@Frittfall hoppas det är ok att lägga ett inlägg eller två i din tråd?
Får erkänna att jag inte känner mig comittad att skapa en egen tråd i närliggande ämne.
Är singel igen sedan snart ett halvår, på eget initiativ. Mycket var bra i den relation jag lämnade efter lite mer än 4 år, men inte allt. Nog för att det skulle skava ordentligt för oss båda, fast på olika sätt. Vi tappade tilliten båda två.
Köpte hus en bit ifrån orten jag jobbar på och måste säga att jag trivs väldigt bra på egen hand.
Så bra att jag inte hittills på allvar funderat på att träffa någon annan.
Lagar mat, städar, tvättar, skottar, rensar, viker in, bäddar och hanterar sopor och återvinning med lätthet. Aldrig något tjafs. Inga problem när jag har råkat skrota till det lite i groventrén heller. Det är jag, mitt problem, jag fixar när jag fixar. Kanske efter nästa fjällsväng?
Känns bra att komma hem, ställa undan, sätta på tvättmaskinen, värma bastun och i lugn och ro kontemplera helgens och veckans intryck i tystnad. Kanske med ett glas rött fast det är söndag?
Att regga på datingapp som jag gjorde för sex år sedan känns inte alls aktuellt.
Idag, nu, ännu.
Delar din upplevelse av att utbudet var grunt, många var reggade på flera och jag har för egen del inte egentligen trott på att jag skulle inleda någon kort relation. Alla intressanta var kräsna, även jag. Inte mycket att hurra för där.
Men alla resor börjar med ett första steg och det kan såklart vara via en app.
Det är omöjligt att sia om framtiden men rent intellektuellt som mitt liv ser ut idag är jag tveksam om jag ska utsätta mig eller någon annan för den, måste jag säga, negativa press som en relation innebär enligt min erfarenhet.
Den initiala fasen med attraktion, nyfikenhet, alla de första intrycken, alla första gången med allt är mysigt och spännande.
Men så småningom ska allt bli vardag igen. Där känner jag tveksamhet.
Av flera anledningar, framtid, jag har ganska många tankar om min framtid.
Vad har min nästa för tankar om sin? Går de att länka, är jag och hon intresserade av att länka ihop vår framtid?
Traditioner, kan denna någon finnas i de traditioner som familjen har?
På vilket sätt förväntas jag ingå i någon annan familjs traditioner?
Tragglande, hur hanteras problem, ska det ältas och ältas eller är syftet att hitta en lösning?
Jag blir så fruktansvärt uttråkad av att sitta och rapa samma problem och scenarion gång på gång. Jag kommer att slå av, det kommer att bli dålig stämning.
Semester, hur hantera om vi har helt olika uppfattning om vad man gör på semestern?
Så många frågor som jag vet/ inser kommer att kunna ställa till schismer.
Är samtidigt ganska säker på att skulle det råka bli, oklart hur, så att jag träffade någon som hade ett stort eget intresse som jag kunde haka på i, tillsammans bygga energi i och runt så skulle jag ganska troligt vara beredd att göra rätt stora förändringar i mitt eget liv.
Jag gillar sådan energi, upplevs förmodligen ha den själv emellanåt?
Men, därvidlag känner jag mig lite krass.
Det skulle sannolikt förutsätta slumpen eller medvetna ansträngningar för att hamna i ett läge där det finns en chans att det skulle kunna hända?
Eftersom jag är klart tillfreds med att bo ensam, göra de saker jag gör idag, ser fram emot de jag har planerat och förstår att inte alla, åtm rätt få, skulle vilja mer eller mindre utsätta sig för dessa olika miljöer.
Så jag tänker, självsam av vilja, lite ensam men alls inte beredd att välja tvåsamhet
Detta något av en antidot till dina tankar @Frittfall?
Någon annan som funderar i liknande banor?
de som hör av sig på match verkar iallafall vara lite vettigare än på gratisställena, men återigen så måste första attraktionen (ser hygglig ut o har ett liv som liknar mitt) ändå finnas för mig om jag öht ska chatta…
