Det har gått 5 månader sedan mitt ex tog upp att han ville skiljas. Jag var till stora delar med på det. Eller rättare sagt. Helt med på det. Vår relation var inte längre byggd på kärlek utan vänskap. Jag vill inte ha tillbaka honom men jag saknar honom så det gör ont. Hans vänskap. Det finns ingen kärlek utan bara saknar tryggheten som jag haft i sååå många år…
Vet inte vad jag vill med inlägget, kanske bara prata av mig!!!
3 gillningar
Du är inte ensam.
Jag saknar vänskapen som jag hade med mitt ex också. Eller inte vänskapen, det är fel ord. Vi hade ingenting att prata om och vi hade egentligen inget utbyte förutom sexlivet, men i alla fall den trygghet som det innebar att veta att han ändå fanns där.
Det var jag som lämnade honom. Jag vill inte ha tillbaka honom, han vill inte ha tillbaka mig. Men vi kan verkligen inte prata om någonting alls längre utan att vi missförstår varandra totalt. Det är hårda ord och snäsiga kommentarer. Det var det iofs även när vi levde i ett förhållande, men då kände jag ändå att han på ett sätt brydde sig om mig.
Jag önskar att han blir lycklig. Att han hittar någon som är rätt för honom. Att han slutar vara arg på mig, för det tär 
Önskar att vi kunde dela ett leende ibland när vi pratar om något som rör barnen.
1 gillning