Efter en skakig period valde jag och min partner sedan två år tillbaka att flytta isär och påbörja parterapi för att försöka bygga upp vårt förhållande som färgats av olika problem. När detta beslut togs präglades vårt förhållande helt plötsligt av en otrolig kärlek. Det blev liksom som en nytändning och allt kändes för första gången på länge hoppfullt.
Efter en period visade det sig dock att min partner inlett en relation med en kollega bakom min rygg. Jag blev först tokförbannad och stormade ut och sa att jag aldrig ville se henne igen.
Vek som jag är kom jag krypandes till henne efter nån dag och sa att jag är öppen för att förlåta hennes misstag om hon vill anstränga sig för att visa mig kärlek. Hon svarade då att hon inte har orken att göra det och sa att hon redan accepterat att det skulle ta slut. Vi klippte och bröt kontakten och allt har lämnat mig helt förstörd.
Jag är nyinflyttad i en stad där jag inte har några vänner eller familj, och jag studerar på distans. Jag spenderar dagarna med att gråta i sängen i min ensamhet och dricker varje dag för att kunna sova och för att bedöva smärtan.
Hela min själ vill ringa henne och be henne komma tillbaka till mig, men jag vet att det är lönlöst. Hon vill ju inte vara med mig.
Jag känner mig så vidrigt nere och jag vet inte hur jag ska ta mig igenom detta. Jag vet inte hur länge jag orkar må såhär. Jag ser ingen väg ut. Jag fattar inte hur jag ska ta mig igenom detta.
Till att börja med.
Det är inte ett självändamål att ha en relation.
Nummer två.
Vill du få ordning på tillvaron och skapa bättre förutsättningar för en relation - sluta upp med att dricka dagligen, det gör det bara värre. Du löser inga problem utan skapar bara flera.
Nummer tre.
Har du inga band till orten där du bor, flytta till något annat ställe. Vad håller dig kvar? Livet är ett äventyr, se dig omkring, upptäck nya platser, lär känna nya människor. Ta vara på dagen som inne är.
Nummer fyra.
Häng aldrig i helvete upp din lycka och självkänsla på en partner. Det är ett satans otyg och djävligt bra sätt att driva bort en partner. Det blirben börda som till sist blir för stor. För att citetera från Dorothy Sayers “Drama kring ung dansör”, Bonniers 1989 s 115 där lord Peter Winsey säger till Harriet Vane: “Jag vet att du varken vill ge eller ta emot. Du har försökt vara den som ger, och du har fått erfara att den som ger alltid blir dragen vid näsan. Och du vill inte vara den som tar emot, dels därför att det är mycket svårt och dels därför att du vet att den som tar emot till slut alltid kommer att hata den som ger. Du vill aldrig mer låta din lycka bli beroende av en annan människa.”
Eller som greken Demokritos uttrycker det: "Lyckan bor inte i egendomar och inte i guld, lyckokänslan har sin hemort i själen. "
Han sa också: "Ständigt anklagar människan natur och öde, och ändå är hennes öde som regel bara eko av hennes karaktär, hennes lidelser, fel och svagheter.
Epiktetos sade; "Man får inte ankra skeppet med ett enda ankare, liksom inte livet med en enda förhoppning.
För det femte.
Ta hand om dig. Hon är inte värd dina tårar och du är värd mer än att vara Bacchus slav. Ta hand om dig mannen.
Var anständig och stark. Har hon inlett ett förhållande med en annan, nu är jag taskig men det är kört de kommande två åren. Har hon kommit in i Erosfasen som det heter, då är det endast passion och hormoner som gäller, att försöka bryta upp detta just nu kommer att få dig att lida. Jag skrev förut att kvinnor/män har lämnat partner och barn i den fasen, sedan lär man känna personen, men det är en annan historia. Jag var inne i samma väg som du, att börja tigga är det värsta du kan göra. Hon kommer att bli irriterad, gör som någon sade här…ta dina saker och flytta där folk älskar dig! För att du skall komma vidare så måste du ha så lite kontakt som möjligt, om ni har barn, annars klipp bandet nu, sedan kanske kommer du att känna dig hel igen och då kanske kan man ha något slags förhållande, har du inga barn! Packa ihop dina saker och se världen! Men försök ta dig i kragen, har en vän som körde sig själv i botten, kvinnan gick vidare för flera år sedan, men han sitter där nu utan någonting. Gör inte det…
Frågan är ju bara hur jag inte kör mig i botten… jag har inga barn med henne, men då jag ska börja jobba här inom en inte för avlägsen framtid kan jag inte flytta.
Mitt problem är att jag fortfarande älskar henne så vansinnigt mycket. Hon är smart, snygg, omtänksam, driven och på alla sätt underbar. Vårt förhållande har haft sina dalar, men det har ur mitt perspektiv varit den mest underbara perioden i mitt liv. Det är så svårt att släppa en sån kvinna.
…du menar en som går bakom ryggen på dig och hugger dig i den och inleder ett nytt förhållande innan hon avslutat det hon haft med dig? Att hon är driven kan jag hålla med om men att hon skulle vara smart, omtänksam och underbar på alla sätt ifrågasätter jag när hon betett sig så.
Det finns väl fler arbetsgivare på andra ställen, annars kanske du får tag på någon bättre via din arbetsplats. Ett gott råd dock, inled inte något med någon som redan är upptagen, de brukar inte vara särskilt pålitliga.
Edit: och sluta med drickandet om du vill behålla jobbet du siktar på att få. Ett tips i all välmening.
Hon är allt det för dig, jag förstår det. Och du är säkerligen många fina och bra saker för henne också fortfarande. Men hon är också kvinnan som har valt en annan man och hon som inte vill försöka mer. Det kommer ta tid, jättemycket tid att se hela henne och allt som hon är men det kommer.
För att se det är receptet hårt men enkelt:
Ingen kontakt. Ingen.
Du vill inte, det gör ont och känns fel men du måste få distans. Distans för att se dig själv och för att kunna säga hej då, det hej då som hon redan sagt.
Distans funkar även om det är otroligt jobbigt.
Och som @Rulle säger (förutom alla övriga superkloka grejer:-) drick inte. Det stegrar bara ångesten och minskar impulskontrollen. Ärligt talat bättre att gå och få lergigan eller atarax utskrivet och ta det en period nu i början.
Sen grattis till ditt nya jobb, det är ett sammanhang. Bättre än att sitta hemma och grubbla. Sen är det ett jobb, jobb kan man byta.
Du är inte fast, det kommer inte alltid kännas som nu och det kommer bli bättre.
Ett problem är att du inte kan sörja samtidigt som du dricker. Man tror att man sörjer men det är mest självömkan och placering på pedistal. Du skjuter med andra ord upp hela processen när du dricker. Möt skiten nu, var ledsen det är helt ok…nykter. Det finns endast en väg mot frihet och välmående, sörj klart nykter, ta hand om din kropp och knopp. Längre fram kommer du titta tillbaka på det du går genom nu och undra varför du la så mycket negativ energi på något som du inte kan påverka och som sakta dödar dig.
Var nu modig och möt skiten istället för att fly med alkohol och annat. Noll kontakt med exet och full fokus på den bättre delen av dig själv, inte vad du kunde gjort annorlunda eller tolkningar av ord och situationer. Fan det kommer bli bra, en timme, en dag i taget.
Utan barn som ni måste ha kontakt kring är jag enig med föregående talare. Ta en paus. Från henne. Från alkohol. Från traumat av otroheten.
Om hon genuint ångrar sig och du kan förlåta så låt henne komma till dig. Om och om igen. Har hon den uthålligheten så kanske det är på riktigt. Annars tyvärr inte. Då är det bara hennes rädsla för det okända som driver henne tillbaks. Hårt men sannolikt sant.
Jag vet hur tufft ett uppbrott är. Att bli lämnad. Även utan otrohet. Men möt dina demoner och ångest rakt på utan att döva dig med alkohol. Ta hjälp av psykolog/terapeut snarast och börja med dig själv. Den enda person du kan påverka i slutändan.
Du klarar det! Jag trodde inte det själv men man klarar det Ett. Steg. I. Taget.
@Restenavlivet har rätt, har 4 barn och min sambo lämnar mig efter 29 år krossade mig, men jag fick lite medicin, inget beroendeframkallande, mest för att dämpa ångesten vid behov. Att inte dricka är ett bra råd, varje gång jag eller mitt X har klantat oss så finns det alkohol. Sprit förstör livet, sprit ger ingen tröst. Jag började träna, alltid gjort, men nu syftar jag på styrketräning. Den träningen får dig att bli lite besatt, vilket jag var ute efter, kampsport har jag gjort sedan barnåren, men detta är nytt…och när man ser lite resultat då blir man ännu mera besatt att träna…så det har hjälpt mig så otroligt mycket. Det är mitt råd…och tänk när man har sex med någon då lägger man sitt liv på den andra personen genom att älska utan skydd, när hen går och är otrogen då finns ingen respekt kvar, ingen tillit. Den personen skadar dig medvetet och ja hon vet att det är fel! Jag har varit rakryggad i min process och jag tror att det har hjälpt oss, även om det gör mycket ont fortfarande,…om ett år kommer du att få perspektiv…som jag också hoppas få…ingen otrohet i vår separation, men det är 29 år som försvinner som blir en del av det förflutna…men livet går upp och ner…och framåt…de som aldrig går ner är inte de modiga, de modiga är de som reser sig efter ett fall och reser sig igen för att stå stadigare än förut…Lycka till “maestro”!
Jag har alltid tänkt att om ett förhållande tar slut så var det inte menat att det skulle vara vi. Jag har på det sättet kunnat gå vidare snabbt, enbart att tänka på dom orden. Oavsett hur ledsen jag varit.
Självklart har ni haft fina stunder men jag tror du höjer upp henne nu för att du inte vill släppa henne och för du känner panik.
Jag hade känt panik av att bo i en stad där jag inte känner någon, hade flyttat därifrån. Men jag mår inte bra av miljöer där jag inte känner mig trygg.
Tänk ut hur du vill leva ditt liv och försök att ta bort denna tjej från din hjärna, hon är uppenbarligen inte värd dig. Hon får dig bara att må dåligt.
Om du skulle må bättre av att flirta eller prata med andra, ladda ner en dejtingapp. Gör det som känns bäst för dig. Många tycker man ska vänta men jag tycker det är upp till var och en. Försök att ha kul utan henne.
Jag tror situationen blir värre för dig pga att du är ensam och inte känner någon där du bor.
Det finns andra kvinnor där ute med bra egenskaper.
Försök tänka positivt och få livsglädjen tillbaka. Gör intressen som du gillar, inte bara sådant ni gjort tillsammans eftersom det kan plåga dig ännu mer för stunden.
Ett. Steg. I. Taget.