Det fina är att som singel kan du hinna med allt detta, utan större problem! Det är förstås helt annorlunda att semestra ensam än i par, men det är ju inte alls enbart sämre.
Sen väljer man väl aktivitet och resmål utifrån vad man kan tänka sig att göra ensam. Jag skulle t ex inte åka på storstadssemester ensam, det skulle kännas helt meningslöst för mig. Jag har redan tillbringat för många ensamma kvällar på hotell under de år när jag reste mycket i jobbet.
Men jag åker mer än gärna och campar ensam, det ger mig ett otroligt lugn. Tillfälliga aktiviteter, som utställningar, vinprovningar, konserter och liknande, det gör jag också gärna ensam. Det känns inte ett dugg konstigt för mig. Gå ut och äta - njae, där vill jag ha någon att diskutera med över maten.
Man är ju helt olika, och som singel med stora barn kan man verkligen passa på att lägga upp ledigheterna precis som man själv vill. Mitt senaste ex var skittråkig att ha sovmorgon med. Ska man behöva stå ut med det? Att fixa en lyxig frukost var totalt bortkastat, för han skulle ändå bara äta sin fil. Om jag hade bakat färskt bröd avstod han, det var den vanliga knäckemackan som gällde.
Nu älskar jag att ha sovmorgon för mig själv! Jag kanske köper hem croissanter eller bakar något nattjäst bröd, jag kan köpa ostar och marmelader och koka ägg och tycker att jag har det så oförskämt bra. Tidiningen i pappersformat, P1 på radion och en rejäl kanna kaffe medan jag funderar på hur jag ska tillbringa dagen. I’m in heaven!