Jag har träffat mina barns bonusmamma på ett naturligt vis dvs på ett av barnens konsert. Vi pratade i aulan en kort stund och därefter skildes vi åt då vi hade biljetter på olika platser. Utöver det har jag sett henne kanske 2 gånger till och hon har ändå funnits i mina barns liv i drygt 8 år. Vi har aldrig firat födelsedagar, jul eller annat ihop så vi har inget naturligt sätt att springa på varandra. För mig har det räckt gott och väl att höra om henne via barnen, både när de var yngre och nu när de är tonåringar.
Det finns inga måsten så känn dig trygg med att du kan bestämma vad som är bäst för dig och ditt barn 