Lämnad av frun

Min historia
2

Pressa henne inte.
Hon måste få utrymme och tid att invänta sina känslor.

Vill du att hon ska vara med dig för att du tjatat dig till det eller för att hon själv aktivt väljer det för att hon vill?

Jag vet det är jobbigt men känslor kan inte pressas fram. Jag förstår att det är jobbigt för dig att bo tillsammans, jag förstår att hon tagit av sig ringarna.

Mitt råd är att du tar hand om dig och barnen. Försök visa upp dina bästa sidor och att hon kan lita på dig.

Tillit tar tid att bygga upp men kan raseras på ett ögonblick. Den komnmer inte att kunna byggas upp till samma styrka igen.

3

Tack Rulle, jag behöver höra klara besked.

Jag vill såklart att hon ska välja själv att komma tillbaka. Jag vet var jag har mitt hjärta och har inte bråttom. Det är bara så fruktansvärt svårt att ta in att hon inte pratat med mig om detta. Och att hon istället väljer denna vägen.

En utav anledningar till att jag valde att flytta fort är för att ge henne utrymme, det var ju det hon ville ha. Så jag antar att jag gör något rätt iallafall.

Ska försöka lägga mitt fokus på barnen, träning och bygga upp min självkänsla.

Hon är ju en bra bit längre än mig i processen, iallafall själsligt. Jag försöker ta in den insikten.

Jag gråter ibland, jag självömkar ibland, och ibland är jag hyffsat glad. Jag är glad att jag har ett jobb att gå till.

Jag vet att vi kunde och kan bli lyckliga, vi var det innan jag sabbade allt. Men människor begår misstag, eller?

4

Errare humanum est.

“Dimmiga nätter ledde till dåliga beslut” som Måns Zelmelöf sjunger.

Det behöver inte vara droger och alkohol, det kan vara dåligt mående.

Minst två hjärtan har jag krossat och det är mycket jag önskar jag hade gjort annorlunda men det är som det är, acceptera och göra det bästa möjliga av nuet med de kostsamma lärdomar man gjort.

5

Jag reflekterade över en sak när jag läste dina inlägg. Först skrev du att din fru kan vara envis, men sen ett par gånger att hon ändrat sig. Så kanske låter hon väldigt bestämd, men ändå har förmågan att tänka om, när hon märker konsekvenserna av det hon först sagt. Hon ville ha space, men när du vill flytta ut snabbt så vill hon ha dig kvar. Går det att prata om detta, i positiva ordalag, att det är en god förmåga att tänka om? Klarar du att vara lyhörd och låta det finnas en lucka, en öppning för att tänka om? Orkar du? För om du hoppas på en väg tillbaka, ja då behöver du ju också hålla utkik efter tecken på att hon tänker om. Inte vara långsint, inte ta illa upp eller vilja ge igen när hon t ex tar av sig ringarna. Håll utkik efter positiva tecken och förstärk dem, uppmärksamma dem. Så långt du orkar, men med respekt för att det kan nå en gräns. Och då får man släppa taget.

1 gillning
6

Bra att du förstår vart du behöver lägga fokuset (dig, självkänslan, barnen), men jag förstår ju att dina tankar är kvar hos henne hela tiden. Den jobbiga sanningen är att du kommer behöva lära dig att släppa det också rent mentalt. Inte att nödvändigtvis glömma henne, men att se henne med nya ögon där hon inte är på piedestalen. Då börjar du må bra på riktigt, och det kommer garanterat märkas på din utstrålning.

Det är svårt att fejka att man mår bra (sånt syns ofta igenom). Det finns knep för att upprätthålla en slags fasad och olika tips hur du ska hantera situationer från diverse relationscoacher m.m. Du vill i vilket fall som helst komma bort från ett underlägset beteende. Det är motsatsen till attraktivt.

Vad jag tror jag försöker säga är att du måste klara att gå vidare själv för att sedan ha möjlighet att komma tillbaka, om du då fortfarande själv vill. Men också, visa dina bästa sidor när tillfällen ges. Det ska visas att du gör framsteg och är stark utan henne.

Något att reflektera över:
Vad såg hon i dig när ni träffades? Hur var du då? Vad har du blivit för människa i dag?

Börja så snart du kan med att öka din egen självkänsla så kommer andra bitar lättare falla på plats.

1 gillning
7

Du har nog rätt, jag har inte riktigt tänkt på det ur drn synvinkeln innan ordentligt, jag har nog varit lite blind i mörkret.

Tänk om det är så att jag borde stannat kvar, när hon ändrade sig. Dock hade min självkänsla fått dig en snärt på köpet, men det hade det kanske varit värt. Jag hoppas hon inte är allt för besviken på mig, men i det läget så var jag tvungen att komma bort.
Jag ska absolut försöka vara mer lyhörd mot hennes signaler, och uppmuntra dom när hon visar dom nästa gång. Jag älskar ju faktiskt att prata, lyssna och ge henne komplemanger, det gjorde jag alltid innan, för 2 år sedan.

Jag tackar så mycket för den insikten.

8

Jag har läst en del om att släppa taget mentalt, och det är dit jag vill komma. Knappt gått 2 månader, så jag famlar med mig själv i mörkret just nu. Men min målsättning är att komma dit.

Jag har känt mig underlägsen i flera år nu, och jag förstår att hon ser mig som oattraktiv. Jag har haft en offer mentalitet, iallafall i den bemärkelsen att jag saknat självkänsla.

Jag har redan börjat träna, köpt lite nya kläder. Fått en ny tjänst på jobbet som ökar min självkänsla. Nu ska jag bara låta det mentala hänga med. Målet är som du säger, att hitta tillbaka till mannen jag var innan, och kanske ännu bättre, en bättre och tryggare man.

Det är tungt bara, allt är så färskt för mig fortfarande, tar en dag i taget.

Jag tackar så mycket för råden, och om du har något läsvärt om det du nåmnde så får du gärna skriva och tipsa om det.

2 gillningar
9

Rekommenderar starkt att du kollar coach Lee på youtube angående nollkontakt och om hur ditt X tänker i olika faser. Han går även igenom vad som händer i dig. Allt handlar om att ge ditt X sin skilsmässa och backa. Har hon några känslor kvar så kommer hon att kontakta dig längs vägen. Även om hon inte har det och tror att detta just nu är vad hon vill så kan känslor väckas igen om du backar och satsa på dig och barnen. All kontakt och att tigga om att hon ska ta dig tillbaka kommer bara resultera i att du blir ett offer som hon tycker synd om, inte som hon attraheras av. Det kan ta flera månader över ett halvår men jag lovar dig att hon kommer tänka tankar på dig och att det ska bli ni igen. Skulle det inte bli något av det så är du redan på god väg genom allt du gjort för dig själv. Gör ditt liv och dig själv intressant medans du väntar. Kanske när tid gått får du andra insikter om att (du) kanske helt plötsligt inte vill längre. Ända vägen till att få henne tillbaka är samma väg för att du ska läka dvs backa. Kommer vara sjukt sjukt jobbigt såklart för man vill ha koll på läget och vad hon känner under tiden. När hon ta kontakt så är du bara ditt bästa jag men låt henne komma med förslagen. Lycka till

1 gillning
10

Givetvis ska du och frun först ha ett samtal om detta verkligen är det hon vill. Förklara att du inte vill skiljas och att du vill kämpa för det. Vill hon fortfarande skiljas så hade jag gjort som jag skrev innan :blush:

11

Jag fann många råd från en kille som heter Dan Bacon. Han kan tyckas ha vissa okonventionella tillvägagångssätt om du jämför med andra relationscoacher, men i stora drag tycker jag han har bra saker att säga.

Förvänta dig ingen magisk kille som kommer ge dig formeln för att vinna tillbaka ditt ex (även om han menar sig på att han faktiskt kan guida dig rätt på den fronten), men han gav mig bra insikter och jag fann mycket tröst i det när min separation var färsk. Så det blev för min del ett verktyg att ta mig fram, dag för dag. :slight_smile:

Mitt liv tog dock en annan vändning efter min separation. Första tiden ville jag bara tillbaka för allt i världen. Mitt liv var ju slut och jag villa fixa, laga, åtgärda. Vinna tillbaka henne till vilket pris som helst, trodde jag. Sedan släppte jag taget och insåg att det kanske bara var tryggheten jag ville tillbaka till. Började jobba mer med mig själv och kort därpå dök jag in i nytt förhållande efter några månader. Det nya förhållandet är något jag precis har valt att sätta på paus tills vidare. Jag är fortfarande inte riktigt redo.

Coach Lee säger i mångt och mycket samma saker som Dan Bacon, men de skiljer sig på en detalj i att ta avstånd i början, kontra att inte göra det. Jag vet fortfarande inte vad som anses vara “bäst”. I vilket fall som helst har båda dessa killar bra råd och förklarar många saker vi män sällan funderar på.

1 gillning
12

Tack så mycket för tipsen. Jag ska absolut kolla upp coach Lee.

Jag har givetvis försökt med allt, försökt få henne till parådgivning, att tänka om osv. Det enda jag inte gjort är att böna och be. Jag har förklarat för henne att jag älskar henne och att jag respekterar hennes beslut. Men varit tydlig med att det är inte detta jag vill.

Jag håller minimal kontakt just nu, endast om barnen. Men är såklart vänlig och hjärtlig. Tänker fortsätta med det och bygga upp mig själv under tiden. Träffar vänner, tränar och läser en del. Allt för att inte känna mig ensam.

Och jag behöver hjälp med det mentala, precis det där du beskriver, att kunna fejka att jag är glad och positiv. Ska läsa mer om det.

Även om det ter sig som ett spel, så är det ändå ett vinnande koncept. Jag får bättre självkänsla och dör inte helt om hon inte vill komma tillbaka i framtiden. Men jag ska ändå försöka vara lyhörd som en tidigare tipsade om. Så jag inte missar några signaler.

Jag tackar ödmjukast!

3 gillningar
13

Oavsett utgång verkar du helt klart vara inne på rätt spår. Ditt mål ska vara du och ditt liv, allt annat blir bonus. Lycka till!

1 gillning
14

Ja lycka till, jag klarade det inte och hade absolut inte din insikt. Jag krälade alldeles för många gånger och skrev sms man borde skickat någon annan stans istället. Så jag vet att det inte är lätt att låta bli. Lycka till som sagt :+1:

15

@Mejdej du har verkligen en tuff resa framför dig men du har också kommit väldigt långt med det du redan lyckats reda ut, så viljan och styrkan finns där någon stans och det är ju goda förutsättningar för att hantera livets utmaningar.

Jag har varit i det läget där jag pratat ut i sms och snärjt in mig i dialoger, men vill personen inte ha kontakt är det ingen idé att gå den vägen, det förlänger bara möjligheten att framöver kunna börja ett gott samtal. Kontakt om barnen på ett trevligt och hjärtligt sätt håller jag med om är rimligt att satsa på till en början. Det kan ta lång tid innan känslorna lagt sig.

Av nyfikenhet, skulle Bacon och Lees råd, ni som läst, funka att använda som kvinna också som önskar få sin man tillbaka efter att ha drivit igenom skilsmässan?

16

Ja det skulle jag säga absolut. Intressant för mig var också att han förklarar varför kroppen och hjärnan beter sig som dom gör. Varför man känner si och så i olika stadier. Det för mig ge ett annat lugn när man förstår vad som händer i en.

1 gillning
17

Hej igen.

Det har varit några riktigt jobbiga månader och veckor. Har inte haft forfästet där jag vill ha det.

Jag har skrivit ett brev till min fru, men jag har inte postat det, och kommer nog inte göra det heller.

Jag har kommit lite till insikt de senaste veckorna, med hjälp av nära och kära, men också från relationscoacher på youtube och från er här.

När man älskar någon så ska man få det stöd och motivation som man förtjänar. Jag vet att min fru tog väldigt illa vid sig av mina skulder. Men det är hanterbart och inte hela världen. Jag sökte hjälp och fick den av professionella. Min fru har inte stöttat mig i detta, eller relationen. Hon har inte varit förmögen till det. Antagligen för att kärleken inte var så stark från början? Annars kämpar man, anser jag. I nöd och lust.
Jag hade problem med min äldsta sons mamma i våras, sonen berättade att hans mamma slagit honom. Jag kopplade in socialen, polisen och advokat, det var jobbiga tider. Jag fick inget stöd alls från min fru i detta, har jag insett nu.

Vad försöker jag säga här? Jo, min fru låste sig på alla nivåer när jag svek henne, och hon kunde/kan inte bearbeta det. Jag gjorde det, jag tog hjälp. Men inte min fru. Ville hon inte, eller är det lättare att gå vidare när det inte blev som hon tänkte sig? Det svaret vet jag inte än.
Jag har valt att gå vidare, rent känslomässigt älskar jag henne och vill tillbaka. Men hon måste komma till insikt själv, vilja själv. Jag har valt att inte ha kontakt med henne, förutom när det gäller barnen. Hon valde att ta av sig ringarna samma stund som jag flyttade ut, jag har nu efter några veckor gjort detsamma.
Hon sa att vi kanske kunde dejta varandra längre fram, men det måste också komma från henne. Vi har inte haft ett sexliv på över 2 år, detta låter omoget kanske, men jag känner mig ensam nu. Hur länge ska jag vänta på henne. Ska jag sätta en deadline för mig själv? Skillsmässan är på vänt, men det krävs bara ett ord från henne så genomför vi den, och jag tänker ge henne den i såfall.

Jag har nog kommit in i insikt/ilska fasen, och det är nog bra, för att komma vidare. Det som gör ont i mig är att jag har börjat bli lite bitter också, och det vill jag inte.

Tack för att ni läst hela vägen hit

2 gillningar
18

Stora lån under tre års tid utan din partners kännedom inte i hela världen?

Hur tänker du nu?

19

Jag förstår din frågeställning. Men jag ser inte hur den ska hjälpa mig vidare? Och dessutom är inte det som är problemet.

Ska jag bara vänta ut den andra tills redo att prata? Trots att jag gjort allt i min makt och tagit ansvar för det jag gjorde? Och med det facit i hand, hur länge ska jag behöva ta ansvar utan att jag trycker ner mig själv?
Antagligen har hon redan gått vidare, det köper jag.
Och jag vet att många här inne ser saker svart och vitt, men det gör inte jag.

Om du läser mellan raderna av det jag skriver, så bagatelliserar jag inte det jag gjorde. Det jag försöker nå, antagligen för att gå vidare är. Vad tror folk att i nöd och lust betyder.

1 gillning
20

Sviks ett förtroende, btister en tillit, tar känslorna slut är det svårt.

Det ska vara ett ömsesidigt givande och tagande, inte bara en som ska ha all nöd.

Uppenbarligen var det ett svek som sårade henne djupt.

21

Sannerligen