Lämnad

Hej! Och tack för att ni tar emot min historia.
Jag trodde väl som många andra att jag inte skulle hamna här, men så blev det.

Min fru och jag har bott ihop i ca 24år, gift i 9år, vi är 46 resp 47 år gamla ochvi har 2 grabbar 19 resp 14, och vi har verkligen villa, Volvo och vovve.

För två år sedan så började hon chatta med en kille ifrån högstadiet, jag kunde då läsa deras chattar och han ville mer men hon sa nej och skyllde på div saker, efter någon vecka fick jag nog och satte ner foten. Hon ångrade sig, bad om ursäkt m.m.

Sen nu vid årsskiftet så märkte jag att något var fel, hon skulle tatuera sig, det blev flera stycken, det var nästan det enda hon pratade om, och hon blev kärleksfull.
Nu hade jag inga bevis men började konfronterar henne, kanske vid fel tid på dygnet.

Sen började hon att skylla på att vi aldrig bråkade och inte hade roligt tillsammans.

Jag sa att hon är fri att flytta till honom, då blev hon arg och sa att det finns ingen som väntar på henne.
Men nu den senaste månaden så säger hon att hon inte har några känslor för mig längre och att hon saknar pirret, jag kräks snart på dessa ord.

Vi bor ihop och äter, sover ihop och vi pratar om det som hänt på ett vuxet sätt även om hon blir grinig när jag skyller på honom.
Jag vill köpa ut henne i från huset och hon tänker flytta men hon vet inte vart.

Nu har vi gjort oss av med en dyr bil och hon har köpt en egen.
Kan också tillägga att hon pratar inte en enda om tatueringar.
Något hände i början av maj, jag tror att hon hade frågat honom om dom hade en framtid tillsammans, men han sade nej han ville vara singel och leva själv.
För där i maj var vi hos ett par kompisar och hon såg så sliten ut, svart runt ögonen och riktigt trött, det var andra som frågade mig hur hon mådde och jag sa att dom hade mycket på jobbet.
Så jag tror att hon vill bara bort från mig och visa honom hur fantastisk hon är.
Jag är inte sur på hennes känslor , utan att jag blivit så lurad, förd bakom ljuset.
Ja vi börjar så så fyller jag på med mer om någon undrar.

4 gillningar

Vad vill du själv? Vad önskar du dig av livet framöver?

1 gillning

Min fetning. Försökte hon på sig något av det här och du hindrade det, eller förväntade hon sig att du skulle leverera underhållning och dramatik och att hon bara skulle ta emot? Nä, det låter snarare som att hon var i en turbulent och intensiv relation med den andra snubben och jämförde dig med honom. Att hon trodde det var något bra har hon nog märkt nu inte stämde.

Samma här, pirret är inget som uppstår helt magiskt eller som bara du ska stå för att leverera. Man skapar det tillsammans.

Det är känslor du har all rätt till.

Just nu så vill jag väl att allt ska vara som vanligt, men så kommer det inte att bli.

Så jag vill bara vara säker på att jag kan bo kvar i huset, och att hon hittar något eget.
Finns det ekonomi så tänker jag möblera om här hemma, och fixa med div ute på tomten.
Sen får jag ta en sak i taget.

Det som är så konstigt är att hon har ingen brådska i väg, utan vardagen rullar på och att hon har det väldigt bekvämt här hemma, jag fixar med mat och städning, precis som vanligt.

Den stora skillnaden nu är att jag går inte med hundarna, det får hon lösa själv, jag har bett henne ta bort sitt tankkort som står på mig, så hon får skaffa sig ett eget, och hon åker betydligt mer bil än vad jag gör.
Vi har inga bråk utan vi lever som vanligt.

Samtidigt kan jag inte låta bli att tycka synd om henne, för hon har ingen egen familj , föräldrarna är döda sen länge, dålig kontakt med sin syster, ingen övrig släkt.

1 gillning

Han ville skiljas från sin fru för två år sedan och bli tillsammans med min, men då sa min fru nej.

Sen i höstas så skiljde han sig, då vid årsskiftet så började dom ha kontakt och han berättade hur tråkigt hans förhållande hade varit, så jag tror att han har påverkat henne, men sen ville inte han inleda något nytt utan vara själv.

Det är då i våras som jag tror att hon kraschade när hon såg så sliten ut, och jag började ifrågasätta hennes beteende.

Det är som ett par kompisar säger, hon har det så jäkla bra, du fixar med allt, hon kan vara borta en hel helg och du har varit hemma och tagit hand om allt.
Det är nog det som svider mest, man tror att man gör en annan människa lycklig och så får man det här tillbaka, det är tydligen inte värt att vara snäll och omtänksam.
Men men när vi flyttar isär så kommer jag inte att stå vid hennes sida och vara någon hustomte, utan bara ha en proffsig attityd så grabbarna i tar skada.

4 gillningar

Tjena @C427

Tycker du ska sluta redan nu att vara hustomte, fixa till det som DU stökat till - disk, badrum osv…
.
Att hon ska komma hem till ett rent å städat hem när hon varit borta kan du minimera tycker jag.

2 gillningar

Hej @C427

Den ålder ni är i är en brytningstid när man ofta börjar ifrågasätta grundvalarna för det liv man lever. Hon verkar ha gjort det. Jag gjorde det och separerade.

Om ni kan klara av att inte bli elaka och osams i processen samt att det inte fanns underliggande orsaker till att hon vill separera så tror jag att ett par år på egen hand kan ge henne, och dig, perspektiv på vad som var bra och dåligt i förhållandet. Om ni båda kommer fram till att ni har mest positiva känslor för det som har varit så kan det bli en nytändning som varar och som ger ett nytt jämviktsläge.

Jag och en kompis separerade samtidigt. Efter att kompisen och hennes man tom bråkat om bodelningen så kom plötsligt en dag när båda kände att de kunde lägga det bakom sig och börja om. På bättre villkor.
Jag å andra sidan fann att vi hade varit ihop alldeles för länge, jag borde ha gått för änge sedan. Vi har båda funnit ny kärlek som passar oss bättre.

4 gillningar

@C427
.
Hej
Var tvungen att backa ditt namn mannen, du skrev 2022 och jäklar va turbulent det var denna tid.
Lever du ensam numera ?
Ditt X såg sliten ut 2022, är det samma tillstånd numera ?

Hallå!
Jag lever ensam, och det funkar bra, har yngsta sonen v.v.

Mitt ex har flyttat ihop med en ny kille, jag har ingen kontakt med henne, något sms då och då som gäller sönerna.

1 gillning