig att betala skatten någon gång i framtiden, och om vi gör ett utköp måste han betala 1,5% för att få lagfarten för det som var min andel av fastigheten, ca 40 000, som annars mest blir en symbolisk administrativ summa vid bodelning?
Men vore inte det rimliga då att vi kommer till någon sorts deal om detta, att jag går med på bodelning men att han kompenserar mig med att vi lägger priset lite högre på fastigheten så att min förlust i form av att ge honom pengar för en skatt han inte lär betala i någon förutsebar framtid kompenseras?
Varför tas inte detta upp i alla råd och information man kan hitta, beroende på vilken vinst och därmed vinstskatt det handlar om kan det ju röra sig om en rejäl kapitalförlust för den som blir utköpt. Ta exemplet som VemGavHenneMakten där den som blev utköpt enligt de flesta beräkningsmodeller skulle ha gett sitt ex 418 000 att fritt disponera till han någon dag kanske skulle ha fått för sig att betala skatt på vinsten. 418 000 att fritt disponera i decennier blir en jäääävla massa avkastning utan att man ens behöver vara speciellt duktig på att förvalta pengar.
Jag skulle inte säga att du förlorar 90000, det är fortfarande statens pengar. I slutändan måste du betala dem (kanske så sent som i ditt dödsbo). Staten kan ju också få för sig att lägga på ränta.
Gör ni bodelning kommer den som tar över huset ha den ursprungliga inköpskostnaden för huset som beräkningsgrund för skatt och betala skatten vid försäljning.
En sak ni kan fundera på är om ni har gjort förbättringsåtgärder under de senaste 5 åren, i så fall är dessa avdragsgilla. Det påverkar ju hur mycket skatt ni måste betala. Efter 5 år förfaller dessa avdrag.
Jo visst, det kan ju komma en dag när den skatten faktiskt ska betalas. Men just nu skulle jag ha behövt de pengarna för att ordna ett nytt boende till mig själv. Dessutom blir ju skulden mindre i takt med inflationen, att betala den nu är därför betydligt tyngre än det varit att göra det om 10 år, på flera plan. Man kan säga att det är statens pengar, men jag vet inte om det egentligen är sant. Så handskas väl knappast företagare etc med pengar? Att för att man någon gång i framtiden kanske ska betala tillbaka en summa som man har tillgång till helt räntefritt hur länge man vill, så ska man inte använda de pengarna utan se dem som förlorade.
En annan sak att tänka på. Idag är det 22% skatt på vinsten vid försäljning av hus. Denna skattesats kan höjas (inte helt orimligt) under den tid du har uppskov och det skulle innebära att din skuld till skattmasen ökar. Det här är vad jag kan se risken med att göra en försäljning och utnyttja uppskovet.
Det har du för all del rätt i. Men med tanke på hur impopulär skatten är, hur den leder till oönskade inlåsningseffekter och de allmänna politiska strömningarna så bedömer iaf jag risken som mycket högre att skatten sänks eller delvis avskaffas, vilket skulle göra det till idioti att betala den så länge man kan komma undan.
Men det här med stämpelskatten var ju helt klart viktigt och det hade jag missat. En andra omgång stämpelskatt för samma fastighet framstår ju helt klart som en superonödig utgift som gör det begripligt varför folk bodelar ist. Dock undrar jag om utköpta förstår och räknar på hur mycket de förlorar för att bespara sitt ex stämpelskatt
Vi skrev bodelningsavtal tyvärr, det hade varit mycket bättre för mig om han köpt min halva av huset för då hade jag kunnat skjuta upp vinsten. Nu har jag 300 000 kronor mer i bolån, det beloppet (=vinstskatten) hade jag såklart mycket hellre haft som ett räntefritt lån från staten och sluppit tusenlappar i ränta varje år. Vårt gamla hus hade gått upp mycket i pris, därav vinsten, men alla andra hus hade ju också gått upp lika mycket så egentligen blir det ju ingen vinst i slutändan… Det är inte bra att skriva på papper när man är i kris helt klart…
” och på så vis bli utköpt två gånger?