Idag märkte jag att nu är det på riktigt.
Meddelade igår X att jag söker sommardäcken idag från hemmet bara så att hon vet.
Fick ingen respons på det.
Körde dotter till förskola och när jag rullade upp på infarten var X bil borta. Passade då på att gå in och leta lite kopieringspapper samtidigt som jag behövde. Märkte att huset var totalt barskrapat från inredningsdetaljer och övrigt som hör ett hem till. Kom på att vi hade ju visning igår.
I alla fall, nu fick jag första gången se att hon gör vad hon vill och jag vet inte ens vad hon gör…
Detta tog sjukt, jag förlorade min kontroll, det kom ett slag mot mig. Visar igen att detta är påriktigt.
Det är ju såhär livet ska vara nu också, men att så konkret se det.
När man väntade att hon var hemma.
Nej, jag tänker inte börja stalka henne och det är bara bra att jag inte vet vad hon gör.
Men det tog sjukt. Jag föll tillbaka några steg igen när man förväntade sig något annat.
Samtidigt har jag typ sedan dag 1 inte berättat vad jag gör, så detta är helt rätt.
Tänk om man med en elstöt eller något kunde nollställa huvudet och få alla jävla känslor bort.
Ville mest skriva av mig… Hoppas det är ok.
6 gillningar
Jag fick ett sådant slag också. Faktiskt en hel natt när jag sov noll. Jag hade packat allt i vår gamla lägenhet, redo för flytt till ny adress. Gick från rum till rum och grät och grät, insikten hade landat på riktigt. Det fysiska rummen nyss fulla med liv var nu ekande tomma. Blev en oerhört stark symbol för det uppbrott av vår familj som påbörjats tre månader tidigare. Där fanns i alla tomma rum sanningen tydligare än någonsin, sorgen kring de förhoppningar vi båda haft om varandra och om en framtid tillsammans. Det gjorde fruktansvärt ont.
En smärta jag inte tidigare känt.
Sorgen över drömmar i kras.
Även om det gör så ont så behöver vi känna det. Det är så vi kommer vidare. Det är så vi landar. Andas och lita på att så mycket kommer kännas annorlunda längre fram.
Idag har det gått snart 4 år sedan vårat uppbrott och jag mår så mycket bättre än jag gjorde i vår relation. Jag har lärt känna mig själv på ett helt nytt sätt, känner mig stark i vetskapen att jag tagit mig igenom det tuffaste hittills i mitt liv.
Min dotter och jag har det så fint och relation till pappan har nått en plats av fungerande kommunikation och vänlig ton och samarbetsvilja, vilket jag inte ens trodde var möjligt.
När smärtan kommer, sätt dig ner och andas, håll om dig själv och ta vara på dig. Sorgen kommer i vågor och slag men de ebbar ut och är inte konstanta, och ju mer tiden går desto mindre vågor, desto mer sällan kommer de. Kram till dig!
1 gillning
Lämning av barn och lite middag med ex som vi brukar ikväll efter en intensiv och positiv vecka med fix i nya lägenheten, träning och bra drag på jobbet. Såg fram emot en helg med barnen.
Då väntar personbevis uttaget för att genomföra skilsmässa i brevlådan som ex tagit ut för vi bestämt för ett antal veckor sedan att hon skulle ta i det. Så nu är det ännu verkligare. Rätt in ansiktet igen.
Jag visste ju. Men nu störtgråter jag igen. Om en kvart kommer barnen. Borsta av sig ännu en gång och gå framåt.
4 gillningar