Lämnad - på nytt

Hej,

Det var ett tag sedan jag var inne på forumet. Ville uppdatera er som gett stöd, väglett och nu få era åsikter och råd återigen.
Efter att jag blivit lämnad i februari på ett brutalt vis för någon annan med orden ”Hon är underbar och respekterar mig för den jag är” hamnade jag långt ner med en bottenlös sorg. Jag hade en fruktansvärd ångest och tvingade mig själv att ta mig igenom dygnen. Jag började gå i terapi och gör än, bästa jag någonsin gjort även om vägen fram är både tuff och vinglig.

För er som är nya här eller inte tidigare läst min historia så är det en man med 2 exfruar, 6 barn, som ofta baktalade sin ex och antydde att deras beteende var anledningen till hans misstag, fd kriminell (i närtid så fd är hans egna ord) och med en trasig uppväxt.

Nu till ”updaten”…

4 månader hade nästan passerat, inte EN enda gång jag hörde av mig till honom, trots att jag kände att jag hade så mycket att säga honom. Hela jag var bara tvungen att intala mig själv att glömma honom. Att inse att en framtid med honom aldrig skulle ske.

Så kom det där meddelandet, fast inte till mig utan till en vännina till mig. Han undrade hur det var med mig, att han tänkt på mig och hoppades allt var bra med mig. Samt att han önskade att hon inte berättade att han skrivit till henne.

Detta följdes av ca 2 veckor av kontakt med ”honom”. Jag tog tillfälligt i akt att skriva ett långt brev till honom, inte anklagade utan från hjärtat. Detta trots att han inte visat mig någon form av respekt alls i samband med uppbrottet eller strax innan.

Jag hör inget ifrån honom och min vännina bestämmer sig för att skriva till honom och be honom sluta skada mig och låta mig läka ifred.

Dagen därpå blockar han upp mig på Messenger och vill ringa mig senare samma dag vilket så sker. Under samtalet är han väldigt transparent, säger att han vill ses på en kaffe så att jag skall få svar på alla mina frågor. Han antyder väl också att han inte känner samma men att han inte vet vad framtiden kommer med.

Jag faller, igen…

Jag har ju kämpat varje sekund, minut och timma av saknaden och sorgen efter honom och nu vill han alltså träffa mig för att ge mig svar på mina frågor och berätta för mig vad JAG GJORDE FÖR FEL så att han valde att göra såsom han gjorde, dvs söka sig till en annan kvinna.

I detta stadiet planerar jag att åka upp och träffa honom. Jag har en sådan innerlig saknad. Men jag behövde veta om han är singel eller inte för jag ville inte ge mig in i detta med risk för att bli sårad, återigen.

Han berättar att han har en partner, att han inte tänker bli singel för att träffa mig men att han gärna vill spendera en natt med mig om jag kommer uppåt.

Han skriver bla. Att han aldrig nånsin slutade älska mig, att han alltid kommer älska mig, att han hoppas våra vägar korsas igen och att livet inte är slut än (dvs vem vet vad som sker framöver). Han skriver även att han ”vill ha mig i hans liv på något sätt även om det är konstigt”. Han avslutar med att skriva ”Jag hoppas vi ses inom en snar framtid, var inte ledsen för att jag varit en idiot”.

Jag besvarade aldrig det sista meddelandet ifrån honom…

Jag insåg inte när han först lämnade mig i januari att han eventuellt hade narcissistiska drag utan jag klandrade mig själv om och om igen. Vad gjorde jag för fel, om jag bara gjort annorlunda etc.

Jag gick igenom kriterier för antisocial personlighetsstörning och narcissism med min psykolog och faktum är att han uppfyller mer eller mindre samtliga. När jag dessutom googlande psykopati så stämde oroväckande merparten in. Jag vet att man skall vara försiktig med att ställa diagnoser på någon men för min del blir det enklare att gå vidare om jag förstår dessa typer av personen och beteenden.

Han återkommer, han vill ses, det är viktigt för honom att rättfärdiga hans beteende genom att berätta vad jag gjorde för fel, han lever i en relation (det borde vara den bästa tiden i hans liv med en ny kärlek) men vill spendera en natt med mig och vara intim med mig och skada henne på samma vis han skadat mig. Han sa ordagrant ”jag väljer själv om jag vill träffa dig eller inte”. Han vill hålla dörren öppen och skrev bla. ”Hoppas det är okej att jag hör av mig och kollar läget någon gång…”.

Så för att summera, mannen som lämnade mig för en annan kvinna, söker kontakt men genom en vännina, han får återigen mina kärleksförklaringar men uppger att han har en relation.

Att träffa mig och ge mig svar på mina frågor handlar om honom och inte mig. Antar jag…

Hjälp mig att förstå?!

Han vill alltså ha mig som ett supply? Någon vid sidan om? Någon att eventuellt gå tillbaka till när inget annat fungerar?

2 gillningar

Syster.
Blocka honom.
Han vill ha kakan och äta den.
Han vill se att han har makt över andra, att han kan få andra att dansa efter sin pipa.
Noll kontakt.
Noll kontakt.
Noll kontakt.

12 gillningar

Japp.

Han är totalt vrickad och enormt egoistisk.

Bara fräckheten att söka upp den han krossat, INTE för att be om ursäkt, utan för att han är kåt och vill ligga.

Du hade kunnat vara vem som helst för honom. Han söker inte upp dig nu för att han gillar just dig, men han testar och ser om du fortfarande finns till för honom.

Har du självrespekt så bara blocka honom, rensa ut idioten en gång för alla. Han är totalt desillusionerad och kommer aldrig ge dig en ursäkt eller svara på dina frågor.

Häng med människor som är genuina och som är med dig för att du är du.

5 gillningar

Mitt ex sa någon gång under separationen när jag fortfarande inte var helt över honom att han och jag skulle ingå ett polyamoröst förhållande. En av dem han dejtade då och precis hade träffat var polyamorös. Det var hans nya “grej”.

Egoistiska typer som dessa är helt omedvetna om ‘dig’, dina behov och var du är någonstans känslomässigt.

När ett behov uppstår hos dem så är det det som gäller. Och vem man kan använda för att tillgodose/tillfredsställa det behovet.

Lyckligtvis skrattade jag bort det då, lite osäkert, det gjorde mig osäker. Hade det varit idag hade jag skakat på huvudet och önskat fortsatt fin dag och gått iväg.

5 gillningar

För din egen skull, ge upp att förstå en person som både har skadat dig och faktiskt inte verkar ha alla ”hästar hemma”. Ägna inte DIN dyrbara tid hos din psykolog för att analysera honom. Det leder ingen vart.

Utsätt dig inte för detta och stäng av alla kanaler till honom, inkl be dina vänner göra detsamma, av omtanke om dig.

Ägna inte denne man en minut mer av ditt liv, inte ens i tanken.
:heart:

5 gillningar

Eftersom du sannolikt är en tämligen normal person med ett skapligt sunt känsloliv kommer du aldrig förstå honom.

Det finns åtskilliga tänkbara anledningar till att han är emotionellt oduglig. Det kan vara allt från en tragisk och destruktiv barndom till någon medfödd personlighetsstörning.

Men det spelar ingen roll för dig. Ur ditt perspektiv är det enda viktiga att han är en superegoist på det här området. Han är inkapabel att ha en stabil, trygg, monogam relation med någon.

Jag kan relatera till behovet av att förstå. Många av oss har en drift att vilja ha logiska förklaringar till att någon behandlar oss obegripligt illa. Vi kan inte riktigt ta till oss att det inte finns något annat skäl än att de kan.

Och för att vi tillåter dem.

Det är inte en tillräcklig förklaring för den som vill ha en mer rationell anledning. Det lämnar oss med för många frågor. Men jag lovar att du får mest sinnesfrid om du helt enkelt nöjer dig med att han är sådan. Han är en emotionellt otillgänglig person, helt enkelt.

Leta ingen mer djuplodande analys. Det gynnar dig inte det minsta. Det är en illusion att du kommer må bättre om du bara hittar hans bevekelsegrunder. Det är som att jaga sin egen skugga.

4 gillningar

Ni är så kloka! Tack!

Jag har ett förnuft och jag vet den rätta vägen framåt. För mig finns det bara ett alternativ och det är att jobba på min egen självkänsla, lära mig att älska mig själv först och att se mitt egenvärde. Men det är svårt.

Jag saknar honom. De fina stunder vi hade. Jag saknar uppmärksamheten. Bekräftelsen. Jag saknar att vara saknad utav någon. Och älskad (även om det uppenbarligen inte var på riktigt). Jag sörjer de stunder vi inte har framför oss, tiden som inte blir vår och minnena vi aldrig kommer skapa tillsammans. Jag sörjer de kramarna jag inte kommer få eller den närheten. Jag sörjer att inte få finnas till hands och vara en trygghet.

Jag måste lära mig leva med svedan efter denna upplevelse och komma till instinkt (ännu mer) om att han aldrig någonsin kommer förändras.

Idag gör det ont, men jag vet, ifrån förra gången jag tvingades gå vidare, att jag är värdefull och förtjänar att bli behandlad med respekt.

3 gillningar

Hårda ord men den här killen/mannen eller vad han nu ska kallas är ett klassisk WT i mina ögon som du beskrivit honom både i denna och förra tråden…

Du, som verkar normal och en bra tjej faller tyvärr ibland för sådana av någon anledning även om du/ni känner innerst inne att det kanske inte är så bra ändå? Är det spänningen med det lite “förbjudna” ?

Släpp honom! Även om det skulle bli ni igen så kommer det bara vara en tidsfråga innan det blir nya problem. Han är som han är och lär inte ändra sitt sätt. Han är som han är…

3 gillningar

Du har helt rätt. Och jag behöver blockera honom och gå vidare. Lättast så. Men jag lovade att inte blockera honom igen, då jag gjort detta 100 ggr under ”vår tid” tillsammans.

Vad betyder WT? :rofl:

2 gillningar

White Trasch! Ett klockrent drägg som man ska hålla sig undan ifrån. :upside_down_face:

1 gillning

Haha! Got it!

1 gillning

Ja du, håller med dig här men samtidigt undrar jag, är det verkligen kvinnor som mår bra som faller för detta? De flesta av oss vill ha en man som kan föra sig i det sociala rummet och inte bete sig som WT eller kriminell. Jag tror faktiskt inte att kvinnor som drar sig till detta destruktiva mår bra även om de ses som normala på ytan.

2 gillningar

Jag kan bara tala för mig själv men jag kommer ifrån en lång destruktiv relation som tagit slut i närtid där det funnits inslag av både ekonomisk och psykisk misshandel så nej, jag har inte mått helt bra och inte varit stark nog att hålla mig ifrån denna man.

3 gillningar

Och varför, om jag får lov att fråga, känner du att du behöver hålla löften du gett till honom? Du ska göra det som är bäst för dig och inget annat, oavsett om du bryter löften.
Han kommer inte att vara rädd om dig, då ska du vara det!
:heart:

4 gillningar

Precis så, du har helt rätt! Han har svikit, sårat, inte stått fast vid de han lovat…

Antar att det blir så verkligt på något vis. Som att jag stänger dörren för all framtid. Vilket är helt rätt. Men det är läskigt.

1 gillning

Skulle det vara en förlust?
Vad skulle du ha att vinna på att ha kvar honom i ditt liv?

En vän la ut följande i sitt fb flöde:
Vissa människor är inte lojala mot dig.
De är lojala mot sitt behov av dig.
När deras behov förändras, förändras också deras lojalitet.

5 gillningar

Klart att du ska blocka fanskapet. Vad ska du med honom till!?
Kriminell, otrogen och allmänt blåst :crazy_face:

3 gillningar

Att blocka honom nu kanske är läskigare för att du VET att nu gör du det PÅ RIKTIGT. Ta det som ett positivt tecken: Du stänger den där dörren och öppnar den aldrig mer! Bra! Jag tycker att man ska vara nyfiken på sig själv. Och det är ju väldigt spännande om du har gjort en sak 100ggr och NU känns det läskigt. Det borde kännas vant. Alltså så är det något som är annorlunda. Känslan av läskighet är en ledtråd till att du agerar annorlunda, även om det rent konkret är “samma” sak som du gjort förr.

Ta nu makten över ditt liv och gör plats för andra, härliga människor, som är ärliga, omtänksamma och kärleksfulla. Jag lovar att de finns där, och ju mindre tid och utrymme du lägger på den där galningen, desto mer kan du lägga på att fundera på hur du ska kunna möta helt andra slags människor.

7 gillningar

Jag vill så gärna skriva ett avslutande meddelande till honom. Jag känner att det finns ett behov att få skriva honom ett par sanningens sista ord. Förmodligen bryr han sig inte och skiter i vilket. Men för egen del.

Hur hade ni gjort?

1 gillning

Lämnat som en mysterium… dvs låtit bli att skriva ett enda ord och han hade aldrig hört av mig igen. Han får bekräftelse av att få uppmärksamhet från dig, oavsett om det är ett par sanningens sista ord. Och nej, han kommer inte tolka det som sista orden utan som att dörren är lite, lite öppen.

7 gillningar