Hem | Så här skiljer du dig | Juridik | Sök advokat | Träffa psykolog | Artiklar

Skilsmässa

Nu i kväll har vi ansökt om skilsmässa. Det har bara gått lite mer än en vecka sedan beskedet om att min man ville lämna mig. Sjukt hur "lätt’ det är att bara logga in och kryssa i o godkänna. Känner mig tom, slut efter över 24 år.
Jag älskar honom fortfarande.
Men nu känns det som vi har kommir till slutet o jag förstår att han vill börja sitt nya liv med sin nya yngre kvinna.
Men vi hade ett bra samtal om framtiden o han har lovat att stötta mig o det är jag tacksam för.
I morgon berättar vi för barnen, hoppas de tar det bra.
Nu hoppas jag på lite sömn, har tagit en tablett.

2 Likes

Jag är imponerad över hur väl du verkar hantera situationen och hur otroligt förstående du är. Hoppas att detta blir till det bästa även för dig

Tack. Jag försöker vara stark men ibland kommer ju känslorna ikapp o man gråter. För det som inte längre finns och för en oviss framtid. Och utan sömnpiller (Propavan) skulle det vara svårt, man måste sova. Matlusten är också kraftigt nedsatt. Att jag tar det så pass bra beror nog på min kommande exman. Han är snäll o förstående och vill mig väl. Han kommer o hjälpa mig med det praktiska så att det blir bra för mig. Han bryr sig om mig även om hans kärlek har gått vidare. Jag tror det kommer att bli tyngre perioder senare när man blir ensam. Men jag har ju barnen.

1 Like

I onsdags berättade vi för barnen att vi ska skiljas och att min man har träffat en annan.
De blev chockade men tog det ganska bra.
De har många i sin närhet med skilda föräldrar men alla har trott att vi skulle hålla ihop livet ut.
Vi kramades alla.
Men igår bröt de ihop helt o var totalt förstörda.
De grät o var väldigt anklagade mot min man o säger att alla står på min sida.
Fruktansvärt att se dem må så dåligt.
Min dotter träffade den nya igår då de tränar på samma gym där min man träffade kvinnan han lämnar oss för.
Hon fick reda på att de haft ihop det sedan september.
Så det blev ingen rolig kväll utan istället tårar o hårda ord.
Jag försöker lugna alla o påminna barnen om att deras far älskar dem.
Maken blev rätt knäckt han också.
Tufft att höra av barnen att han förstört vårt liv.
Och även om han inte känt sig bekräftad av mig så är det ju ändå han som varit otrogen.
Jag sade till honom att jag hoppas allt blir bra sedan med den nya när allt lugnat sig så att det är värt det här.
Känner mig urlakad o ledsen.
Tänker på framtiden.
Han kommer att ha allt kvar förutom att han byter ut mig.
Hon är 17 år yngre .
Men jag måste hålla ihop för barnens skull.

Vi ligger väldigt lika i tid… den 27 Dec fick jag ur min man att han inte längre ville dela livet med mig.
Han hade betett sig konstigt ett tag och det var väl dumt av mig att ta upp det just då.
Han ville vänta tills “imorgon” men jag kände då att kan han inte svara på frågan så ville jag inte vänta.
Vi har varit tillsammans i 26 år.

Han flyttade ut dagen efter och i onsdags flyttade han in hos sin nya, 17 år yngre kollega efter säger sig ha bott hos en kompis.
Han säger att de ska pröva att bo tillsammans och han vet ju inte om det funkar eller om han blir utkastat om ett halvår… känns ju tryggt.

Däremot så ändrar han sig med vad han sagt att han ska ställa upp och hjälpa oss nu i början. när de träffat en ny så påverkar den personen en hel del.

Han fattar inte alls varför inte 12 åringen inte vill sova hos dem redan nu i helgen, eller varför det skulle vara några problem att barnen är där varannan vecka. Fast det från dem tar 1½ timme till skolan när det tar ca 20 min från mig. Ingen förståelse att barnen liksom jag inte har landat på något sätt i detta.

1 Like

Det verkar så lätt för den som lämnar. Den har ju bearbetat allt medans den som blir lämnad blir serverad “sanningen” när allt är klart.
Min man o den nya ville inte säga något innan jul o nu i efterhand så känns det ju inte så bra att vi alla levde i en illusion.
Den nya sa till min dotter något om att hon kommer att flytta in i vårt hus, då det blir dyrt att ha varsinna hus. Hon har en sambo som ska lösas ut.
Det är verkligen nya tider.
När vi träffades var vi singlar i det tog 4 år att bli sambo. Nu har de träffats i smyg o blir väl sambo direkt.
Man hoppas att de lugnar sig för barnens skull.
Har precis pratat med hälsocentralen o fått en tid hos kurator nästa vecka.
Känner att det kan vara bra att prata med någon utomstående.
Till natten tar jag propavan som hjälper mig att sova.
Funderar mycket.
Det här forumet känns bra då man kan hitta andra som varit med om samma sak.
Är nog i en chockfas just nu.

1 Like

Jeg syns du virker veldig snill og forståelsesfull ovenfor din mann. Ære være deg for det, men lov meg at du ikke går på akkord med deg selv for å skåne ham :pray::pray:

:hugs::hugs:

1 Like

Min man hade nog tänkt vänta tills efter nyår…
Däremot så sa han bara att vi skulle flytta isär och att just ju kändes det som att han ville skiljas, men han var inte helt säker. Han inväntade beslutet om att han fick flytta in hos henne tydligen. Det var det som avgjorde saken. Att han redan beställt personbevis för skilsmässa som kom hem kunde ju vara bra att ha ifall att.
Känns som att hade jag inte tagit upp det så hade det kanske varit annorlunda idag.

Ja han har ju flyttat in direkt i hennes hus som hon kan rodda själv, jag har inte råd att lösa ut honom. Det känns så orättvist just nu. Jag hoppas att han ser till det som är bäst för barnen och att de har sin trygghet här och går med på att bli utlöst till den lilla summa jag har möjlighet att ge. Ville helst inte skriva något skuldebrev och på så sätt binda mig ekonomiskt till honom.

Sen vet jag inte, han vill inte ha fler barn och hon har en liten son i samma ålder som hans barnbarn.
I dagsläget byter han i princip bara familj.
Oklart när om våra barn vill åka dit, har ju bara gått två veckor.

Tar också propavan, kan knappt äta och ska få samtalsstöd via jobbet.
Känns så overkligt bara, i natt började riktigt obehagliga mardrömmar.

1 Like

Man måste kämpa på o se till att barnen har det så bra som möjligt. Jag försöker vara snäll o medlande för deras skull.
Jag hoppas min man gör som han sagt o hjälper mig framöver, men sådant kan ju ändras om den nya har andra åsikter. Ska försöka vila i helgen o sedan är det väl dags att ta hand om allt pappersjobb o bodelning. Ser inte framemot det.
Styrkekramar till dig Trott o se till att äta något litet även om det inte finns någon matlust. O det är bra att sova lite också, innan jag började med propavan hade jag inte sovit sedan beskedet den 29e o höll på att bryta ihop.

Jag är så ledsen ikväll bara gråter. Jag vill vakna upp ur denna mardröm. Barnen är fantastiska, ledsna men de stöttar mig till fullo.

Bare gråt, det er forløsende, spenninger slipper.
Sender deg varme tanker og styrkeklemmer :hugs::hugs:

1 Like

Tänk att du orkar skriva att han är snäll och förstående trots att det är han som har orsakat allt det här. Det är en storsinthet från dig som jag nog inte skulle ha klarat av.

Och naturligtvis får han klara av att höra anklagelser från barnen och andra. Han har ju försatt sig i det själv.

Jag hoppas verkligen att det blir bra för dig och barnen till slut. Ni förtjänade inte det här

1 Like

Ja jag försöker vara storsint men det kostar. Jag älskar honom fortfarande o känner en stor sorg över att någon annan kommer att ligga på hans arm.
Men det är han som valt vår framtid. Hans kommer att bli i stort sätt oförändrad förutom att han byter ut mig. Min framtid vet jag inget om. Känns som jag förlorat allt ( utom barnen) o jag vet inte var jag ska bo o ingen famn. Hela min kropp skriker JAG VILL INTE!!! Men jag vet ju att det inte spelar någon roll. Vi bor fortfarande under samma tak. Men allt känns som en film med dåligt slut. Ledsen.

Jag må vara naiv på många sätt, men jag förstår inte hur man kan byta ut människor så lätt. Trots många liknande historier här på forumet känns det lika märkligt varje gång att höra. Jag har alltid tänkt att det krävs en viss typ av människa för att vara otrogen, men det verkar mest som om det är en allmänt spridd folksjukdom.

Det där var kanske lite off topic, men jag förstår din känsla av att ha fått marken bortryckt under dina fötter. Man ska ju kunna lita på familjen och sinsinlivskamrat livskamrat, man ska inte behöva gå igenom det som du går igenom.

Förhoppningsvis blir det lite lättare när ni inte längre bor tillsammans. Jag hör till dem som tycker att nollkontakt (förurom barnen) är det bästa för att läka. Och jag hoppas att du ändå kommer att gå vinnande ur detta

Kram

2 Likes

Tack onedaymore ja man ska väl kunna lita på sin livskamrat. Men jag slås av att det verkar vara snarare regel än undantag att en går för sig själv o funderar o bestämmer sig o sedan serverar en färdig lösning som innebär ett avslut hellre än att ta upp det till diskussion o kämpa.
Ikväll när vi åt middag tänkte jag att i framtiden är det den nya som kommer att sitta på min plats o det känns tungt.
Jag kommer att behöva mitt ex ett bra tag till eftersom jag inte har någon annan.
Så jag antar att det kommer att ta tid att läka.
Just nu sitter jag på toaletten o gråter med tvättmaskinen som döljer hulkningarna.
Jag är så himla ledsen. Önskar jag kunde spola bandet bakåt o göra annorlunda.
Att jag visat min kärlek mer.
Det kommer jag att ångra hela livet.
Jag hoppas det kommer en dag när jag ser allt ljusare, just nu känns den avlägsen.
Kram

Hej ! Jag tycker inte att du ska ta på dig eran seperation.
Efter så många år tillsammans så tycker jag att han skulle försökt att prata om det/ använda professionell hjälp.

Har varit med om nästan lika i mitt fall efter 37 år tillsammans 4 barn.
OCH en mycket yngre tjej ( 23 år )
Stora kramar

1 Like

Tack ja jag tycker också att han kunnat ge oss en chans men kan ändå inte låta bli att tänka om jag kunnat gjort annorlunda.
Nu är det för sent o han är väl helt förtrollad av sin nya 17 år yngre tjej.
Blir tokig när jag tänker på dem tillsammans.
O att hon ska flytta in i vårt hem. Hon har varit här o fikat innan jul när hon skjutsade hem dottern (de tränar alla på samma gym).
Kanske gick hon då runt o funderade på vad hon vill göra om.
Jag vet vem hon är på bild. Känner mig gammal o utbytt, begagnad.
Kram

Visst är kärlek och bekräftelse viktigt i ett förhållande, men det ursäktar aldrig, aldrig, aldrig en otrohet. Hade han upplevt problem i ert förhållande borde han ha tagit upp detta med dig. Om det nu vore totalt omöjligt för honom att kommunicera som en vuxen människa borde han åtminstone avslutat er relation på ett snyggt sätt istället för att skaffa älskarinnor.

I risk för att låta cynisk, men detta kan lika gärna vara ett klassiskt fall av gubbsjuka som i efterhand maskeras som bristande bekräftelse. Tyvärr verkar det inte vara ovanligt att otrogna personer gärna kanaliserar sin skam genom att skylla på sin partner. Ifall partnern bara hade gjort si eller så hade de minsann aaaaaaldrig varit otrogna.
Personligen tror jag inte på det. Mitt problem i mitt förra förhållande var också brist på kärlek (och en del annat) men inte fasen raggade jag upp småkillar för det.

2 Likes

När mina känslor för honom svalnat o det gått en tid kanske jag ser allt klarare.
Dottern är betydligt mer dömande o har deklarerat att hon aldrig kommer att förlåta hans otrohet.
Det är väldigt ledsamt att det skulle sluta på detta sätt efter 24 år. Lite mer än halva livet.
Jag tänker att det är någon typ av ålderskris också.
Många av hans nya gymkompisar är också mycket yngre.
O det ger kanske en känsla av att man blir yngre själv om man umgås med yngre.

Har samma erfarenhet. Mitt ex var otrogen i våras och skyllde det på att jag hade rest i jobbet under en tid. Något som hon vid flera samtal tyckte var ok. Sen när jag kom på henne så var det för att jag inte hade varit där (jag reste 3 dagat i veckan). Visst var hon ångerfull och transparent om allt, så vi försökte igen. Men jag tror att hennes otrohet, min känsla och hennes vetskap av att jag inte riktigt kunde lita på henne, samt en hel del yttre omständigheter ledde fram till att hon inte orkade mer. Så hon bestämde sig för att lämna mig. Något som jag tror kanske hade varit en trolig utgång en bit in i framtiden, även om vi klarat av den kris vi haft under hösten.

Brist på bekräftelse eller närhet är en förbannat dålig ursäkt för svag karaktär och en vriden moralisk kompass. En sak är jag säker på, händer samma sak mig i framtiden finns det bara en utgång och det är att avsluta förhållandet på en gång.

2 Likes