Låter exakt som samma vals mitt ex dragit/ drar…
Väljer du att tro på honom så kommer det stå dig dyrt. Vill du ha en relation i framtiden så måste allt bort inklusive att du accepterar detta.
Det blir kaos om du berättar. Men att sitta tyst kommer döda dig långsamt.
Han vill skiljas. Stäng dörren till honom och till ditt sovrum. Vill han ha dig så kommer det synas. Vill han bara kontrollera dig så syns det
Skydda ditt hjärta. Skit i vänskapen ett tag.
Oavsett om jag berättar eller inte så tror jag inte att deras långdistansrelation kommer att hålla. Men någonstans så känner jag att hon förtjänar sanningen. Dörren till sovrummet är stängd eftersom hon är här på semester nu. Hon åker hem om en vecka och då ska han bo i en lägenhet som hon har ordnat till honom för hon tillåter inte att han bor här hemma med mig och vår dotter. Vår plan var dock att han skulle bo här medans vi ordnade allt med skilsmässan och med att dela upp och packa grejer. Han får en lägenhet den 1 april och då skulle han enligt vår plan flytta ut. Men så såg inte hennes plan ut.
Hur har det gått för er/dig? 
Om du nu verkligen vill fortsätta vara hans vän nu och efter skilsmässan så behöver du vara större.
Och, trots att det bär emot, respektera hans val. Det betyder att du i n t e ska höra av dig, varken du personligen eller anonymt, till hans nya och berätta om ni har legat. Du blir aldrig hans vän genom att ”sätta dit” varken honom eller henne. Du kommer heller aldrig få honom tillbaka genom att hänga ut honom eller att få henne att lacka ur. Det kommer bara förminska dig till den desperata ex-frun som inte släpper taget.
Så även om det svider. Vill du vara hans vän (även om han bevisligen inte verkar vara en särskilt bra sådan till dig) take the high road.
Det är sorgligt.
Han är som en vindflöjel som följer den han sist talade med. Känns inte som någon man vill hålla i handen eller som man ens kan lämna ensam …
Många är de som vill hitta förklaringar i ålderskris, depression eller annat för dessa oförklarliga o ofta ovälkomna överraskningar i form av svek osv.
Jag tror att vi människor ibland inte är bättre än så här och jag tycker att man ska hållas ansvarig för de sårande val som görs.
Vadå ålderskris, ja, att man börjar fundera över om livet inte är mer än så här? Ja, och då väljer man att blanda in en ny part, är det en lösning? Jag försöker inte såra dig, men det är naturligt att man vill söka logiska förklaringar till sådana här händelser, men att svaret skulle bero på något utanför sin egen vilja osv. Det tror inte jag ett dugg på.
Visst sjutton hade man aldrig trott detta om personen och dennes personlighet men det finns inga förmildrande omständigheter eller att personen blir manipulerad osv. Då är man ju helt ryggradslös.
Förtjänar? Hon vet nog att ni ligger, och varför vill du vara ädel?
Tror jag med.
Han har lämnat dig för en annan. Desto snabbare han flyttar ut, desto bättre. Blanda inte dig i vad han gör. Släpp honom. Bli arg. Gå vidare.
Tro mig. Jag gjorde allt det du vill göra och inget gjorde mig något gott.
Sörj, hitta lyckan i ditt eget liv och gå vidare.
Han har flyttat. Jag känner att vi inte är klara med varandra och att vi skulle kunna skapa något nytt tillsammans. Och han säger detsamma. Han har berättat om sina planer för hur vi skulle kunna göra det. Det är faktiskt bara 2 veckor sedan han gjorde det.
Jag har varit arg, jag sörjer men känner inte att jag vill gå vidare. Jag blir bara mer och mer förvirrad. Hans ord och handlingar stämmer inte överens.
Ja, du har rätt i att jag behöver vara större. Men det är svårt. Jag känner mig bara så förvirrad.
Det här med ålderskris är inget som jag eller han har kommit på utan det är andra som sagt att han beter sig som om det var det som pågick.
Ord. Ord är alltid jävligt billiga. Lätta att säga i stunden.
Handling räknas och ni genomgår med skilsmässan och han har inte avslutat med henne. Och beter sig helt ärligt som ett riktigt jävla praktsvin mot er båda två.
Det finns ingen förvirring och nu är jag hård.
Men nu, den här delen av era liv och er relation är över. Det är över. Vill du trots allt vara hans vän håller du dig själv över hans skitsnack och tvetydiga handlingar. Och för din egen skull sluta ligg med honom, det när bara en fantasi hos dig som inte är där på riktigt. Drar ut på ditt eget lidande.
Ja, men hans ord stämmer inte med hans handlingar. Hans handlingar visar mer kärlek än hans ord. Han har dragit ut på det här med skilsmässan väldigt länge. Inte packat, inte fixat papper osv. Jag känner mig förvirrad för jag vet inte själv vad jag vill.
Nej, vår relation är inte över än. Det är jag helt övertygad om. Vi har en dotter tillsammans och vi bor i ett främmande land så vi kommer fortsätta finnas där för varandra även om vi avslutar äktenskapet. Men, den här tråden handlade inte om vårt äktenskap och huruvida jag ska ligga med min man eller inte. Jag önskar att jag aldrig hade skrivit här i forumet för nu mår jag sämre än jag gjort på länge.
Jag ber om ursäkt om jag fått dig att må sämre, men å andra sidan så ställer du frågan och ger en viss kontext. Det är ju dessvärre den enda vi kan resonera kring här. Sen är det kanske inte svaren du ville ha. Man får sällan dem.
Men om han nu drar ut på skilsmässan men samtidigt inte avslutar med henne? Vad vill du? Hitta ett sätt att acceptera att vara hans fru och att han har en älskarinna?
Så kan man ju också leva men det kräver ju också sina offer helt klart. Är han värd det?
Spelar det någon roll vem som säger det? Det är ett sätt att försöka hitta logiska förklaringar till ett irrationellt beteende. Jag tror på medvetna val, inte att något man inte kan styra över får en agera på ett visst sätt. Oavsett vem som hävdar det.
Andra tror annorlunda.
Jag menade bara att det inte är någon ursäkt jag använder mig av för att det ska kännas bättre.
Den berömda kakan, att ha både och är ju störst fördel… för honom. Slippa ta jobbiga beslut o konsekvenser.
Jag känner igen att må sämre av att skriva här. För det blir ibland sanningar o påståenden man inte vill höra. Men det kan ändå hjälpa en framåt, att tvingas ta beslut eller inse vad som pågår.
Det är superjobbigt att vara där du är. Men jag tror inte svaret för dig är att vara en alternativlösning för honom eller ett andrahandsval…… om hon är där nu… jadu, då väljer han henne varje dag. När hon inte är där så ligger ni….
Du tillåter det, för du vill ha honom i ditt liv och vill inte att det ska vara över. Hade detta hänt förut?
Fundera vad du vill och agera utifrån det du behöver. Antingen tar du fighten och står upp för att du vill ha honom, det innebär ultimatum. Eller så LÄMNAR DU.
SÅ ATT DU KAN KOMMA VIDARE.
Jag hade inte brytt mig att meddela hans älskarinna att ni ligger, till vilken nytta?
Det känns bara som att alla här i tråden hackar på mig. Jag vill i första hand få en chans att prata med honom utan hennes inflytande. Han har sagt så mycket som egentligen har varit hennes ord har det visat sig senare. Jag tänker inte ställa upp på att vara hans fru och att han har en älskarinna. Däremot så är jag öppen för att vi ska skapa något nytt tillsammans och det har han också varit inne på under de senaste månaderna. Hon åker hem om en vecka så vi får väl se vad som händer sen.
Det förstår jag, men det har ju inte gått hittills. Trots att hon inte varit där.
Kanske känns det som om vi hackar på dig, men det är faktiskt i välmening även om det inte känns så…. För vi vet att det för ännu mer om att leva i limbo.
Men ärligt, om han vill skapa något nytt o bättre med dig så kan han ju inte samtidigt låta henne besöka honom, så är du ett andrahandsval. Det stabila alternativet som han alltid kan räkna med.
Om det var sant att han vill börja om med dig då träffar han inte henne, även om hon är där på semester.
Då gör man rätt val gentemot dig.
Det är handling.
Vi bryr oss faktiskt
EDIT: att du är beredd att förlåta osv, är helt ok, om det inte utnyttjas av honom, vilket det låter som….
Inget av det som skrivits är mot dig. Snarare är vi för dig.
Ser man det utifrån så ser man bara det du beskriver, och det du beskriver är en man som sviker dig och gör dig ledsen på olika sätt men som du ändå vill hitta framåt med något sätt. Det är helt ok att känna så. Han borde vara tacksam för det men är det ju uppenbarligen inte alls.
Men att gå på hans andra kvinna kommer inte lösa situationen emellan er, möjligen enbart för det kortsiktiga nöjet att få skada henne lite. Men kan därefter lika gärna få helt omvänd effekt, för tveka inte en sekund på att om hon älskar och vill ha honom så kommer hon därefter göra sitt bästa för att måla ut dig som den gemensamma fienden.
Jag hade väl kanske mest förväntat mig att få svar på min fråga, inte att bli ifrågasatt och kallad olika saker. Vår relation är en sak för sig det enda jag undrade var ju hur jag skulle göra med att berätta eller inte. Just nu så känner jag att jag bara får vänta och se hur saker utvecklas när hon åker hem. De kommer inte ses igen förrän om 3 månader så innan dess har vi väl i alla fall fått en chans att prata ärligt och uppriktigt och kommit fram till hur det ska bli framöver. <3
Jag är väl extra känslig som situationen är nu och då känns det som det är riktat mot mig. Jag har faktiskt inte tänkt på det som att göra det för att skada henne utan mer för att jag inte tycker det känns rätt mot henne att hon tror att han är ärlig mot henne.
Hon har från början smutskastat mig så mycket hon bara har kunnat. Jag har inte varit någon desperat och hysterisk ex-fru utan jag sade till honom från början, lugnt och sansat, att jag accepterar din skilsmässa och du får den. Däremot är jag inte överens och jag är öppen för att eventuellt skapa något nytt tillsammans om du ändrar dig. Sen har jag inte gjort en massa konstiga saker. Men hon har tolkat mitt beteende som väldigt onormalt och konstigt och hon har stalkat mig på sociala medier och talat om för min man att jag är manipulativ och att hon är smartare än mig. Hon har hela tiden gjort allt i sin makt för att vända honom mot mig och det svider inom mig.